Metodologisk diskussion

Föreliggande studie följer den ”klassiska” GT –metoden som företräds av Glaser (1992, 1998). Det var under 1800- talet som ursprungsmeto- den Grounded Theory utvecklades i två riktningar. En inriktning som företräds av Strauss (Strauss & Corbin, 1990) och en som företräds av Glaser (Glaser, 1992, 1998, 2001). Glaser (1992) riktar som tidigare nämnts, skarp kritik mot Strauss och den metod som Strauss utvecklade från ursprungsmetoden. Glaser hävdar att GT är ett systematisk förfa- rande av induktion där teorin växer fram, medan Strauss metod är en

begreppslig beskrivning framtvingad i en förutfattad modell. Glaser beskriver Strauss metod som en ”full conceptual description” (Glaser, 1992, s 101).

Annells (1996), Hartman (2001), Melia, (1996) Salminen-Karlsson, (2002) och Stern (1994) har granskat Strauss och Corbins beskrivning av GT (1990) i förhållande till ursprungsmetoden (Glaser & Strauss, 1967, Glaser, 1978). De diskuterar flera skillnader mellan de båda in- riktningarna. Främst gäller skillnaderna med vilken öppenhet som fors- karen griper sig an ett problemområde, dataanalysens styrning, hur tro- gen forskaren är empiriska data, samt hur teori tillåts växa fram eller forceras in i en begreppsmatris. Hartman anser att Glaser är närmare ursprungsidéerna för GT än Strauss. Stern och Salminen-Karlsson anser att metoderna bör ses som två separata metoder. De anser att begreppet Grounded theory bör användas för metoden som utgår från Glaser- skolan och ”Conceptual description” för den som utgår från Strauss- skolan.

En sammanblandning av de båda inriktningarna av GT, ibland även med andra metoder som etnografi och fenomenologi inblandade, har varit vanlig i studier som presenterats som GT-studier (Stern, 1994). Stern anser att blandningen är olycklig och beror på att det inte finns tillräcklig kunskap om någon av de båda inriktningarna och i skillna- derna mellan dem. Den föregående studien av distriktssköterskors häl- soarbete i barnhälsovården (Olander, 1998) hade en sådan samman- blandning och kunde endast beskrivas som en studie ”inspirerad av GT”. I föreliggande studie valdes därför den klassiska GT- metoden som utgångspunkt.

Studiens genererade teori utvecklades genom två processer som på- gick jämsides. Den ena är den konkreta processen med strikt metodisk bearbetning av data genom kodning och kategorisering. Den andra är den teoretiska processen med kreativt tänkande, baserat på jämförande av data. Den sistnämnda innefattar teoretiska antaganden och konstruk- tioner om relationer mellan empiriska data och kategorier samt mellan olika kategorier. Processerna löpte parallellt men ständigt samman- kopplande genom begreppsliggörande av data och fortlöpande minnes- anteckningar, s.k. memos. I den slutliga sorteringsfasen gick processer- na ihop till en process, där framkomna begrepp, kategorier och teore- tiska konstruktioner slutsorterades. Först härigenom fick den substanti- va teorin sin hitintills slutliga utformning, hitintills såtillvida, att den kan komma att utvecklas eller modifieras efter ytterligare stud ier.

Att generera en teori enligt GT är en process med fördröjning (Gla- ser, 1978). Den låter sig inte göras på ett snabbt och enkelt sätt utan kan ta tid. Det handlar om en mognadsprocess hos både materialet och den som bearbetar data. Den teorigenererande processen i avhandlingens studie tog lång tid. Den första datakodningen och kategoriseringen som genomfördes blev en traditionell beskrivning av olika händelser. Min förståelse av GT var otillräcklig för att kunna omsätta kunskapen om GT till praktisk färdighet för teorigenererande dataanalys. För att nå en hög nivå för teorigenerering krävs att begreppsliggörandet börjar redan i dataanalysens första öppna kodning (Glaser, 2001). Det var svårt att komma ifrån deskriptiv kodning, därför fick studiens datainsamling och databearbetning börja om från början flera gånger. En positiv bieffekt av den återkommande datagenomgången var att data blev välbekanta, vilket underlättade det fortsatta analysarbetet.

Den teorigenererande processen drog också ut på tiden på grund av att studiens databearbetning fick stå tillbaka för annat arbete och ledig- heter. Glaser (1978) menar att tillfälliga avbrott från data kan göra det möjligt att hålla en hög begreppslig och teoretisk nivå. Genom att låta data ligga orörda ett tag mognar begreppsliggörandet, deskriptiva detal- jer bleknar och teoretiseringen ökar. Genom att databearbetningen fick ta den tid arbetet krävde och genom de kreativa teoretiska utsvävning- arna i handledningsdiskussioner och i memos, ökade också möjlighet för det som Glaser benämner ”theoretical sensitivity”, nämligen en teo- retisk känslighet för att kunna generera en teori som är grundad i data (Glaser, 1978).

Glaser (1978, 1998) lägger inte stor vikt vid att en datainsamling är fullständ ig och representativ. Det är inte en kartläggning som görs, utan en generering av teori från data. Tonvikten läggs på ett tidigt begrepps- liggörande och teoretiserande utifrån data. En återkommande insamling av data är en del i den jämförande databearbetningen, där urvalet av data blir mer och mer selektivt och successivt utgör ett teoretiskt urval (Glaser, 1978; Glaser & Strauss, 1967). Detta interaktiva tillvägagångs- sätt med upprepat urval, datainsamling och analys användes i avhand- lingens studie.

