Dataanalys

I GT är intresset riktat mot handlingar, samspel och mönster (Glaser & Strauss, 1967). För avhandlingens studier innebar det, att datainsamling och dataanalys hade fokus på skeenden, i vilka distriktssköterskor kan gå in och ur. Därmed är datainsamling eller dataanalys inte fokuserade på personerna i studien. Fokus riktas på att få fram vad som är av vikt eller proble matiskt, vad som hä nder, vad som görs, vilken betydelse olika handlingar kan ha, vilka samspel och mönster som finns.

Studiens dataanalys innefattade en process med ständigt jämförande mellan empiriska data, mellan data och bildade koder, mellan koder och kategorier som bildades, samt mellan data, teoretiska antaganden och framväxande teori. Fortlöpande under analysarbetet gjordes skisser med kodade data och kategorier samt teoretiska utkast och embryon till en framväxande teori. Jämsides med datainsamling och databearbetning fördes minnesanteckningar. I dem fördes fortlöpande anteckningar med frågeställningar att söka svar på i befintliga eller nyinsamlade data, samt uppslag till analyser och jämförelser. Minnesanteckningarna stöd- de utvecklingen av frågor och antaganden som ledde till systematiska jämförelser mellan data, begrepp och kategorier.

Steg 1 i studien utgjordes av datainsamling från videoinspelade be- sök på de öppna mottagningarna och från efterföljande intervjuer med distriktssköterskor. Därefter kodades datamaterialet. Denna s.k. öppna

kodning avsåg att identifiera vad som händer och vad som är substan- sen i det som händer. Den utgick från frågeställningar om vad som händer i data, vad dessa händelser indikerar och vilka begrepp för ko- der och kategorier som dessa indikationer ger upphov till.

Efter denna första öppna kodning påbörjades den komparativa ana- lysen, som innebar att kodade händelser jämfördes. Härigenom började olika begrepp som representerade kodade data att växa fram. De blev också begrepp för de första kategorierna. Därpå gjordes en jämförande analys mellan videobservationernas och intervjuernas koder, begrepp och kategorier. Funderingar om hur data förhåller sig till varandra an- tecknades i memos. Efterhand som databearbetningen och den jämfö- rande analysen krävde mer data för att finna grund för teoretiska idéer och konstruktioner som successivt växte fram, söktes mer och mer se- lektiva data ur det empiriska materialet. När en tänkbar kärnkategori började skönjas, övergick analysen successivt till en alltmer selektiv och teoretisk fas.

Vartefter ytterligare data efterfrågades i analysarbetet gjordes teore- tiska urval för selektiva datainsamlingar. Steg 2 i studien innebar därför selektiv datainsamling från fältanteckningar, gruppdiskussioner och gruppintervjuer. Genom den jämförande analysens kodning växte mer och mer selektiva kategorier fram. En kärnkategori utkristalliserades, dvs. en kategori som kunde relateras till övriga framkomna kategorier. Teoretiska antaganden skrevs i memos.

Dessa ledde till steg 3, som innebar selektiva datainsamlingar från den tidigare studien av hälsovägledning. Dessa data jämfördes med kategorier, empiriska data från videoobservationerna och videointer- vjuerna samt med de teoretiska utkasten. Genom den jämförande analy- sen började kategorierna mättas och modifieras. Memos med alltmer teoretiserande antaganden och skisser med framväxande teori ledde till ännu ett urval av data.

Steg 4 utgjordes av en selektiv datainsamling genom nya intervjuer med distriktssköterskor. Data kodades och analyserades i förhållande till befintliga kategorier för att se hur nya data kunde stärka vissa och modifiera andra befintliga kategorier, samt ge säkrare stöd för den framväxande teorin. I memos skrevs alltmer teoretiska antaganden om samband och teoretiska utkast för en teori. Den jämförande analysen ledde till en teoretisk konstruktion av de framkomna kategorierna och hur de står i relation till varandra.

Steg 5 innebar en jämförande analys av relationer och samspel mel- lan samtliga kategorier, mellan dessa och empiriska data samt mellan kategorier och teorin som växte fram. I denna fas gjordes den slutliga sorteringen av teoretiska utkast i memos. De vägdes mot framkomna kategorier och deras ingående komponenter. Ytterligare teoretiska an- taganden och mönster kunde urskiljas. Teorin formulerades och kon- trollerades mot kategorier och komponenter för att styrka teorins rele- vans och inbördes relationer. Steg fem avslutades med en slutlig formu- lering av den genererade teorin.

Det komplexa analysarbetet i GT är inte enkelt att beskriva i text eller med figurer, då det ständigt pågår parallella processer med datain- samling, skapande av substantiva koder och teoretiska begrepp samt en jämförande analys mellan kategorier, empiriska data och memos. Ned- anstående översikt visar det stegvisa analysarbetet (Figur 4.1). Den ger dock en förenklad bild. Den åskådliggör inte hur en fråga eller ett anta- gande har föranlett jämförande analyser med och mellan empiriska data, ett antal fler gånger än vad figuren återger.

Steg 1.

ð Datainsamling genom videobservationer och efterföljande intervjuer. ð Analys av videoobservationer och efterföljande intervjuer.

ð Öppen kodning med substantiva och teoretiska koder.

ð Jämförande analys med jämförelse mellan koder och mellan empiriska data och koder.

ð Memos med funderingar kring hur dessa begrepp och koder ansluter till varandra.

ð Skiss med preliminära kategorier för data från dessa båda datakällor. ð Memos med antaganden och frågor om förhållandet mellan kategor ierna. ð Teoretiskt urval för nästa datainsamling.

Steg 2

ð Selektiv datainsamling från fältanteckningar, gruppdiskussioner och gruppintervjuer från frågor och funderingar i steg 1.

ð Jämförande analys mot empiriska data, koder och kategorier.

ð Ny skiss över framväxande kategorier och framväxande kärnkategori. ð Memos med teoretiska antaganden och frågor för ett nytt teoretiskt urval. ð Teoretiskt urval för nästa datainsamling.

Steg 3

ð Selektiv datainsamling från den tidigare studien utgående från antaga nden och frågor i steg 2.

ð Jämförande analys mot begrepp och kategorier i steg 2.

ð Ny skiss över framväxande kategorier och relationer mellan dessa. ð Memos med antaganden och framväxande teori samt frågor om relatio nen mellan ingående kategorier.

ð Teoretiskt urval för nästa datainsamling. Steg 4

ð Selektiv datainsamling genom intervjuer med distriktssköterskor utgående från frågor och oklarheter i steg 3.

ð Jämförande analys av dessa data mot teoretiska antaganden och frågor från steg 3.

ð Ny skiss med kategorier och relationer mellan dessa.

ð Jämförande analys mellan kategorier och data för att se hur kategorierna är mättade.

ð Memos med teoretiska utkast om relationer mellan kategorier och framväxande teori.

Steg 5

ð Jämförande analys av relationer och samspel mellan kategorier och dess komponenter, mot empiriska data och framväxande teori.

ð Sortering av alla antaganden och memos.

ð Jämförelse med koder och kategorier för att belägga dess förekomst och hur de är relaterade till varandra. Mönster kan urskiljas.

ð Formulering av teori.

ð Kontroll mot kategorier och komponenter för att belägga teorins relevans och inbördes relationer.

ð Slutlig formulering av den genererade teorin. Figur 4.1. Studiens stegvisa dataanalys