Data till värderingmodeller

Likadant som IAS 39 stipulerar SFAS 157 att inputs är de antaganden som utgör underlag för prissättningen, tillika de marknadsaktörerna skulle använda när de prissätter tillgångar för att genomföra en transaktion. När antagandena görs inkluderas då också hypoteser om risk, till exempel den modellrisk som innefattas i vissa värderingsmodeller. Dessutom görs antaganden om risk för de inputs som nyttjas i simuleringarna. Båda standarderna accepterar att datamodeller med inputs tillämpas för att fastställa verkligt värde, men de båda standarderna skiljer sig åt vid tydliggörandet av vilka typer av inputs som är lämpliga att använda. I SFAS 157 fastställs endast huruvida inputs är observerbara eller icke observerbara. Definitionen på observerbar inputs är som beskrivits ovan. Icke observerbara inputs definieras som de inputs som reflekterar företagets egna estimeringar om de antaganden som marknadsdeltagarna skulle använda vid prissättning på tillgångar som baseras på den bästa tillgängliga informationen under rådande omständigheterna. Inga tydliga anvisningar ges för vad som kan ingå i de båda kategorierna av inputs.

IAS 39 ger specifika instruktioner på vad som accepteras som inputs. Verkligt värde för ett finansiellt instrument som fastställs via simulering baseras på en eller flera av följande data:

• Pengars tidsvärde, som är basräntan eller den riskfria räntan och dessa kan inhämtas från observerbara stadsobligationer, observerbar allmän ränta LIBOR eller EURIBOR eller en swapränta.

• Kreditrisk, premien över basräntan, inhämtas från observerbara marknadspriser på handlande instrument med olika kreditkvalitet eller från observerbara räntor som debiteras av långivare som ger ut lån med olika kreditbetyg.

• Priser i utländsk valuta, inhämtas från aktiva valutamarknader eller priser som noteras varje dag i ekonomiska publikationer.

• Råvarupriser, inhämtas från observerbara marknadspriser.

• Aktiekurser, kurser och kursindex som finns på observerbara marknader.

• Volatilitet, (hur kraftiga prisförändringarna är på finansiella tillgångar) inhämtas från historiska marknadsuppgifter eller via inräknad volatilitet i aktuella marknadspriser. • Risk för förtida lånebetalning och uppsägningsrisk, inhämtas från historisk data. • Förvaltningskostnader, inhämtas via jämförelser med aktuella avgifter som debiteras

av andra marknadsdeltagare. 5.1.2.1 Hierarkin för verkligt värde

FASB implementerar en hierarki för inputs, vilket också delar upp de finansiella instrumentens värderingsgrad. I SFAS 157 tillkännages det att: för att förbättra noggrannheten och jämförbarheten vid beräkning av verkligt värde prioriterar hierarkin för verkligt värde inputs till värderingsmetoder i tre olika nivåer. Hierarkin prioriterar främst noterade priser erhållna från en aktiv marknad på identiska tillgångar (nivå-1) och den lägsta prioritering ges till icke observerbara inputs (nivå-3). Vilken nivå som tillgångarna placeras på ska bestämmas i sin helhet utifrån den lägsta nivåns input som krävs för att bestämma verkligt värde (om en observerbar input och en icke observerbar inputs nyttjas placeras värderingen på nivå-3). Att fastställa en specifik inputs betydelse i samband med instrumentets värdering kräver omdöme och därtill ska hänsyn tas till specifika faktorer som berör de finansiella instrumenten. Valet av de lämpliga värderingsmodellerna kan komma att påverkas av inputs tillgänglighet (de som är relevanta för tillgångarna) och den relativa reliabiliteten på inputs. Eftersom hierarkin för verkligt värde prioriterar inputs till simuleringarna, och inte typ av datamodell, motverkas detta.