Studiens empiriska data bestod av både nyinsamlade data och data från tidigare studier. Huvuddelen av studiens empiriska datainsamling gjordes innan databearbetningen påbörjades. Det innebär att efter den första öppna datainsamlingen användes redan insamlat datamaterial, varefter dataanalysen krävde ytterligare data eller nya selektiva data.

Glaser (2001) menar att det är möjligt att anvä nda olika slags datakällor som brev, tidigare insamlad data från andra undersökningar m.m. Det är den teoretiserande databearbetningen som styr dataurvalet. Under databearbetningen genomfördes endast en ny empirisk datainsamling. Den genomfördes som intervjuer med distriktssköterskor för att skaffa ytterligare selektiva data.

Den slutliga fasen i en GT studie är att skriva samman och skriva om (Glaser, 1998). Det innebär att text från analys av data och memos skrivs ned och bearbetas flera gånger för att göra den mer teoretiseran- de och mindre deskriptiv. Detta omskrivande utvecklar också de fram- komna kategorierna, dimensionerna, mönstren och teorin. Omskrivan- det var på så sätt en del i studiens genererande forskningsprocess.

En av de kritiska synpunkterna som riktas mot GT gäller forskarens förhållningssätt i den induktiva ansatsen, där forskaren uppmanas att frånse förförståelse och befintlig forskning inom området (Alvesson & Sköldberg, 1994; Morse, 2002). Kritikerna menar att det ger en oreflek- terad syn på databearbetning och ökar risken för att databearbetningen utmynnar i sunt förnufts antaganden. Morse ifrågasätter Glasers (1998) rekommendationer om att GT forskaren inte alls skall sätta sig in i be- fintlig forskning inom området, innan han påbörjar en studie eller ana- lys. Hon anser att det är möjligt för en forskare att arbeta induktivt och bygga vidare på tidigare forskning, utan att principer för en induktiv forskningsansats hotas. Alvesson och Sköldberg (1994) riktar också kritik mot databearbetningen i GT. Den kritiken avser det styrda och detaljerade kodningsarbete som Strauss och Corbin (1990) förespråkar och gäller således inte GT i den ”ortodoxa” form som förordas av Gla- ser.

När föreliggande studie påbörjades, fanns en förförståelse genom mina tidigare studier och mina kunskaper inom barnhälsovårdsområdet. De går inte att bortse från. Genom att jag jämsides med studien arbeta- de som lärare, var det också nödvändigt att följa forskning och litteratur inom detta område. Därigenom gjordes avsteg från Glasers (1998) re- kommendationer om att undvika litteratur inom forskningsområdet. Jag tror, liksom Alvesson och Sköldberg (1994), att om forskaren är med- veten om denna risk och har en kritisk hållning till sina förföreställ- ningar, kan de bidra till utveckling av intressanta resultat. Alvesson och Sköldberg menar, att det inte finns motsättningar mellan att vara brett påläst och att ”blanka” på forskningsområdet. Tvärtom, genom att al- ternera mellan dem ökar förståelse för problemområdet. För att klargö-

ra den förförståelse och kunskap som fanns inom området innan studien påbörjades, presenteras den i kap 2. Min uppfattning är, att min förförs- tåelse, min kunskap inom området och den kontinuerliga informationen inte styrde dataanalysen. Den ökade snarare förmågan att ha en käns- lighet ”theoretical sensitivity” för data, att skriva memos med reflektio- ner utifrån data och att kunna begreppsliggöra dem.

När studiens preliminära substantiva teori var formulerad, geno m- fördes litteraturstudier för att integrera den genererade teorin med den kunskap, som finns inom det aktuella området (Glaser, 1992). Sökning- en efter relevant litteratur, dvs. litteratur som behandlar samma eller liknande begrepp och teori som vuxit fram i föreliggande studie, inrik- tades på barnhälsovård, hälsovägledning, hälsoarbete, hälso- och sjuk- vård och ledde till olika vetenskapsområden som filosofi, folkhälsove- tenskap, pedagogik och sociologi. Inventeringen inriktades på att se hur denna studies teori och begrepp står i relation till relevant forskning och teori. Avsikten med att ställa den framkomna teorin mot andra teorier var således inte att verifiera den. Jämförelser med annan litteratur kan inte bekräfta en GT teori. Teorins relevans följer ur hur användbar den är i den faktiska verksamheten (Glaser, 1998; Glaser & Strauss, 1967).

Studiens tillförlitlighet utgår förutom från den genererade teorins tillämpbarhet, även från läsarens tilltro till den beskrivning som görs av studiens genomförande och databearbetning. Läsaren måste kunna kän- na tilltro till att den framkomna teorin avspeglar det undersökta områ- det och empiriska data. Glasers (1978, 1998) riktlinjer för redovisning av GT innebär, att texten skall bestå av begreppsliggörande av relatio- nen mellan framkomna begrepp för att upprätthålla den teoretiska ni- vån. Enligt Glaser används deskriptiva inslag endast vid introduktion av nya begrepp för att illustrera dem och när författaren känner en tvek- samhet till hur framkomna begrepp kan tolkas. Deskriptiva inslag och citat används således inte för att verifiera begrepp eller framkomna ka- tegorier.