Subjektiva värderingsmetoder

Chorafas anser att problematiken med verkligt värde är hur det ska frambringas, vilken metod som ska användas, och hur pass tillförlitligt underlaget är för att fastställa den finansiella tillgångens verkliga värde. Då verkligt värde tenderar att likställas med marknadspriset blir prisnoteringar den mest trovärdiga metoden, men många av dagens finansiella instrument är extremt komplexa och handlas på illikvida marknader. Följaktligen poängterar Chorafas att det existerar ytterst få prisnoteringar på sådana marknader, samt att dess relevans starkt kan ifrågasättas. Enligt honom har lösningen på det problemet blivit att finansiella instrument värderas med hjälp av en eller flera värderingsmodeller, som inhämtar sitt dataunderlag från antingen observerbar marknadsdata eller icke observerbar marknadsdata (företagsledningens egna bedömningar används då). Således validerar han lösningen utifrån resonemanget; att vissa finansiella instrument har en komplex uppbyggnad, varför de endast kan värderas via en simulering och med dataunderlag baserat på egna estimeringar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Chorafas förklarar att när företagsledningens roll inom värderingsprocessen blir signifikant tenderar det att orsaka redovisningsskandaler och han exemplifierar med kollapsen av Enron och Parmalat (italienskt mejeriföretag). Vidare berör han också en intressant aspekt, specifik för dessa två bolag, att de har drivits som hedgefonder på en intern basis, men har använts sin faktiska bolagsinriktning externt, varpå deras risktagande inte har reglerats och synliggjorts på balansräkningarna. Således konstaterar Chorafas att detta har kunnat fortgå, bland annat, på grund av subjektiva värderingsmodeller som har skapat uppblåsta balansräkningar.175 För att få en bättre insikt i varför ett objektivt perspektiv är av signifikant betydelse i en värderingsprocess används Enronskandalen som ett exempel.

William och Jackson genomförde en fallstudie av hur bolaget Enron tillämpade värderingsmodeller för att etablera ett verkligt värde på sina finansiella instrument. Författarna börjar med att noggrant påpeka att de anser att underlag som erhålls från en aktiv marknad är mer trovärdigt eftersom det associeras med noterade marknadspriser jämfört med verkligt värde hämtat från inaktiva marknader eller interna värderingsmodeller. Dessutom 173 Chorafas, 2006, sid 68 174 Ibid, sid 67-68 175

skildrar de och etablerar en tydlig uppfattning om hur viktigt användandet av interna värderingsmodeller var för Enron via en före detta anställd på företaget. Medarbetaren berättade att när företaget implementerade verkligt värde kontrollerade ledningen själv verksamhetens omsättning. William och Jackson poängterar att ett sådant upplägg blev ett med bolagets affärsmodell, varför också företaget kunde motsvara Wall Streets förväntningar. De exemplifierar det med hur Enron anskaffade långsiktiga kontrakt för att tillhandahålla energiprodukter till sina kunder. Värderingen av de instrumenten grundades i kontraktens nuvärde, som etablerades via antaganden om framtida energipriser - vilket inkluderade prognoser om när avregleringen av terminspriser skulle ske i stater som levererade energiprodukterna, samt vilka effekter detta skulle få på priserna. Därtill gjordes spekulationer om huruvida energibesparingar skulle kunna göras via företagets installationer av energibesparingsenheter hos kunderna. Sedermera reflekterades bolagets uppskattade värderingar i de årliga resultaten, trots att företagets kassaflöde ständigt var negativt. William och Jackson konstaterade att i efterhand var Enron alltför optimistiska i sina antaganden när värderingen av de finansiella kontrakten gjordes.176

