Bengt använder uttrycket grundkunskaper när han beskriver varför han använ-der prov. Detta skulle vara för G-nivån. För högre betyg skulle det behövas mer ”utredande” frågor. Bengt talar också om bildningsidealet och definierar det som en allmänbildning, att man förstår ”lite hur saker och ting fungerar”, det är viktigt för då ”har man det lättare i samhället. [---] Man ska kunna titta på Aktuellt och A-ekonomi och kunna förstå vad de pratar om.” Detta skulle vara en slags grundläggande förståelse. Bengt talar om ”apkunskaperna”, vilka han definierar som att man vet betydelsen av grundläggande begrepp och att man
använder rätt ord på rätt begrepp, vilket är enkelt att mäta. Andra kunskapsfor-mer är förståelse och att se sammanhangen, att kunna se vad som ”händer om man gör så här istället”, samt om elevernas abstrakta tankar. Dessa kunskaps-former kopplar Bengt till de högre betygen.
Sara beskriver betygsnivån Godkänt som ”att kunna beskriva händelseförlopp, kunna använda relevanta fakta och använda källor på ett korrekt sätt.” För VG krävs analys, reflektion och att kunna värdera det man har läst. Analysera nämns också för MVG, men kompletteras, efter att hon har läst i betygskriteri-erna, med att dra slutsatser och använda källor på ett kritiskt sätt.
När Per beskriver olika kunskapsformer som kan mätas i prov talar han om vik-ten av analytisk förmåga, vilket det också krävs ett visst mått av även för betyg-et Godkänt. Dbetyg-etta behövs så att man förstår samhällsbilden. ”Dbetyg-et är ju inte bara att kunna rabbla en massa företeelser utantill, utan det gäller också att man vet hur vissa saker fungerar.” Eleverna ska också kunna diskutera sig fram till hur saker fungerar, vilket motsvarar VG-kunskap, för MVG krävs att det finns ett problem att lösa. I prov ska eleverna inte bara upprepa boken eller läraren, utan visa på ett eget tänkande och kunna utveckla, vilket krävs åtminstone för de högre betygen, ”talar man bara om vad jag har sagt så är det inte alls säkert att man klarar av ett MVG.” Per beskriver betygsstegen som att på Godkänt har eleverna en översiktlig grundsyn, de kan ”svara på frågor” och kan ”diskutera någonting lite”. För MVG ska de ha förstått och kunna använda kunskaperna i ett eget tänkande, de kan vidareutveckla, analysera och diskutera, vilket de ”inte klarar fullt ut, men kan det till en viss del på VG-nivån.”
Godkänt innebär för Lisa att eleverna visar en grundförståelse för olika prob-lem, att de har kunskap om demokrati och vad ett rättssamhälle innebär samt att de kan diskutera på en grundläggande nivå ”vad det är”. För ett Väl God-känt krävs förmåga till diskussion, reflektion, att kunna se för- och nackdelar med olika saker och att kunna jämföra. Ett MVG är ”snäppet vassare”, och eleverna ska kunna komma med egna förslag och kunna granska kritiskt. De ska kunna söka fakta själva och bedöma källkritiskt: ”vad är sant och inte sant.” Tomas talar om enkla frågor där eleverna visar att de kan begrepp. Sedan kom-mer svårare frågor där de kan använda begreppen och därefter ännu svårare där de kan resonera med hjälp av begreppen och genom detta visa på någon slags färdighet eller förtrogenhet. Tomas beskriver betygsnivåerna med hjälp av en
graf. På den ena axeln finns detaljkunskaper, begrepp eller utantillkunskaper, senare kallar Tomas detta för sakkunskaper. På den andra axeln handlar det om att se samband och komplexitet. Ju fler repetitiva inlärningssvar man kan, desto mer rör man sig längs den ena axeln, men detta kan aldrig ge mer än ett God-känt betyg. För ett högre betyg måste eleverna också kunna peka på lite sam-band, men de måste också ha en del begrepp, en ”verktygslåda”, för att kunna få ett VG. Om man behärskar båda dessa på en hög nivå så kan man nå upp till ett MVG.
