Davids prov om Sveriges styrelseskick

Den första delen på Davids prov om Sveriges styrelseskick är ett antal frågor som endast kräver korta svar. David säger att denna del, alltså de första 10 frågorna, siktar på grundläggande fakta och på den grundläggande förståelsen och den kan endast ge betyget Godkänt. Davids uttryck om grundläggande förståelse om frågorna i G-delen skulle kunna placeras i kategorin förstå faktakunskap, men de flesta frågorna i denna del kräver inte mer än att minnas det eleverna läst. David förklarar att eleverna som underlag för provet har sökt information och sammanställt ett häfte, vilket kontrollerats av läraren. Detta häfte utgör grunden för provet och G-delen bygger främst på att minnas ifrån häftet.

Exempel på frågor som innebär att minnas faktakunskap (A1) är den första frågan där tio begrepp (terminologi) ska förklaras, exempelvis regering, depar-tement, kommunalråd, landstingsfullmäktige, koalitionsregering och landshöv-ding samt uppgift 2: ”Hur ofta röstar Sveriges befolkning till riksdagen?”, vilken handlar om specifika detaljer. Uppgift 3 är: ”På vilket sätt har statsministern mer makt än en vanlig minister?” Denna fråga handlar om att jämföra två begrepp (terminologi), vilket i taxonomin är att förstå faktakunskap (A2). Detta förutsätter att eleverna inte mött denna jämförelse tidigare, vilket David dock förklarar att de har:

Och just den här frågan då, fråga tre, så handlar det då om makt inom regering. Vem är det då som har makten inom regeringen, brukar jag då fråga eleverna. Och ofta vet de inte vad en regering är. Men så brukar man diskutera det här liksom, ja minister, vi har en minister här, så har vi en statsminister med, som brukar kallas premiärminister utomlands. Ja hur ser maktsituationen ut här egentligen? (…) Göran Persson blev väl speciellt känd för det, nu vet jag inte om det var korrekt att koppla honom till att avskeda många ministrar, men det är ju ett sådant bra exempel just på hur just statsministern har mer makt än ministrarna på något vis. Så det ju också en grundläggande fråga som vi har gått igenom.

Eftersom David har gått igenom detta i sin undervisning räcker det med att minnas faktakunskap (A1).

Det finns också frågor som kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1):

9. Riksdagen och regeringen är oftast bägge inblandade när en ny lag skrivs. Beskriv kortfattat hur detta går till.

10. Beskriv på vilket sätt som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fungerar ihop.

Dessa handlar om att komma ihåg strukturer.

Det finns en fråga i G-delen som kategoriseras som mer än att enbart minnas:

Sverige har idag en majoritetsregering lett av fyra partier. Vad skulle behöva hända för att vi efter nästa val (2010) skulle få en minoritetsregering?

Detta handlar inte om enskilda fakta, utan mer om strukturer, vilket är begreppskunskap. Denna fråga skulle kunna kräva att förstå genom att eleverna ska dra en slutsats ur den presenterade informationen (B2). David säger:

Ja vi har ju både pratat om begreppet i sig och olika exempel på situationer, alltså med tanke på tidigare majoritetsregeringar och minoritetsregeringar i Sverige. Vi har pratat om just det här med dagens regering och kopplat den till situationen med Persson-regimen från 94 är det ju. Ja, nu var ju inte han statsminister precis där, men det har ju varit minoritetsregering sedan dess så att säga. Så det har vi pratat om, just fördelar och nackdelar med minoritetsregering kopplat till majoritetsregeringar.

Min bedömning av Davids svar är dock att eleverna inte bokstavligen har mött frågan på detta sätt, utan det är för dem ett nytt sammanhang där de behöver ha förstått det de har läst och diskussionerna på lektionerna. Uppgiften är således att förstå begreppskunskap (B2).

Davids prov har en svårare del som ska ge underlag för de högre betygen. Han uttrycker allmänt om frågorna på denna del:

Ja, som jag sa tidigare så försöker jag hitta de här frågorna där man då kan lägga svårighetsgraden lite svårare liksom. Få in de här analysmomenten, reflektionsmomen-ten, att kunna jämföra mera övergripande fakta som, eller förståelse som tas från lite olika håll. Lite mer delar då som man kanske inte har fokuserat så mycket på innan då. Utan ta den här massan som man har gått igenom och försöka få eleverna att koppla

samman det hela, olika momenten, att hitta förbindelselänkarna som finns, att helt enkelt försöka tänka mer självständigt och fritt, kopplat till det man läser då.

I taxonomin så kopplas uttrycket övergripande fakta till begreppskunskap, det skulle till exempel kunna handla om strukturer eller generaliseringar. David ut-trycker taxonomins kategorier förstå (B2) och analysera (B4). Jämförelse är en del av förståelse och förmågan att se hur olika delar hänger ihop i en helhet är att organisera, vilket är en underkategori till analysera. Reflektera är ett mer allmänt uttryck som inte uttryckligen finns i taxonomin, men det bör innefatta alla de mer komplexa kognitiva processerna utöver minnas. Davids frågor i VG/MVG-delen kategoriserades också som att de kräver mer komplexa kognitiva proces-ser. Ofta är det flera processer i samma fråga, till exempel testas ofta att förstå tillsammans med någon annan kategori.

