Tillvägagångssätt

Under studien utvecklade jag successivt ett synsätt där produkt, process, informant, möjligheter och meningserbjudanden tillsammans bildade den helhet som behövdes för att förstå barnens musikskapande. Detta ledde till att designen och forskningsansatsen fortlöpande utvecklades, liksom det teoretiska perspektivet. Denna utveckling beskrivs här i korthet.

De fyra uppgifterna i studien var alla kopplade till olika förslag att göra musik till bilder och musikstyckena kommer i redovisningen att refereras till som Landskapsmusiken, Vattenmusiken, Porträttmusiken respektive Kandinskymusiken. Vid en uppföljande intervju gjorde några av barnen ytterligare musik och dessa utgör en femte grupp musikstycken. Vid detta avslutande tillfälle gavs inte några förslag eller kopplingar till bilder.

Landskapsmusiken

Under hösten målade barnen landskapsbilder med vattenfärger. De fick då även börja bekanta sig med syntarna och kunde under sin skolvecka spela helt fritt och pröva olika ljud. Barnen använde hörlurar när de undersökte syntarnas instrument- och ljudmöjligheter och fick sedan spela in var sitt musikstycke. Vid inspelningen av musiken ombads barnen att spela musik som passade till sin egen landskapsbild. Inspelning skedde sedan vid ett tillfälle per elev. De flesta föredrog att ha sin landskapsbild framför sig när de arbetade med musiken.

I början fick barnen hjälp av någon vuxen med att sköta inspelningen av musiken, men de började så småningom lära sig att kontrollera datorn. När barnen jammade, spelade fritt på synten, utan att spela in på datorn, gjordes valet av instrumentljud genom tangenttryckningar direkt på synten. Det valda instrumentljudet visades då med sitt engelska namn på en display på synten.

Vattenmusiken

I samband med temat Vatten arbetade lärarna och barnen även med att associera ljud och musik till vatten och till bilder av vatten i olika former. Vid ett tillfälle lyssnade klassen på Smetanas Moldau som ett exempel på musik som relaterade till vatten. Barnen fick ta med sig egna bilder av vatten hämtade från tidningar eller liknande. De var ivriga att visa sina bilder och lärarna uppmanade dem att försöka beskriva ”hur det lät” på bilderna. Barnen hade under arbetet med Vattentemat möjlighet att då och då spela på syntarna och uppmanades av lärarna att hitta ljud som passade till bilderna de valt.

Uppgiften var utformad så att barnen illustrerade sina vattenbilder med musik. Flera av barnen kommenterade även sina bilder skriftligt. Barnen behövde fortfarande hjälp av lärarna med att spela in sina musikstycken på datorn. Vattentemat avslutades med att bilderna och musiken i form av ett collage redovisades för de yngre barnen i klassen som inte deltagit i temat. Efter arbetet med Landskapsmusiken och Vattenmusiken gjordes korta intervjuer med fyra av barnen.

Porträttmusiken

Ett av klassens teman under våren var Konst och jag bad barnen att göra var sitt självporträtt. Porträtten målades på liggande A4 med en täckande färg och deltagarna fick nu erbjudandet:

Gör musik med synten och datorn som du tycker passar till ditt självporträtt!

Erbjudandet skiljer sig från de båda tidigare genom att inte, som landskapsbilden och vattenbilden, relatera till ett externt objekt och bryter också med de första uppgifternas inriktning i den meningen att det inte fanns ett uttalat didaktiskt syfte.

Två stationer för inspelning fanns nu i samma rum och under arbetet med musikskapandet satt oftast ett barn vid varje station. Barnen hade lärt sig att själv sköta de grundläggande funktionerna på synten och datorn; spela in, stopp, back, spela upp. En viktig förändring var att ljudvalen på synten nu kontrollerades enbart från datorn. De engelska GeneralMidi-namnen hade översatts till svenska (se bil. 1) och deltagarna

valde instrumentljuden direkt genom att klicka i sequenserprogrammet (se 4.1.4).

Den av Folkestad (1996) utvecklade metoden för insamling av sparade datafiler användes så konsekvent som omständigheterna medgav. Folkestad sparade kontinuerligt MIDI-information under skapande- processen genom att använda Spara som-kommandot i stället för Spara- kommandot, så att varje steg sparades i ett nytt dokument under eget namn. Deltagarobservationer gjordes vid varje tillfälle och ett flertal informella intervjuer gjordes i form av kortare samtal. I slutet av perioden gjordes en gruppintervju med samtal kring den musik barnen skapat.

Kandinskymusiken

Idén att använda bilder som inspiration för musikskapande behölls och utgångspunkten för nästa uppgift togs nu i ett konstverk av den ryske målaren Kandinsky. Tanken var att bilden skulle inspirera till musik- skapande utan att styra associationerna till konkreta ting som man arbetade med i skolan och utan att ge fantasin ett explicit innehåll. Jag försökte uppnå detta genom att ge en öppen instruktion och att låta erbjudandet vara tydligt och likartat genom att bilden var samma för alla barn:

Gör musik med synten och datorn som du tycker passar till bilden!

Vi började med att tillsammans under tystnad titta på en diaprojektion av konstverket i ungefärlig naturlig storlek. Jag diskuterade således inte bilden med barnen, utan efter en stund fick de sätta sig vid en synthesizer. Vid varje station placerades en inplastad kopia 20 x 25 cm av Kandinskys konstverk framför synten.

Det fanns inga begränsningar i tid utan barnen fick hålla på tills de ansåg sig färdiga. Arbetet sparades undan för undan i datorn med den tidigare beskrivna Spara som-tekniken. Även om inget hindrade att barnen sparade sitt arbete för att fortsätta med det en annan dag utnyttjade ingen av dem detta, utan all musik skapades vid ett och samma tillfälle. Barnen var ofta mycket ivriga att sätta igång med musikskapandet och ibland hände det att fick jag dra lott om vem som skulle få börja.

Efter perioden med Kandinskymusiken gjordes individuella intervjuer med deltagarna. Vid intervjuerna fanns utrustningen uppkopplad och vi lyssnade tillsammans igenom den musik barnen skapat till bilden av Kandinsky.

Ytterligare en tid efter Kandinskyperioden gjordes en avslutande intervju som ett komplement till tidigare intervjuer och samtal. Liksom vid tidigare intervjutillfällen var utrustningen då uppkopplad. Vid till-

fället för denna avslutande intervju hade analysarbetet påbörjats och jag hade lyssnat på barnens musik flera gånger och skrivit ut alla observationsanteckningar och intervjuer. Detta arbete låg till grund för den intervjuguide som jag använde vid dessa avslutande intervjuer (se avsnitt 4.2.3). Vi lyssnade ännu en gång på barnens Kandinskystycken och samtalade om musik och funderingar kring vad musiken betydde för deltagarna. Jag berättade vid denna intervju ett eget starkt musikaliskt minne och barnen fick också berätta ett av sina musikminnen. Eftersom utrustningen var uppkopplad kunde de barn som så ville fortsätta att skapa och spela in ny musik. Denna gång fick barnen inget erbjudande i form av någon bild. Tanken med detta var att försöka få en antydan om bildernas betydelse för den musikaliska processen.