Saras prov om samhällsekonomi

Även Saras prov om samhällsekonomi har stora inslag av att minnesfrågor. I G-delen ska exempelvis i uppgift 1 ett antal ord förklaras, vilket är terminologi (progressiv skatt, BNP, sociala avgifter, realkapital, ränta och monopol). Detta innebär att minnas faktakunskap (A1). Uppgift 2 och 5 handlar om specifika detaljer:

2. Vilka är målen för Sveriges ekonomiska politik? 5. Vilka är riksbankens uppgifter?

Sedan finns också uppgifter om att minnas begreppskunskap (B1), till exempel uppgift 3 där eleverna ska beskriva vad finans- och penningpolitik (kategorier) innebär.

I några uppgifter har eleverna fått hjälp av läroboken, exempelvis:

10. Förklara begreppet inflation? Vad är det och vad får det för konsekvenser för samhället?

Sara säger att denna fråga nog inte är en G-fråga egentligen. Dock förklarar hon sedan att definitionen av inflation finns i boken och att konsekvenserna också gör det, ”så man kan ju memorera, sedan är ju frågan hur jag har bedömt svaren också, alltså vad de har fått poäng på”. Att förklara begreppet inflation är att komma ihåg terminologi, det vill säga att minnas faktakunskap (A1). I frågan om konsekvenser finns det en otydlighet, antingen så räcker det med att komma ihåg samband, vilket motsvarar en struktur, det vill säga att minnas begreppskunskap (B1), eller så behöver eleverna också kunna förklara själva, vilket hör till att förstå begreppskunskap (B2). Det skulle åtminstone kunna gälla för full poäng på frågan.

Två uppgifter handlar om modeller, vilket är begreppskunskap:

8. Gör en modell över det ekonomiska kretsloppet. Visa med hjälp av pilar hur pengar går runt i systemet.

11. Stadium, Intersport och Team Sportia genomför intensiva reklamkampanjer för inlines. Vad händer med efterfrågan? Svara med hjälp av en kurva. Vad händer med priset på längre sikt?

Sara kommenterar uppgift 8 och säger att:

alla modeller egentligen kan ju mäta mer än fakta, men i det här fallet så är det inte tänkt att den ska göra det, utan mer att de har, är bekant med själva flödesschemat och har förstått grundläggande i alla fall att det är en förenkling av verkligheten.

Sara tänker sig att den kan testa förståelse, men eftersom eleverna har mött modellen tidigare i undervisningen så blir det enligt taxonomin att minnas begreppskunskap (B1). Sedan underlättar det förstås för eleverna om de också har förstått modellen. Om uppgift 11 uttrycker Sara först att den bara handlar om faktakunskaper, men sedan säger hon ”det är klart man måste förstå en kurva och det är ju det jag vill också att de ska ha koll på.” Eleverna ska använda en modell i ett nytt exempel, vilket utifrån taxonomin skulle kunna placera uppgiften i att tillämpa begreppskunskap (B3). Sara förklarar dock att eleverna har mött ett exakt likadant exempel i undervisningen, men då handlade det om Saab och bilar. Eleverna kan föra över resonemangen ifrån detta, men de måste då enligt taxonomin ha förstått för att kunna se parallellen. Detta gör att frågan ska kategoriseras som att klassificera, vilket hör till att förstå begreppskunskap (B2), vilket också stämmer med vad Sara själv uttrycker om frågan.

Sedan kommer en särskild del med V/MVfrågor, vilka till skillnad från G-frågorna inte poängsätts, utan de bedöms med betyg. Det är tre frågor och eleverna väljer två av dem som de svarar på. Den första uppgiften är:

BNP-måttet är ett sätt att mäta tillväxt i samhället. Analysera vilka fördelar och nackdelar BNP-måttet medför och redogör för fördelar och nackdelar med något alternativt mått.

Sara kommenterar denna del utifrån frågan vilka kunskapsformer som avses mätas:

det jag är ute efter är ju att se om de verkligen har förstått det de läst och om de kan resonera kring de här begreppen och, ja analysera och se saker och ting från olika håll, som med BNP: kunna se vilka fördelar ett sådant begrepp har, att det ger ett mätinstru-ment, och det är samma för alla länder och vad det mäter och vad det inte mäter och vad man kan mäta annars och vad är det som är viktigt egentligen att mäta, är det viktigt med BNP egentligen eller är det kanske viktigare att mäta hur människor mår och diskutera kring det? Mmm. Nej men, ja förståelse och reflektion.

