• No results found

4 Metod

4.1 Grounded Theory som metod

GT utvecklades under 1960-talet av Glaser och Strauss (1967) som en metod inom i första hand kvalitativ forskning för att ”upptäcka” teori. De fann de traditionella forskningsmetoderna otillräckliga för att kunna generera teori, som är relevant för det område som studeras. Med ut- gångspunkt i symbolisk interaktionism och pragmatism inriktades deras forskning på att studera människors handlande och sociala processer ur ett aktörsperspektiv i deras naturliga livsmiljö. Glaser och Strauss ut- gick från att när människor konstruerar sin verklighet, finns det inte alltid relevanta färdiga begrepp. De skapas vartefter de behövs. Därför måste studier inriktas på att studera det, som ännu inte är teoretisk klar- lagt och omfatta olika typer av icke traditionella data, för att generera teori som kan användas för att förstå den praxis som människorna finns i (ibid.).

Problemet med åtskilligt teoriskapande var, enligt Glaser och Stra- uss, att det utgick från en tradition av hypotetiskt-deduktivt tänkande. I den forskningstraditionen skapas hypoteser på en grund av vedertagna

teorier i stället för på en stabil grund av verklighetens empiriska data. Genom det traditionella förfarandet fokuserade forskning i stor ut- sträckning på att verifiera eller falsifiera hypoteser, som logiskt- deduktivt härletts ur teorier, vilket medför att de strängt taget saknar förutsättningar för att bli användbara som instrument i en riktig verk- lighet (ibid.).

Under 1980-talet utvecklade de båda upphovsmännen GT i var sin riktning. Glaser anser sig företräda den ursprungliga s.k. klassiska eller ortodoxa GT–metoden. Strauss utvecklade en modifierad form av GT (Strauss & Corbin, 1990). Glaser anklagar Strauss för att gå ifrån ”upp- täckar”- vägen. Han anser att databearbetningen i den modifierade for- men bestäms av en alltför styrd analysmatris. Därigenom forceras teo- rin fram istället för att växa fram (Glaser, 1992). I föreliggande studie utgår forskningsprocessen från den inriktning som Glaser företräder, dvs. den klassiska GT- metoden (Glaser & Strauss, 1967; Glaser, 1978, 1998, 2001).

4.1.1 Teorigenerering på empirisk grund

GT beskrivs som en metod för teorigenerering på empirisk grund (Al- vesson & Sköldberg, 1994, Hartman, 2001, Starrin, m.fl., 1991). GT är inte en deskriptiv metod som avser att beskriva eller kartlägga det om- råde som studeras, utan att generera en teori genom att ta fram använd- bara och välgrundade satser. Glaser påpekar att ”grounded theory is not findings, but rather is an integrated set of conceptual hypotheses. It is just probability statements about the relationship between concepts” (Glaser, 1998, p. 3). Teori som genereras i GT är strikt grundad i empi- riska data, erhållna från utsagor eller observationer av människor i de relevanta miljöerna och sociala situationerna. De genererade hypoteser- na och teorierna kommer därigenom att vara användbara för att analy- sera, förstå och påverka den praxis som människorna i studien lever i (Glaser, 1978).

Då GT används som metod, studeras ett forskningsområde och inte ett forskningsproblem (Glaser, 1998). Studierna går ”upptäcktens väg”. De inleds så öppet som möjligt med en övergr ipande fråga om vad som är huvudangelägenheten (main concern), vad som gör en situation pro- blematisk eller vad som bekymrar människor i det område som studeras (main pain). Forskningsproblemet upptäcks genom data och är inte formulerat i förväg av forskaren. På så sätt är problempreciseringen

snarare det som kommer fram, än förutsättningen för att genomföra en studie och kommer därigenom att utgöra kärnan i den teori som genere- ras.

GT är en induktiv metod som innehåller deduktiva inslag. Denna ”inductive-deductive mix” (Glaser, 1978, p. 17) innebär att urval, in- samling och analys av data upprepas i en ständigt jämförande analys (constant comparing) varvid begrepp och begreppskategorier jämförs med varandra, med empiriska data och med den teori som växer fram. Analysen upprepas om och om igen i en växelverkan och kan ses som en cirkulär spiralliknande process (Hylander, 1998).

Den komparativa analysen innefattar en ständigt jämförande kod- ning. Den består av både öppen och teoretisk kodning. Den öppna kod- ningen (open coding) innebär jämförande analys av händelser (inci- dents) som ses i data, samt mellan data och begrepp. Den teoretiska kodningen sker parallellt och inriktar sig på relationer mellan olika ko- der. Koder med något gemensamt bildar kategorier. Vartefter analysen framskrider ombildas de och blir alltmer teoretiska. Kategorierna kan ha olika egenskaper eller komponenter (properties) som kännetecknar kategorin. Den kategori som visar sig vara mest central och som alla övriga kategorier kan sättas i samband med, bildar en kärnkategori (core category). Övriga kategorier benämns därefter underkategorier (sub categories).

