Datakällor och datainsamling

Data till avhandlingens studie samlades huvudsakligen in i det primär- vårdsområde, där jag deltog i ett utvecklingsprojekt. De samlades in genom observationer av besök på barnhälsovårdens öppna mottagning och efterföljande intervjuer med distriktssköterskor. Data samlades också in genom fältanteckningar, minnesanteckningar från gruppdis- kussioner och gruppintervjuer samt enskilda intervjuer med distrikts- sköterskor. Förutom dessa data användes också data från den tidigare studien av hälsovägledning i barnhä lsovården (Olander, 1998).

Studiens datakällor är således följande: • videoinspelning med efterföljande intervjuer, • fältanteckningar från deltagande observationer,

• anteckningar från gruppdiskussioner och gruppintervj uer, • tidigare studie,

• enskilda intervjuer.

4.3.1 Videoinspelning med efterföljande intervju

I det primärvårdsområde där föreliggande studie genomfördes pågick ett projekt inriktat på utveckling av hälsovägledningsarbetet i barnhäl- sovården. I projektet användes videoinspelning av besök på barnhälso- vårdens öppna mottagning som ett led i utvecklingsarbetet. Alla di- striktssköterskor i projektgruppen samtyckte till att de videoinspelade besöken också användes som material i föreliggande studie. I både vårdforskning och pedagogisk forskning har videoinspelning ansetts som en värdefull metod för studier av interaktion och samtal. Den åter- ger både ve rbal och icke verbal kommunikation samt den fysiska miljö som interaktionen sker i (Leppänen, 1998; Poskiparta, Kettunen & Lii- matainen, 1998; Tvingstedt, 1993; Rubinstein-Reich, 1993).

Videoinspelningen avsåg hälsovägledningssamtal mellan distrikts- sköterska och föräldrar med barn under ett års ålder på barnhälsovår- dens öppna mottagning. Avgränsningen till dessa situationer gjordes

när utvecklingsarbetet i sig var i en fas som inriktade sig på denna ål- dersgrupp barn och deras föräldrar. En videokamera utrustades med vidvinkelobjektiv och placerades så att det utrymme där distriktsskö- terskor och föräldrarna rörde sig fångades in. Provinspelningar gjordes med alla distriktssköterskor, så att de blev förtrogna med inspelnings- metodiken. Därefter skötte de sina egna inspelningar. Inspelningar och intervjuer genomfördes under sex veckor. Tider för videoinspelning avtalades med respektive distriktssköterska. Tre inspelningar gjordes med varje distriktssköterska, totalt 21 besök spelades in (se Bilaga 1). Inspelningarna gjordes vartefter föräldrar med barn under ett år kom till den öppna mottagningen under den aktuella tiden som videokameran var monterad. Distriktssköterskorna efterfrågade föräldrarnas tillåtelse för videoinspelning. Besökens längd varierade mellan sex och nitton minuter.

Videoinspelningarna följdes av enskilda intervjuer med respektive distriktssköterska. Alla intervjuer, utom tre, gjordes inom en vecka. De tre fick bokas om till senare datum p.g.a. andra brådskande arbetsupp- gifter för distriktssköterskorna. Före intervjutillfällena granskades de videoinspelade situationerna enskilt av mig. Frågeställningar för den aktuella hälsovägledningssituationen antecknades utgående från en in- tervjumanual med öppna övergripande frågor inriktade på distriktsskö- terskan, föräldrarna, hälsovägledningen och miljön (se Bilaga 2).

Varje intervju inleddes med att distriktssköterskan och jag tillsam- mans såg den inspelade situationen. Distriktssköterskan uppmanades att göra kommentarer under tiden och stanna filmen där hon ville. Då in- spelningen visats, fick distriktssköterskan reflektera över vad hon hade sett. Därefter fokuserades den aktuella situationen utifrån intervjuma- nualen. Varje genomgång av videofilm och intervju tog cirka en timme i anspråk. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades därefter. Vid transkribering av intervjuerna avidentifierades de och gavs kodbe- teckningar.

4.3.2 Fältanteckningar och deltagande observationer

I GT är deltagande observation en fördelaktig datainsamlingsstrategi (Glaser, 1978). Den är nära data och ger möjlighet för reflektion och pendling mellan empiri och teori. Centralt i den deltagande observatio- nen är att forskaren befinner sig i den miljö som observeras, för att kunna göra kontinue rliga iakttagelser av händelser som inträffar och ta

del av hur individerna uppfattar den miljö som studeras (Pilhammar Andersson, 1996).

Observationerna i föreliggande studie genomfördes under de två år som utvecklingsprojektet pågick. De gjordes fortlöpande ungefär en dag per vecka, då jag vistades på distriktssköterskemo ttagningarna. Huvuddelen av observationerna gjordes på den mottagning som var gemensam för fyra distriktssköterskeområden. Normalt förekommande aktiviteter och företeelser iakttogs. De blev utgångspunkt för samspråk och datainsamling. Inte endast själva handlingarna utan också miljö, omständigheter och sammanhang studerades. Distriktssköterskornas samtal med föräldrar och barn i deras mottagningsrum bakom stängda dörrar observerades inte.