William och Jackson hävdar att vissa av bolagets finansiella instruments värderingar gjordes utifrån företagsledningens egna antaganden och uppfattningar. I efterhand har bolagsrepresentanter påstått att värderingarna gjordes på grund av ledarnas press att motsvara marknadens resultatförväntningar, varför finansiellt ingenjörsskap användes. Författarna lyfter också fram att ledarnas egna estimeringar kompletterades sedermera med externa parters, såsom Arthur Andersen, KPMG Consulting, PricewaterhouseCoopers, vilka tillhandahöll värderingsdata eller utförde värderingar på Enrons finansiella instrument. William och Jackson poängterar också att de externa parterna, liksom Enron, var för optimistiska i sina antaganden. I efterhand har det också uppdagats att det förekom jäv i värderingsprocessen. Följaktligen framhåller William och Jackson att finansiella rapporter inte är neutrala, och att använda verkligt värde medför att ledarna ges både möjlighet och också lockas att influera tillgångarnas värdering mer fördelaktigt än vad andra värderingskoncept gör. Efter Enrons fall har det påståtts att den faktiska värderingsmetoden för verkligt värde är irrelevant om företagen är öppna med sina tekniker och dess eventuella inputs, där marknaden själv kan avgöra huruvida företagens värderingar är korrekta.177

4.3.1 Resultatmanipulering (Income smoothing)

Det finns utarbetad och accepterad forskning om varför företagsledarna vill ha möjligheten att influera och påverka bolagets resultat. När det gäller finansiella tillgångar påverkar företagsledningen resultatet i form av val av metod för verkligt värde, men det kan också vara att värderingskonceptet verkligt värde används istället för något annat koncept. När väl företagsledningen har valt att använda verkligt värde påverkas värderingen i form av huruvida värderingsunderlaget ska utgöras av subjektiva värderingsmodeller eller andra tekniker istället för marknadens prisnoteringar. Det handlar om att företagsledningen ska kunna minimera objektiviteten och öka subjektiviteten, i form av att värderingen och följaktligen resultatet ska kunna kontrolleras av bolaget själva.

Belkaoui menar att resultatmanipulering kan likställas med företagsledningens försök att influera det kortsiktiga resultatet för att uppnå den önskade nivån och/eller trenden inom dem erkända redovisnings- och ledningsprinciperna. Följaktligen anser Belkaoui att ledningen använder resultatmanipulering för att de eftersträvar stabilitet i resultatet och tillväxten istället

176

William & Jackson, 2008

177

för stora variationer över tiden. Utifrån detta presenterar han fyra hypoteser för resultatmanipulering:178

1. När val av redovisningsprinciper görs utgås det ifrån att de maximerar företagsledningens egen nytta.

2. Företagsledningens nytta förbättras med: • anställningstrygghet

• arvodets nivå och tillväxt

• företagets storlek och dess tillväxttakt

3. För att hypotes två ska kunna uppfyllas beror på aktieägarnas tillfredställelse med företagets prestationer, vilket resulterar i företagsledningen har lättare att uppfylla hypotes två med nöjdare aktieägarna.

4. Aktieägarnas tillfredställelse ökar i takt med företagets genomsnittliga tillväxttakt i sitt resultat och hur pass stabilt resultatet är över tiden.

Belkaoui förklarar att företagsledningen, om dessa fyra hypoteser inte förkastas, kommer att, inom reglerna för redovisning och företagsledningens makt, manipulera resultatet och dess tillväxttakt. Till exempel, om företagets tillväxt är hög ska metoder användas som minimerar tillväxttakten i resultatet och tvärtom. Ytterligare åsikter som Belkaoui lyfter fram om varför resultatutjämning ska göras är för att aktieutdelningen får ett stabilare flöde, vilket förbättrar aktiens riskgrad gentemot investerare. Vidare fluktuerar inte resultatet i lika stor utsträckning vid konjunkturcykler. Emellertid finns det också faktorer som avråder företagsledningen från att manipulera resultatet, och Belkaoui framhåller de tre mest erkända:179

• Den konkurrenskraftiga marknadsmekanismen som reducerar ledningens alternativ för resultatutjämning och förmåga att göra det

• Ledningens kompensationsstruktur, eftersom den tenderar att vara kopplad till resultatet