När Tomas ska förklara skillnaden mellan olika betyg så använder han bilder ur fablernas värld. Godkänt representeras av papegojan, ”Polly vill ha kex”, vilket senare definieras som faktakunskap, och VG av räven som är listig och klurig, MVG representeras av den kloka ugglan. Detta hjälper eleverna att se skillnaden mellan betygen: ”listig och klok, det är inte riktigt samma sak. Och papegojan då, det förstår de också”. I prov tar sig detta uttryck genom att Godkänt testas genom vanliga ”trivial pursuit-frågor”, VG genom att kunna sätta begrepp i samband med varandra och visa förståelse, MVG är mer resonerande frågor. De högre betygen kräver mer reflekterande svar.
David talar om flera olika kunskapskvaliteter när han beskriver skillnaden mellan olika betygsnivåer. För den godkända nivån ska eleven kunna visa upp en grundläggande förståelse för ämnet, vilket innebär att man har grundlägg-ande faktakunskaper och förståelse, ”att man har de här grundkomponenterna som man ser som viktiga”. Det kallar David för enklare sammanhang, att eleven på något sätt kan redogöra för och förklara de viktigaste delarna i ämnet. För de högre betygen krävs det mer av analys och en djupare förståelse för ämnet. Eleven ska själv kunna studera och analysera frågor, kunna jämföra och se skill-nader och likheter, kunna dra egna slutsatser och komma med egna förslag, samt ”att se att ett plus ett ibland blir tre”. Vidare ska eleven kunna argumen-tera, kunna utgå från sig själv och sina egna åsikter, men samtidigt kunna se från olika perspektiv på ett och samma problem.
2.2.1 Analys av lärarnas utsagor om betygen
Det finns stora likheter i hur dessa lärare uttrycker sig om de olika betygsstegen. Alla är inne på att Godkänt främst handlar om någon slags grundkunskaper. Med detta menas främst att eleverna kan förklara begrepp och beskriva olika fenomen. Detta motsvarar i taxonomin kategorin minnas fakta- och
begrepps-kunskap (A1/B1) eftersom begrepp i detta sammanhang främst tycks syfta på att kunna terminologin och/eller olika kategorier eller också, som Sara uttrycker det, att kunna beskriva händelser, vilket motsvarar specifika detaljer. Kategorin minnas blir också tydlig med uttryck som apkunskaper, detaljkunskaper, utantill-kunskaper eller att Godkänt symboliseras av papegojan. De talar också om enk-lare sammanhang. I någon mån kan det också handla om att minnas begreppskun-skap, både vad gäller att kunna beskriva mer komplexa fenomen och att kunna kategoribegrepp, Lisa talar till exempel om lite mer komplexa fenomen som demokrati och rättssamhälle.
Några av lärarna använder uttryck för Godkänt som hör till andra kategorier i taxonomin. David talar om grundläggande förståelse för begrepp, vilket skulle kunna kategoriseras som att förstå fakta- och begreppskunskap (A2/B2). Det beror på om han egentligen menar att de kan återge begreppens definitioner, vilket är att minnas, eller om han menar att de ska ha tillgodogjort sig begreppen och till exempel kunna exemplifiera dem, vilket inte framgår av intervjun. Per menar att eleverna ska ha ett visst mått av analys redan på Godkäntnivån och att de ska kunna diskutera ”någonting lite”. Det är osäkert vad som menas med uttrycket ”ett visst mått av analys”, men en bokstavlig tolkning placerar det i kategorin analysera fakta- och begreppskunskap (A4/B4). Diskutera ”någonting lite” tolkar jag som att kunna se från olika håll, vilket kategoriseras som att värdera fakta- och begreppskunskap (A5/B5). Sara talar om att eleverna ska kunna använda fakta. Det bör dock inte kategoriseras som tillämpa, eftersom det mer handlar om processer eller teorier, utan som förstå fakta- och begreppskunskap (A2/B2), till exempel att eleverna kan exemplifiera fakta (terminologi och/eller katego-rier). Hon talar också om att kunna använda källor korrekt, vilket handlar om den samhällsvetenskapliga metoden, det vill säga procedurkunskap. Att använda källor korrekt bör innebära att veta vilka källor som finns och att kunna hantera dem, till exempel sammanfatta det viktigaste, vilket placerar detta i att förstå procedurkunskap (C2). Sammantaget är dock den gemensamma bilden en tonvikt på att minnas fakta- och begreppskunskap, främst genom att eleverna ska kunna ämnets terminologi och kategorier, det vill säga begreppen.