”All is Data” (Glaser, 2001, p. 145) skriver Glaser och menar att allt som kommer i forskarens väg inom området som utforskas kan ses som data. Data kan samlas in genom olika tekniker, t.ex. observationer och intervjuer, samt från olika typer av datakällor, t.ex. intervjumaterial, videoband och dokument. Efter en första datainsamling vägleds datain- samlingen alltmer av en internt framskridande teori (Glaser & Strauss, 1967). Efterhand som databearbetning och komparativ analys kräver mer data för att finna grund för teoretiska idéer och konstruktioner som successivt växer fram, söks mer och mer selektiva data ur det empiriska datamaterialet eller i kodade data. Det embryo till en teori som växer fram i dataanalysen ger anvisningar om ett teoretiskt urval (theoretical sampling), vilket leder till ytterligare datainsamling för jämförande analys. Denna interaktiva process mellan induktion och deduktion på- går tills det finns en teoretisk mättnad (theoretical saturation). En sådan mättnad uppstår när ytterligare data inte ger nya kategorier.

Memos i form av fortlöpande minnesanteckningar är en central del i processen för teorigenerering i GT. I dem skrivs funderingar som väcks

under databearbetningen, samt idéer och antaganden om samband mel- lan koder, begrepp och kategorier. Den reflekterande process som sker jämsides med den konkreta databearbetningen skrivs således som me- mos och binder ihop databearbetningens olika faser. Efterhand förs mer och mer teoretiska minnesanteckningar. I studiens slutskede är sorter- ingen av de teoretiska idéerna i nedskrivna memos en väsentlig del i teorigenereringen. Det är genom denna sortering ”theoretical sorting” och genom jämförelse mellan de teoretiska idéerna som teori växer fram (Glaser, 2001).

Teorier som genereras i GT kan ha olika omfattning. De kan vara substantiva (substantive) eller formella (formal) (Glaser & Strauss, 1967). Hartman (2001) använder begreppen faktisk och formell teori. Den substantiva teorin är gällande för ett speciellt område, såsom ett avgränsat forskningsområde eller för en grupp människor inom ett om- råde, t.ex. distriktssköterskors hälsovägledning i barnhälsovården. Den substantiva teorin är giltig under omständigheter som är föränderliga. Det medför att när omständigheterna förändras, kan teorin behöva mo- difieras. Den formella teorin är en utvidgning av den substantiva. Den utvecklas för mer generell praxis inom en domän t.ex. hälsovä gledning i allmänhet eller myndighetsreglerade pedagogiska processer.

Teorier av det slag som denna studie kan generera, tillhör gruppen ”middle range”-teorier. De är mindre omfattande och generaliserande än ”grand theories”. De avser inte att ge en generell förklaring av för- hållanden i samhället och dess utveckling, utan att beskriva relationer och existens inom ett bestämt område (Hartman, 2001).

4.1.2 Kvalitet och tillförlitlighet i GT

Glaser och Strauss (1967) och Glaser (1978, 1998) anser, att traditio- nella kriterier som validitet, reproducerbarhet och generalisering för att bedöma en teori inte är tillämpbara i GT. De ställer istället upp andra kriterier för bedömning av värdet av en GT-teori. De huvudsakliga be- dömningsgrunderna benämns ”fit”, ”relevance”, ”workability” och ”modifiability” (Glaser, 1998). De är kriterier för hur en GT-teori stämmer överens med data, har relevans, fungerar och är modifierbar. Glaser menar att det inte finns några ”felaktiga” GT-teorier, utan de är mer eller mindre tillämpbara.

Det grundläggande kriteriet för tilliten till en GT-teori är att begrepp och teori stämmer överens med empiriska data. Att stämma överens,

”fit”, är ett annat ord för validitet (Glaser, 1998, s. 236). Det används för att bedöma hur teori och begrepp representerar de mönster som data tyder på. Tillvägagångssättet i GT där begrepp växer fram direkt ur data och bearbetas genom en ständigt jämförande analys, gör att be- greppen skärps och successivt allt bättre stämmer överens med data.

Det andra bedömningskriteriet är den genererade teorins relevans för det som händer i den faktiska verksamheten och för de personer som finns i den. Relevansen bestäms av hur den genererade teorin fångar den huvudangelägenhet som studeras och i vilken utsträckning teorin fokuserar på verkliga problem för de personer som lämnat data och inte utgår från ”akademiska frågeställningar”.

Det tredje kriteriet är hur en GT-teori fungerar och om den är an- vändbar. En GT-teori skall kunna förklara vad som händer och förutsä- ga vad som kan hända. Den förväntas således ha både förklaringsvärde och prediktionsvärde. Förhållandet mellan data och teori måste därför vara tydligt. En GT-teori skall vara tillräckligt generell för att kunna användas i olika situationer inom det specifika området som beskrivs.

Det fjärde kriteriet är modifierbarhet. Glaser menar att en GT-teori inte är statisk, utan kan komma att modifieras genom jämförelser med nya data. Det kan t.ex. ske när den praktiska verksamheten förändras. Då måste också teorin förändras för att fortsätta att stämma överens med data, vara relevant och fungera. Modifiering kan också ske när nya data tillför ytterligare begrepp eller utvecklar de befintliga.

En teori, som är genererad enligt GT- metoden kommer att passa, vara tillräckligt allmängiltig och förståelig (Glaser & Strauss, 1967; Glaser, 1978).