• Hotet om att ledningen ska ersättas, alla vill nyttomaximera utifrån sin egen situation Det har diskuterats i omfattande storlek vilken del av resultatet som manipuleras, och forskarna har enats om att det antingen är nettoresultatet eller resultatet per aktie som ämnas manipuleras. Således eftersom företagsledningen långsiktiga fokus är på nettoresultatet, och dessutom har användarna en stark fixering till det faktiska resultatet (bottom line) oavsett om det är nettoresultatet eller resultatet per aktie. För att kunna manipulera resultatet krävs verktyg som kan utföra själva manipuleringen, men innan dessa beskrivs ska det noteras att det finns två olika typer av manipulering, antingen reell eller artificiell. Belkaoui förklarar att reell manipulering innebär att en faktisk transaktion sker eller inte sker utifrån dess förmåga att manipulera resultatet, och artificiell manipulering åsyftar till implementering av redovisningsprocedurer som har förmågan att förändra kostnader och/eller intäkter från en period till en annan. Utöver dessa två typer av resultatmanipulering har också en tredje typ erkänts, enligt Belkaoui, klassificeringsmanipulering som innebär att andra objekt än

178

Belkaoui, 2007, sid 449-450

179

resultatet manipuleras, såsom alla kostnader och intäkter.180 För uppsatsen är det emellertid endast artificiell manipulering som är av intresse, varför endast den typen av manipulering behandlas i fortsättningen.

Belkaoui påpekar att resultatmanipulering endast kan utföras om följande fem rekvisit uppfylls:181

1. Aktionen får inte binda företaget till liknande aktioner i framtiden, det ska vara en oberoende aktion.

2. Aktionen måste baseras på professionellt omdöme och måste också falla inom givna redovisningsprinciper (Generally Accepted Accounting Principles, GAAP).

3. Aktionen måste vara väsentlig jämfört med resultatskillnaden mellan aktuellt år och föregående år.

4. Aktionen får inte innebära en faktisk transaktion med sekundära parter, utan endast en förändring på interna konton

5. Aktionen måste utföras nästföljande perioder, och det kan ske enskilt eller tillsammans med andra händelser.

Artificiell resultatmanipulering innefattar att utnyttja gällande redovisningsprinciper för att kunna påverka resultatet, och några exempel på sådana förändringar som kan göras är att förändra avskrivningsmetod, värderingskoncept eller underliggande metod, samt anpassa försäljningen av värdepapper. Vidare framhåller Belkaoui att studier har genomförts för att demonstrera effekterna av företagsledningens resultatmanipulering. Sådana studiers resultat har fokuserat på ifall företagens marknadsuppfattning förbättras om resultatet är manipulerat. Främst med hänsyn till att resultatet är stabilt och i linje med förväntningarna, varför stora variationer i resultaten undviks.182 Dessutom framställer Scott att ”earnings response coefficients”, som visar oförväntade resultats inverkan på marknadens avkastning och trovärdigheten i det rapporterade resultatet, är betydligt högre för bolag som använder resultatmanipulering. Därtill menar Scott att marknaden anses kunna hantera informationsinnehållet i finansiella rapporter på företag som arbetar med resultatmanipulering, varför det inte behöver vara ett problem.183

Det finns också förklaringar till varför resultatmanipulering sker, Belkaoui framhåller främst att det handlar om kapitalmarknaden och dess förväntningar på företagens vinster, och då är fokus på kortsiktighet, kvartalsbasis. Han validerar påståendet genom att hävda att företagsledningen försöker undvika att rapportera ett lägre resultat än analytikernas förväntningar, varför analytikernas rekommendationer tenderar att ha en inverkan på resultatmanipulering. Därtill lyfter Belkaoui fram att resultatmanipulering tillämpas ifall resultatet kommer att bli lägre än budgeterat eller om ett företag spenderar stora summor på forskning och utveckling, vilket är en kostnadspost som inte ska påverka resultatet negativt. Därtill påstår han att företagsledningen har incitament för sådant beteende med basis i bonussystemets utformning, att resultatet styr bonusen. Tillika är detta inte förbjudet om det 180 Belkaoui, 2007, sid 451-453 181 Ibid, sid 453 182

Ibid, sid 453 och 456

183

utförs inom de accepterade redovisningsprinciperna, vilket antyder att resultatmanipulering godtas.184 Vidare anser Scott att negativa resultatöverraskningar är mer kostsammare än negativa prognoser, vilket också bekräftas av att negativa resultat har större påverkan på kapitalmarknaden än positiva resultat. Han påstår att allt detta kan ske på grund av informationsasymmetri, företaget har mer information än kapitalmarknaden, som de inte vill tillkännage.185