Samtal fördes med distriktssköterskorna, både enskilt och i grupp, om de företeelser som observerades. Samtalen kunde föras såväl i di- rekt anslutning till observerade företeelser som vid senare tillfälle. Samtalen utgick även från mina reflektioner kring de fältanteckningar som fördes. På så vis skiftade graden av mitt deltagande i det som ob- serverades och kan ses ett kontinuum där graden av deltagande skiftar från att vara delaktig i den observerade situationen till att vara en di- stanserad observatör, beroende på tillfällets natur (Patton, 1990).

Dokumentation skedde genom fältanteckningar. De gjordes både simultant vid observationen och retrospektivt, dvs. efter observationen, men i så nära anslutning till observationstillfället som möjligt (Ham- mersley & Atkinson, 1994; Pilhammar Andersson, 1996). Vilket sätt som användes berodde på hur naturligt det var att föra anteckningar vid observationstillfället. Fältanteckningarna följde inget speciellt mönster. De innehöll anteckningar om det som kändes aktuellt att notera, typ av aktivitet, vad som gjordes, vad som sades av vem och atmosfär.

Fältanteckningarna användes som datakälla i studien när selektiv datainsamling erfordrades för att komplettera de data som utgick från videoinspelningarna och intervjuerna. I fältanteckningarna fanns olika slags data som lämpade sig som underlag för teorigenereringen.

4.3.3 Anteckningar från gruppdiskussioner och grupp-

intervjuer

I det primärvårdsområde där huvuddelen av föreliggande studie geno m- fördes träffades distriktssköterskorna en gång i månaden. I dessa träffar

deltog projektgruppens distriktssköterskor, distriktssköterskemottag- ningens avdelningsföreståndare samt jag som forskare och projekthand- ledare. Träffarna användes för planering, analys och uppföljning av det pågående utvecklingsarbetet samt fö r utvärdering av genomförda insat- ser. De användes också för diskussion och reflektion kring verksamhe- ten, samt för att stämma av upplevelser och erfarenheter av utveck- lingsarbetet. Minnesanteckningar från dessa träffar skrevs under det första året av mig och därefter av avdelningsföreståndaren.

Vid tre tillfällen gjordes intervjuer med projektgruppen. Intervjuerna gjordes sex månader, tolv månader och drygt ett och ett halvt år efter projektstart. Intervjuerna utgick från öppna frågor kring arbetet i pro- jektet och utvecklingen av hälsovägledningen. Intervjuerna spelades in på band. Material ur såväl gruppträffarna som gruppintervjuerna kom till användning på liknande sätt som fältanteckningarna, alltså som käl- la för selektiv datainsamling då teorigenereringen krävde belysning av något område, där tidigare insamlade data var alltför sparsamma eller ofullständiga.

4.3.4 Tidigare studie

Den tidigare studien (Olander, 1998) innehåller data som speglar styr- dokument och andra distriktssköterskors uppfattningar om forsknings- området hälsovägledning i barnhälsovården. Den beskriver också sam- spel mellan olika faktorer i hälsovägledningsprocessen. Eftersom det är distriktssköterskornas angelägenhet som är i fokus i studien, gjordes en avgränsning av datakällan till den text som finns i avhandlingens resul- tat och i distriktssköterskornas utsagor. Data från den tidigare stud ien användes på samma sätt som övriga data, dvs. data bearbetades, vartef- ter dataanalysen efterfrågade ytterligare selektiva data.

4.3.5 Enskilda intervjuer

Under senare delen av studiens dataanalys växte behovet av data som kunde klargöra distriktssköterskors hantering av sina två uppdrag i barnhälsovården, dvs. verksamhetsuppdrag och familjeuppdrag. Befint- liga data kunde inte mätta den kategori som växte fram kring dessa uppdrag. Syftet med de kompletterande enskilda intervjuerna var att skaffa ett selektivt urval av data för att tydliggöra kategorin. De sju distriktssköterskorna i projektgruppen tillfrågades om att medverka i en

enskild intervju fö r att klarlägga en otydlighet vad gäller deras uppdrag i barnhälsovården. Alla distriktssköterskor samtyckte till intervju.

Intervjuerna med distriktssköterskorna tog cirka 20 minuter vardera. De genomfördes som ett samtal utgående från tre öppna frågor. De fo- kuserade på distriktssköterskans uppfattning av att ha både verksamhet och familj som uppdragsgivare, på vilka problem som kan finnas i des- sa dubbla uppdrag, samt på hur distriktssköterskor gör för att besök inte blir ”avcheckning”, dvs. ett verksamhetsstyrt kontrollbesök. Anteck- ningar fördes under intervjuerna och kompletterades direkt efteråt med ytterligare anteckningar. Eftersom intervjuerna var motiverade av teori- genereringsprocessen och pågick samtidigt som den, kunde data genast kodas. Jämsides med intervjuanteckningarna skrevs memos med upp- slag och antaganden som kunde bli användbara i den pågående teorige- nereringen.