Några uppgifter handlar om att analysera begreppskunskap (B4), exempelvis uppgift 11:

11. Kommunstyrelsen beskrivs ofta som kommunens regering. Det finns dock en stor skillnad mellan kommunstyrelsen och regeringen. Vilken är det och varför tror du att detta existerar?

David uttrycker att eleverna ska kunna förklara, vilket i taxonomin är en under-kategori till att förstå. Av frågan framgår också att eleverna ska jämföra. Att jäm-föra hör, liksom att förklara, till att förstå. Kommunens organisation handlar om en struktur, vilket innebär begreppskunskap, således placeras denna fråga i att förstå begreppskunskap (B2). Samtidigt kan sägas att det är en mer avancerad jämförelse som kräver lite av att kunna särskilja, att kunna skilja ut vad som är relevant, och att organisera det vill säga att se hur de olika delarna hänger ihop, vilket hör till att analysera begreppskunskap (B4).

Den fråga som David kommenterar mest av frågorna för de högre betygen är uppgift 13, vilken handlar om att värdera begreppskunskap (B5):

Mycket av makten i det Svenska riket delas mellan regeringen och riksdagen. Förklara, argumentera och försök övertyga mig om: (besvara både A och B)

A. Att riksdagen har mest makt B. Att regeringen har mest makt.

David har tidigare förklarat att han ägnar en hel del tid åt maktfrågorna i under-visningen eftersom han tycker att dessa är viktiga. Men han har inte tagit upp frågan konkret på detta sätt, vilket innebär att det är en ny situation för eleverna i provet.

Just det här med att då, det brukar vara lite så här intressant fråga alltså, att de ska försöka då att se på ett fenomen från två perspektiv. Det vill säga då vilken del av riksdag och regering har mest makt. Och ska de då utgå från att riksdagen har mest

makt och argumentera för det eller att regeringen har mest makt och argumentera för det. Och då går man ju egentligen mot sig själv när man då argumenterar för det andra lägret. Och då är det ju verkligen att se på saker och ting från olika perspektiv.

Det han lyfter fram i denna fråga är att han tycker att det är viktigt att eleverna kan se på ett fenomen från två perspektiv, vilket handlar om att kunna se för- och nackdelar. Det motsvarar att kritisera i taxonomin och därmed placeras frågan i att värdera begreppskunskap (B5). Det finns andra uppgifter som också handlar om att argumentera, vilka placeras i samma kategori.

Värdera kan också innebära att se för- och nackdelar, vilket handlar om att kritisera, exempelvis:

17. I många länder kan en minister själv styra inom sitt område genom så kallat ministerstyre. Exempelvis skulle en minister kunna påverka en polisutredning eller om en flykting får komma in i landet. Detta är inte möjligt i Sverige. Hur gör en minister i Sverige för att påverka samhället? Vilka för och nackdelar kan du komma på med det i Sverige förbjudna fenomenet ministerstyre?

Ministerstyre skulle kunna kategoriseras som terminologi, men bör snarare ses som en princip, vilket hör till begreppskunskap.

David har också uppgifter som innebär att skapa begreppskunskap (B6), till exempel denna uppgift:

12. [X] kommun har frivilligt valt att satsa kraft och pengar på turism och kulturfrågor. Varför tror du att dessa områden inte är obligatoriska för våra kommuner?

Uppgiften rör sig på en generell nivå, även om det finns ett exempel i frågan. Detta skulle kunna vara att förklara, vilket David använder som uttryck för denna fråga, och detta hör då till att förstå (B2). Samtidigt ska eleverna själva fundera ut orsaker, vilket mer handlar om att generera, det vill säga att skapa (B6). Vilken kategori det hamnar i beror på om eleverna i undervisningen har mött orsakerna som de sedan ska koppla till denna fråga, då hamnar det i förstå, men det verkar inte så utifrån vad som framkommer i intervjun, därför kategoriseras denna fråga som att skapa begreppskunskap (B6). Allra tydligast blir att skapa i följande uppgift:

18. Politiken och politiker i alla länder får ofta utstå kritik från medborgarna i landet. När du nu läst om Sveriges politiska system – Vilka förändringar skulle du vilja föreslå för att förbättra systemet eller göra systemet mer demokratiskt?

David säger: ”Vad skulle du själv vilja föreslå för att förändra?” och upprepar även här frågan. Denna fråga innebär att eleverna ska generera egna förslag om en princip (demokrati) och en struktur (Sveriges politiska system), vilket i taxo-nomin är att skapa begreppskunskap (B6).

David sammanfattar alla frågorna för de högre betygen med att de ska få eleverna att tänka själva. Det kan vara detta som David menar när han talar om reflektionsmomenten och därmed bekräftas tolkningen att detta uttryck inte är en egen kategori, utan att den innefattar alla de högre kognitiva processerna. Sammanfattningsvis innehåller den första delen frågor för betyget Godkänt, vilka främst handlar om att minnas fakta- och begreppskunskap. Det finns dock också inslag av att förstå i denna del. I delen för de högre betygen finns det fler frågor som testar andra kognitiva processer, förutom att förstå finns det också frågor där eleverna ska analysera, värdera och skapa.