Datorn och synten i förgrunden

När utrustningen hamnar i förgrunden för aktiviteten blir datorn och synten till redskap och verktyg som skall undersökas och kontrolleras, där gränserna ska utforskas och tänjas. I musikskapandet kan omfattande experiment med val av instrumentljud ingå, beslut som lika gärna kan fattas av tekniska som av musikaliska motiv. Här möter vi musikstycken byggda i strukturer inspelade på flera spår och med pålägg, viktiga tekniker i en intensiv process som lika mycket syftar till att skapa musik som till att ta kontroll över utrustningen. Musikskapandet är fyllt av aktivitet och kan ibland övergå i något som liknar flow. Kreatören kommunicerar gärna med omgivningen och kan efteråt berätta en hel del om sina tankar kring musiken.

Här kan uppvärmningen ske i separata inspelningar som sedan raderas. Flera sådana finns sparade genom förfarandet med Save-As, som i exemplet nedan (fig. 6.12).

Niklas Kandinskymusik ger exempel på en uppvärmning som består av de tre första musikfilerna i vad som sedan blev ett musikstycke bestående av många steg. Hans sätt att värma upp för tankarna till hur musiker, särskilt spelmän runt om i världen med en särskild melodislinga ”prövar” hela instrumentets omfång innan de börjar spela. Niklas gjorde först ett glissando med instrumentet Fantasisynt (89) (fig. 6.12), följt av en andra testning, nu med slagverksinstrumenten på trumkanalen. En tredje uppvärmning följde med det första instrumentljudet, Fantasisynt. Alla tre raderades av Niklas som därefter startade med en helt annan idé. Efteråt mindes han inget av dessa första tre spår.

Figur 6.12 Allra första början. Ett glissando över hela klaviaturen. Niklas ”mutar in” instrumentet.

Aktiviteten att välja instrumentljud verkar i sig utgöra en särskilt viktig del av musikskapandet och även i de fall då ingen musik spelades

in blev orkestreringen av spåren till en del av musikstycket. Ett exempel på detta är när Diana först satte ljud på flera spår, ElbasFinger, OrkesterSmäll (56), DooKör (54), Chiffer (84), Orchestral (slagverk) och sedan arbetade med olika slagverksinstrument utan att spela in något.

Ett annat exempel där instrumentvalet kan ses som en särskild aktivitet ser vi hos Linus som började med att spela in på spår 1 med ljudet Polysynt, men sedan raderade det han spelat in. Han orkestrerade i stället alla spår, ”jag bara gör nå´t” och spelade in på spår 11 med slagverksljud (fig. 6.13). Han jammade sedan med sitt inspelade spår och satte därefter nya ljud till de flesta av sina spår 1-11. Linus förklarade sedan hur instrumentvalen gått till:

Linus: Ja, jag visste inget, jag bara tog nå´t så blev det den. Bosse: Men om du inte hade tyckt om det, hur hade du gjort då? Linus: Jag skulle inte ha tagit det.

Bosse: Så, du vet hur man gör när man väljer? Linus: Ja.

Bosse: Så att om du inte hade tyckt att det lät bra så hade du… Linus: … bara slängt ut det.

(Linus 97:59-72)

Figur 6.13 Linus instrumenterade alla spår i sin Kandinskymusik.

I Niklas Porträttmusik ser vi ett belysande exempel på hur ett musikstycke med flera spår växte fram. En första inspelning med pianoljud raderades och efter en del experimenterande ersattes denna med ett trumpetspår och ett trumspår. Båda dessa stämmor ersattes

sedan med nya och till sist kompletterade Niklas med en ny piano- stämma. Vi kan följa processen i dagboksanteckningarna:

Niklas började med att pröva ett av trumspåren och upptäckte då att det fanns olika trumset att välja på. Han spelade först in med Flygel (1) på spår 1, raderade sedan denna inspelning och valde nya ljud. Därefter blev det flera spår: Trumpet (57) - Flygel (1) - Trumset Power (17). Niklas raderade sedan trumpetstämman och spelade in en ny. Han raderade också trummorna och spelade in nya. Musiken sparades. Niklas spelade in en ny pianostämma och den nya versionen sparades. (Nikla’s Portrait music). Ingen av de ursprungliga tre inspelade stämmorna finns således kvar i Niklas 1b. (Dagbok 97a:175-189)

Figur 6.14 Niklas Porträttmusik med första hälften av det slutgiltiga trumpetspåret, 0.00-0.19.

Efter att ha upptäckt tekniken att göra flera spår fortsatte Niklas att experimentera med denna teknik i sin Kandinskymusik. Han orkestrerade då elva spår och spelade in musik på åtta av dessa (fig. 5.11). Han berättade att han inte så noga undersökt hur instrumentljuden lät utan ”bara satte någonting”, men visste trots det vid genomlyssningen ganska väl vilka instrumentljud han använt. Utvecklingen av Niklas Kandinskymusik kan följas via den interaktiva presentationen på den medföljande CD-romskivan.

Under arbetet med syntarna och datorn provade flertalet av deltagarna vid något tillfälle gruppen med ljudeffekter på synten (ljuden 121-128). Speciellt provades ljudet Fåglar (124), kanske för att själva namnet i sig förde med sig positiva associationer. Trots detta finns bara två stycken med ljudet Fåglar sparade. En förklaring till detta kan vara att barnen visserligen tyckte om ljudet, men relativt snabbt insåg dess begränsning i musikskapandet.

Trumkanalernas slagverksinstrument kan också i viss mån betraktas som ljudeffekter och användes i några fall enbart som sådana. Ytterligare en valmöjlighet på trumkanalerna är Sound FX som enbart innehåller

vardagen. Intressant nog var det bara Gunborg som undersökte möjligheterna att använda dessa för att konkret illustrera en berättelse.

Kontrollerna pichbend och modulation finns samlade i ett litet hjul på synthesizern. Pitchbend styr tonhöjden och modulation styr någon förprogrammerad egenskap hos ljudet, vanligtvis vibrato. Hannah log och verkade nöjd med att jag kommenterade hennes experiment med kontrollerna när vi tillsammans lyssnade på hennes andra Porträttstycke.

Ändringar av volymen utförda på synten sparades inte i datafilen. För att sparas tillsammans med musiken måste dessa ändringar göras på datorn, vilket kräver ganska ingående kunskap om mjukvaran. Ninna ändrade volymen på synten upp och ner vid flera tillfällen när hon gjorde sitt Kandinskystycke och eftersom volymändringarna utfördes under inspelningen måste de anses tillhöra musikstycket. Hon förklarade hur hon avsåg att ljudet skulle bli svagare och svagare (se avsnitt 6.2.1).

När skaparlusten i hög grad riktas mot handgreppen att göra flera spår, att välja ljud, att undersöka kontrollerna, möter vi såsom beskrivits ett musikskapande med synten och datorn i förgrunden där själva utrust- ningen i lika hög grad som musiken blir till objekt för musikskapandet.