Nivå-1 – Inputs på nivå-1 är noterade priser på aktiva marknader på identiska tillgångar som företagen har tillträde till på balansdagen. Ett noterat pris på en aktiv marknad ger det mest pålitliga beviset för verkligt värde och ska användas om det finns tillgängligt.

Nivå-2 – Inputs på nivå-2 är andra noterade priser än de som inkluderas på nivå-1, vilka är observerbara för tillgångarna, antingen direkt eller indirekt. Om en tillgång är kontrakterad (en förbestämd löptid utifrån stipulerade villkor) måste inputs på nivå-2 vara observerbar för hela kontraktstiden. Inputs på nivå-2 inkluderar följande:

• Noterade priser på identiska eller likvärdiga tillgångar på inaktiva marknader223

• Andra inputs än noterade priser som är observerbara är till exempel räntor och avkastningskurvor (som är observerbara under vanliga noterade intervall), volatiliteter, antal förbetalningar, förlustmängder, kreditrisker och försumbarheten.

• Inputs som härrör från eller bekräftas via observerbar marknadsdata med hjälp av korrelation eller andra statistiska verktyg.

Nivå-3 – Inputs på nivå-3 är icke observerbara, som ska användas för att bestämma verkligt värde när observerbar inputs inte finns tillgängliga, och tillåts sedermera i situationer på balansdagen på instrument som inte har någon marknadsaktivitet. Objekten för bestämmandet av verkligt värde är likadant som för de övriga nivåerna, nämligen ett försäljningspris utifrån en marknadsdeltagares perspektiv som äger tillgången. Således ska icke observerbara inputs reflektera företagens egna spekulationer om marknadsdeltagarnas antaganden, som de skulle nyttja vid fastställelse av pris på tillgången och då medräknas antaganden om risk. Icke observerbara inputs ska framställas utifrån den bästa tillgängliga information under omständigheterna, som kan inkludera företagens egen data. Vid frambringandet av nivå-3- inputs behöver företagen inte utföra alla tänkbara ansträngningar för att erhålla information om marknadsdeltagarnas antaganden. Emellertid ska inte bolagen ignorera information om antaganden gjorda av marknadsdeltagarna som är tillgängliga utan onödig kostnad och ansträngning. Följaktligen ska företagens egen data, som används för att framställa icke observerbara inputs, justeras om informationen är lättillgänglig utan onödig kostnad och ansträngning, och som indikerar på att marknadsdeltagarna skulle tillämpa andra antaganden.

223

Inaktiva marknader är marknader som har väldigt få transaktioner, priserna är inte dagspriser och de noterade priserna har stor variation, antingen över en lång period eller bland marknadsaktörerna, och mängden tillgänglig information är inte alltför omfattande.

Tabell 4 – Översikt av redovisningsstandardernas rekommendationer • X innebär att redovisningsstandarden rekommenderar

• - innebär att den inte rekommenderar

Värderingsmetoder: SFAS 157 IAS 39

Metod 1: Prisnoteringar X X Metod 2: Värderingsmodeller X X Värderingstekniker för metod 1: Transaktionspris från identiska instrument X X Transaktionspris från jämförbara instrument X X Värderingstekniker för metod 2: Matrixprissättning X - Marknadsmultipler X - Binomialmodell X - Optionsprismodell X X Black-Scholes- Merton modell224 X - Diskonterade kassaflöden X X Företagens egna värderingsmodeller X X

Inputs till metod 2: Ränta (inklusive diskonteringsränta) X X Kreditrisk X X Volatiliteter X X Utländsk valuta X X Råvarupriser - X Aktiekurser X X Antal förbetalningar X X Förlustmängder X X Förvaltningskostnader - X Statistiska verktyg X X Kontraktsattribut - X Egna antaganden X X Marknadsantaganden X X 224

Är en typ av optionsvärderingsmodell, men står själv på grund av dess utmärkande drag och för att inte avgränsa vad som faller inom optionsprismodeller.