1. Inledning
3.3 Redovisningsperspektiv
Redovisningens ramverk och principer har inte bara uppstått, utan dessa har arbetats fram utifrån skriven redovisningsteori. Artsberg berättar att teoriskapandet för redovisning påbörjades relativt sent i jämförelse med när själva redovisningen började implementerades och de första teorierna fokuserade bara på att beskriva hur bokföring gick till och inte varför bokslut upprättades. Under tidigt 1900-tal påbörjades konkreta teorier för redovisningen, och Artsberg påpekar att dessa fokuserade på två olika inriktningar, antingen deskriptivt (utgår ifrån redan existerande praxis) eller normativt (utgår ifrån teoretisk ursprung och ämnar förändra befintlig praxis). De olika inriktningarna härstammade till stora delar från ett delområde inom nationalekonomin, mikroekonomisk teori.106 För att få en ökad förståelse i konstruktionen av dagens redovisning beskrivs nedan det deskriptiva synsättet, men för att också åskådliggöra att dagens redovisning inte är en patentlösning beskrivs också det normativa synsättet. Endast de mest relevanta ansatserna för forskningens område beskrivs. 3.3.1 Deskriptivt Redovisningsperspektiv
Deskriptivt synsätt ämnar förklara varför redovisningen praktiseras och utformas som den gör. Artsberg menar att deskriptiva teorier skapar förståelse om vilka faktorer som påverkar redovisningsområdet.107 Nedan följer fem utstakade deskriptiva teorier:
• Kapitalmarknadsperspektivet • Värdeteorin • Agentteorin • Samhällsteorin. 106 Artsberg, 2005, sid 67-68 107 Ibid, sid 18
Kapitalmarknadsperspektivet
Idag är det dominerande synsättet inom redovisningsteori att redovisningen ska vara användbar för de aktörer som beslutar huruvida de ska köpa, sälja eller fortsätta äga aktier. Kapitalmarknaden är i fokus eftersom den anses inneha effektiva metoder för att allokera resurser, varför redovisningen måste hjälpa investerarnas beslutstagande. Att fatta beslut om en investering krävs förarbete; jämföra olika investeringsalternativ och förutspå framtida avkastningar. Således är det nödvändigt att redovisningsrekommendationerna är enhetliga och tre kriterier är i fokus när redovisningen utformas: den ska vara relevant, neutral och tillförlitlig. Bättre information minskar risken för investerarna, eftersom deras analyser kan utföras med mer exakthet. Kapitalmarknadens förhållande till redovisningsinformationen är emellertid omdiskuterad. Då redovisningen består av historiska data är de inte lämpliga att extrapolera in i framtiden med. Det finns emellertid olika uppfattningar om huruvida redovisningen är användbar för kapitalmarknaden och i vilken form informationen är användbar.108
Den effektiva marknadshypotesen
En marknad har tre olika effektivitetsgrader, svag, halvstark och stark och beroende på vilken nivå marknaden har på sin effektivitet påverkar det hur informationen är inräknad i marknadspriserna. En starkt effektiv marknad har all tillgänglig information inkluderad i marknadspriserna, och informationen medräknas omgående vid uppkomst. Vidare återspeglar priserna också all insiderinformation, varför det inte går att utnyttja information till sin egen fördel. Om marknaden är halvstarkt effektiv är en del av all information medräknad, men endast sådan som är publik och förståelig, och de flesta studier stödjer den här typen av marknad. Om marknaden är svagt effektiv baseras marknadspriserna på historiska uppgifter, varför redovisningen inte har någon riktigt uppgift att uppfylla på en sådan typ av marknad. Om all redovisning baseras på historiska kostnader finns de redan medräknat i priset, och ingen ny information har genererats. Alla spekulationer och prognoser för framtiden som återfinns i redovisningen har inte någon inverkan på en svagt effektiv marknad, då sådan information inte medräknas i marknadspriserna.109, 110
Värdeteorin
Ansatsen om värde fokuserar på att redovisningen ska tillhandahålla optimal data åt specifika beslutsmodeller, vilket användarna utnyttjar för att fatta sina beslut. Problemet med ansatsen är att data inte kan vara utformad så att den passar alla användare. Redovisningsinformation är ämnad för en bred grupp användare med olika behov och användningsgrad, varför deras behov kommer att skilja sig kring: redovisad information, fokus på typ av information, beslutsprocesser och uppfattningsförmåga. Följaktligen ska information rörande ekonomiska händelser och objekt redovisas på ett sådant sätt att alla användare kan ta del av informationen utifrån sitt eget syfte.111
108 Artsberg, 2005, sid 74-77 109 Ibid, sid 78 110 Schroeder m.fl, 2005, sid 107-109 111 Belkaoui, 2007, sid 364
Agentteorin
