Den genererade teorins kvalitet och

stämmande med data, relevans, användbarhet och modifierbarhet, som det finns en tilltro till en GT-teori. Det är de kvalitetskriterierna som har varit vägledande för teorigenereringen i den föreliggande studien och det är mot dem som en GT teori bör värderas enligt Glaser. En teori som uppfyller dessa kvalitetskriterier är en bra GT-teori. ”These criteria engender trust because a theory with fit, relevance and that works and that can easily be modified has ”grab” without pressure to force it on data” (Glaser, 1998, s. 237). Den teori som har genererats i avhandling- ens studie uppfyller dessa kriterier.

För avhandlingens studie innebär kriteriet om teorins överensstäm- mande med data, att teori och begrepp som växte fram genom studiens databearbetning, stämmer överens med insamlade data om distriktsskö- terskor hälsoarbete i barnhälsovården. Databearbetningen genomfördes strikt enligt Glasers riktlinjer för GT analys. I analysen tvingades inte data in i färdiga kategorier eller matriser. Kravet på den genererade teorins överensstämmelse med data medförde ett ständigt ifrågasättande av data i förhållande till empiri, så att varje begrepp ”förtjänade” sin plats i teorin som växte fram.

För att den genererade teorin skall kunna ha relevans för distrikts- sköterskor i barnhälsovården, bör den belysa det som är det mest ange- lägna eller problematiska för dem i deras hälsoarbete. I den jämförande analysen undersöktes ständigt hur begrepp, mönster och variationer som växte fram hänger ihop med varandra. Därmed prövades också ständigt hur relevanta de är var för sig och i förhållande till teorins hel- het. När den framväxande teorin presenterades för distriktssköterskor som hade medverkat i studien, kände de igen sitt arbete och ansåg att beskrivningen med begreppen befolkningsindividualisering och synteti- sering var relevant. De ansåg att studien fångat deras angelägenhet om syntetisering av hälsoarbetets båda sidor och hur de handskas med den dubbla rollen och syntetiseringen.

Det tredje kriteriet avser hur en GT-teori fungerar, dvs. hur använd- bar och förståelig den är för läsaren och för personerna i den aktuella praktiska verksamheten. Den genererade teorin bör därför förklara, det

som uppfattas som problem för barnhälsovårdens distriktssköterskor i samband med att de tar sig an sin angelägenhet om syntetisering. Den bör också klargöra hur de hanterar dilemmat med dubbla uppdrag. För att underlätta förståelighet och användbarhet görs en utförlig redogörel- se för förhållandet mellan data och teori i kapitel fem, samt hur olika komponenter inbördes står i relation till varandra och hur de bildar mönster i kapitel sex.

Det fjärde kriteriet gäller en GT-teoris möjlighet att modifieras. Den genererade teorin i föreliggande studie är en första sammanställning av en mängd antaganden om distriktssköterskors hälsoarbete i barnhälso- vården. Teorin speglar den dynamik som finns i deras arbete, vilket medför att den inte kan ses som en statisk slutprodukt, utan som en dynamisk teori i en föränderlig kontext. Den genererade teorin kan på så sätt modifieras i förhållande till att den praktiska verksamheten för- ändras. Den kan också modifieras genom tillförande av nya data från ytterligare studier av t.ex. distriktssköterskors hälsoarbete i barnhälso- vården inom andra primärvårdsområden.

Vartefter den genererade teorin diskuteras och används i den prak- tiska verksamheten barnhälsovård, kan den användas som den är eller efterhand modifieras för att på bästa sätt tjäna verksamheten, göra den förståelig och utvecklingsbar. Rent allmänt gäller att induktivt genere- rad teori visar sitt värde först på längre sikt, då den hunnit komma till nytta i den substantiva miljön och eventuellt även därutanför (Glaser & Strauss, 1967).

Den genererade teorins tillämpbarhet är således betydelsefull i GT (Glaser & Strauss, 1967; Glaser, 1998). Den presenterade studien är en del i ett pågående utvecklingsarbete av hälsovägledning i barnhälsovår- den. I vilken utsträckning den genererade teorin kommer att användas i den praktiska verksamheten, är avhängigt hur den anses vara lämplig, förståelig och användbar, samt hur den kan ge ökad möjlighet för di- striktssköterskor inom det specifika området att kontrollera sina arbets- betingelser. Det är deras förståelse av teorin som avgör hur den kom- mer att tillämpas.

Den genererade teorin kan öka medvetenheten om barnhälsovårdens dubbla uppdrag och hur distriktssköterskor hanterar denna dubbelsidig- het, hos såväl distriktssköterskor som arbetsledande personal, besluts- fattande tjänstemän och politiker. Teorin är därigenom användbar som utgångspunkt för gemensamma diskussioner om hur mål och riktlinjer

omsätts i det enskilda mötet samt hur hälsoarbete bäst organiseras för att möta både folkhälsouppdrag och familjehälsouppdrag.

Teorin ger kunskap som kan hjälpa distriktssköterskor att förstå och hantera sin hjärteangeläge nhet om syntetisering. Den ger begrepp och sätter ord på hälsofrämjade och pedagogiskt arbete och sätter det i ett sammanhang. På så sätt förklarar och tydliggör teorin såväl ”tyst” kun- skap och handlande som oreflekterat handlande. Härigenom kan teorin vara en grundbult i gemensamt utvecklingsarbete för att skapa bästa förutsättningar för befolkningsindividualisering i hälsovägledningsar- betet. Den kan också vara ett stöd för enskilda distriktssköterskor att utveckla sitt arbetssätt utöver vad som var möjligt tidigare, innan de hade den kunskap som teorin ger.

Teorin är inte minst viktig för dem, som utbildar eller handleder sjuksköterskor inom barnhälsovård, författar böcker om barnhälsovård eller utvärderar barnhälsovård.