I det följande samtalet framkommer dock att diskussionen om för- och nack-delar med BNP finns i boken. Däremot verkar det inte göra det vad gäller alter-nativa mått, även om det är otydligt i intervjun. Sara använder kunskapsuttryc-ken förståelse, analysera och reflektion, den sistnämnda har ingen tydlig mot-svarighet i taxonomin. När hon använder uttrycket analysera säger hon att det handlar om att se saker från olika håll, vilket snarare är att värdera. Vidare handlar att se för- och nackdelar om att kritisera, vilket i taxonomin också hör till att värdera. Frågan är på en generell nivå och skulle således kategoriseras som att värdera begreppskunskap (B5). Det är inte säkert att det är detta Sara menar, men det verkar i alla fall motsvara hennes uttryck om reflektion. Det är dock tveksamt om detta gäller hela uppgiften då den del som gäller BNP finns i läro-boken (Almgren et al. 2004, s. 266ff). Den delen av frågan kan lösas genom att komma ihåg, således att minnas begreppskunskap (B1). Uppgiften placeras i båda dessa kategorier.

Den andra uppgiften för VG/MVG handlar om två modeller (begreppskunskap):

Beskriv Phillipskurvan och den s.k. NAIRU-kurvan. Varför ser de ut som de gör och vad innebär de? Vad beskriver dessa kurvor?

Denna uppgift kräver, enligt Sara, mer än att bara komma ihåg ifrån läroboken eller undervisningen:

det här handlar ju om att de verkligen har förstått det de har läst och kunna använda det på eget sätt. Alltså här räcker det inte bara med att skriva, NAIRU är detta, utan det bör ju komma med något resonemang här om arbetslöshet och inflation naturligtvis, som visar att man har förstått det här.

De kognitiva uttryck som Sara använder är förstå och använda, det sistnämnda skulle motsvara att tillämpa. Först ska dessa beskrivas, och detta bör innebära att

eleverna ska komma ihåg dem, det vill säga att minnas begreppskunskap (B1). Sedan ska de förklara deras utseende, deras innebörd och vad de beskriver. Detta skulle kunna vara både att sammanfatta, det vill säga att kunna beskriva med egna ord, och just förklara, båda dessa begrepp hör till att förstå (B2), vilket stämmer med Saras ena uttryck. Däremot är det svårt att se något moment av tillämpning, i taxonomin förutsätter det att problemet sätts in i ett nytt sam-manhang där modellen appliceras, men så är inte fallet. Det Sara menar med att använda ska nog snarare tolkas som att de ska kunna föra ett resonemang med egna ord, det som i taxonomin är att sammanfatta.

Den sista VG/MVG-uppgiften på ekonomiprovet lyder:

Sverige gick in i en ekonomisk kris i början av 1990-talet. Vad hände? Redogör för de bakomliggande faktorerna till krisen.

Detta handlar om specifika detaljer, vilka har tagits upp i undervisningen: ”Vi har ju tittat på bankkrisen och det som hände, naturligtvis, så det är ingenting de förväntas kunna bara så där.” Samtidigt menar Sara att:

deras svar ger ju ett mått för mig, alltså där jag kan se hur mycket de faktiskt har tillägnat sig den kunskapen, hur mycket de kan använda det de har läst. Och då har man ju en färdighet inom ämnet.

Sara tänker sig att den också ska ge ett mått på vad eleverna har tillägnat sig, vilket pekar på en högre kognitiv förmåga än att minnas. Hon talar också om att de genom att kunna använda det de har läst har en färdighet. I denna uppgift, som den är formulerad, är det dock svårt att finna stöd för att detta verkligen krävs av eleverna. De ska beskriva ett händelseförlopp och återge de bakom-liggande faktorerna. Detta är att minnas faktakunskap (A1), även om det är ett omfattande stoff som eleverna ska behärska. Om eleverna själva skulle komma fram till orsakerna till krisen så skulle det bli annorlunda, men det krävs inte i detta fall.

Sammanfattningsvis består detta provs G-del främst av frågor i kategorin att minnas faktakunskap och begreppskunskap. Det finns också några frågor, vilka Sara också själv pekar ut, som hamnar i kategorin att förstå. I delen för de högre betygen testas också andra kunskapsformer, även om en av de tre uppgifterna handlar om att minnas faktakunskap. De andra två handlar, förutom om att minnas, också om att förstå och att värdera.