Hur redovisningen är utformad kan också förklaras av agentteorin. Denna infallsvinkel fokuserar emellertid på aktörernas relationer till varandra inom redovisningen istället för informationsinnehållet, men förklarar ändock redovisningens innehåll. Relationerna mellan aktörerna är inte friktionsfria, utan agenten tenderar att utnyttja principalen för att förbättra sin egen nyttograd. En agent är en entitet som agerar åt någon annan entitets intresse även kallad principal. Agenten försöker alltid maximera sin egen nytta och det uppnås via uppfinningsrika och innovativa metoder. Ett agentförhållande existerar mellan ett företags ledare och aktieägare och problemet som uppstår är att ledarna maximerar sin egen nytta på aktieägarnas bekostnad. Ett exempel kan vara att en ledare använder redovisningsmetoder som genererar lägre/högre vinst, för att förbättra sin egen nytta, vilket inte främjar aktieägarna. Problemet uppstår främst då ledarens arvode är direkt kopplat till företagets vinst. Agentteorin förklarar också varför flera olika värderingsmetoder tillämpas på en och samma transaktion, vilket ämnar vara ett försök att minimera risktagandet utifrån valet av metoder.112, 113
Samhällsteorin
Samhällsteorin menar att redovisningen är en samhällelig företeelse och anser inte att redovisningens uppgift är att förse kapitalmarknaden med information. Kännetecknena för samhällsteorin är dess starka kritiska förhållningssätt gentemot den realistiska och objektiva verklighetsuppfattningen. Teorin anser inte att redovisningen kan återspegla verkligheten, såsom kapitalmarknadsperspektivet menar är möjligt via dess förhållningssätt om att redovisningen är ett informationsverktyg.114
3.3.2 Normativt redovisningsperspektiv
Det normativa synsättet ämnar förklara hur redovisningen bör utformas och praktiseras. Artsberg antyder att med hjälp av detta perspektiv går det att frambringa vad som är eftertraktat inom redovisningen, men dessa teorier är emellertid beroende av de deskriptiva teorierna, då det krävs en förståelse om vad som redan finns.115 Nedan presenteras fyra etablerade ansatser med fokus på ett normativt perspektiv:
• Kapitalmarknadsperspektivet
• Human Information Processing approach • Händelseansatsen
Kapitalmarknadsperspektivet
Kapitalmarknadsperspektivet har också en normativ synvinkel. Om kapitalmarknaden inte tar hänsyn till all redovisningsinformation som finns tillgänglig kan det diskuteras huruvida aktiemarknaden beaktar redovisningen i sin helhet. Frågan som ställts är om investerare accepterar redovisat resultat utan att ta hänsyn till vilka metoder som tillämpats för att frambringa resultatet. Inom redovisningen finns det ett antal olika metoder att applicera på en och samma transaktion, varför hänsyn måste tas till värderingsmetoderna innan resultat jämförs för att inte erhålla en vilseledande bild av analysen. Redovisningen har också kritiserats för att den inte är relevant i och med att den inte speglar de marknadsmässiga 112 Artsberg, 2005, sid 84 113 Schroeder m.fl, 2005, sid 114-115 114 Artsberg, 2005, sid 87 115
värdena, på grund av för konservativt tänkande. Mot en sådan kritik finns det två tänkta motsägelser, att marknaden antas vara effektiv och att det är möjligt att bedöma företagets utveckling och marknadsvärde utan att marknadsvärden används som värderingsmetoder i redovisningen. Således antas det också finnas ett samband mellan historia och framtid.116 Human Information Processing approach (HIP)
HIP grundar sig i beteendevetenskapen och behandlar beslutsfattandet. Fram tills ansatsen etablerats antogs människan vara rationell i sina beslut då valen görs utifrån det optimala för individen själv (nationalekonomisk teori). Emellertid åskådliggjorde den nya teorin att människan har begränsad förmåga att ta rationella beslut, då individen inte har förmågan att maximera beslut. Det som skiljer beteendevetenskapen gentemot den nationalekonomiska teorin är, ur ett förenklat perspektiv, problemlösningshanteringen. Problemlösningen inom beteendevetenskapen har flera steg, först registreras informationen, därefter hanteras den, omvandlas och förändras för att skapa en lösning. Eftersom människan har ett begränsat operationellt minne blir informationsinhämtningen selektiv, varför problemlösningsprocessen begränsas och blir missvisande. Därtill antas människan lösa problemen i steg och inte direkt, vilket kan försämra lösningen. I detta hänseende är det viktigt att fundera på hur informationen i redovisningen ska presenteras för att förbättra utgångspunkterna ur ett besluts– och lösningssynpunkt.117, 118
Händelseansatsen
Händelseansatsen utvecklades utifrån redovisningsinformationens relevans. Händelseansatsen åtgärdar problemet via sitt syfte ”att tillhandahålla relevant information om ekonomiska händelser som kan vara användbara för alla varierande beslutsmodeller”. Redovisningen tillhandahåller information om händelser (uppnåbara observationer av specifik karaktär utifrån en aktion – någonting som kunde förutses och därefter skådas) och låter sedan användaren anpassa vilka händelser beslutsmodellen ska innehålla. Användaren omvandlar händelserna till redovisningsinformation, vilket gör att redovisningens innehåll reflekterar observationer från verkligheten, vilket minimerar ledarnas influens över redovisningen. Om användaren tillämpar och utvärderar data utifrån händelser kommer värderingsproblem, jävighet och informationsförluster att undvikas. Målet med händelseansatsen är att redovisningen ska maximera framtida prognosers noggrannhet utifrån redovisningen, genom att fokusera på det mest relevanta egenskaperna i händelserna som är nödvändiga för användarnas beslutsförmåga119