Ett återkommande uttryck för de högre betygen är förståelse, till exempel talar Bengt om sammanhangen, vilket mer handlar om strukturer än specifika detalj-er. David och Lisa talar om att eleverna ska kunna jämföra och se likheter och skillnader, vilket i taxonomin motsvarar att förstå fakta- och begreppskunskap (A2/B2). Ett annat utryck som flera av lärarna (David, Per och Sara) använder
för de högre betygen är analysera. Det förväntas mer än terminologi och speci-fika detaljer i sättet lärarna uttrycker det på. Därför hamnar det i kategorin analy-sera begreppskunskap (B4). Per talar om att eleverna ska kunna diskutera sig fram till hur saker fungerar, vilket bör motsvara att särskilja och att organisera i kate-gorin analysera.
Flera av lärarna talar om att eleverna ska kunna diskutera eller argumentera, vilket handlar om att kunna se ur olika perspektiv eller att kunna se för- och nackdelar. Detta motsvarar att kritisera och kontrollera och därmed är det kate-gorin värdera (B5), ett begrepp som Sara uttryckligen använder. Hon nämner också från betygskriterierna att eleverna ska kunna använda källor på ett kritiskt sätt, vilket också hör till att värdera, det vill säga att värdera procedurkunskap (C5). David och Sara talar också om att dra egna slutsatser, vilket bör vara att förstå (B2) förutsatt att det räcker med begränsade slutsatser som dras ur ett begränsat presenterat material. David talar också om att de ska kunna komma med egna förslag, vilket däremot bör motsvara att de ska generera någon form av hypotes, vilket faller under kategorin skapa (B6). Detta bör också motsvara Pers uttryck om att eleverna ska kunna lösa problem för betyget MVG. Att lösa ett problem kräver förmodligen både att förstå (B2), att analysera (B4) och att skapa begreppskunskap (B6), kanske också att värdera (B5). Detta verkar vara vad han menar med att eleverna kan använda kunskaperna i ett eget tänkande.
David har också med ett metakognitivt perspektiv då eleverna ska kunna utgå från sig själva och sina åsikter i sin argumentation, det vill säga att värdera metakognitiv kunskap (D5). Även Bengt kan eventuellt också ha lite av det meta-kognitiva i uttrycket om elevernas abstrakta tankar. Det är dock svårt att veta vad detta syftar på, det kan också handla om att eleverna ska kunna visa sin förmåga i att analysera eller värdera begreppskunskap.
Tomas har en del svårkategoriserade begrepp, särskilt hans metafor med djuren. Uttrycken listig och klok är inte så tydliga och kan därför inte placeras in i taxo-nomin. Han talar också i beskrivningen av sin graf om att eleverna ska kunna se samband, vilket skulle kunna handla om att organisera som handlar om att se hur saker hänger ihop i en helhet och därmed skulle det hamna i kategorin analysera begreppskunskap (B4). Han betonar dock att eleverna behöver en hel del begrepp (terminologi och kategorier) även för de högre betygen.
Gränsen mellan Godkänt och Väl Godkänt framkommer ganska tydligt i lärar-nas utsagor. Lite förenklat är det främst att minlärar-nas som krävs för Godkänt. Det är dock inte lika tydligt mellan Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt. Båda betygen verkar bygga på att förstå, analysera och värdera, men att det är ”snäppet vassare” för MVG, som Lisa uttrycker det. Möjligen skulle det finnas med mer av att skapa för ett MVG också. I matrisen skulle det se ut enligt nedan.
Tabell 2. Lärarnas utsagor om olika betyg
Kognitiva processer
Kunskaps-dimensionen
1. Minnas 2. Förstå 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Värdera 6. Skapa A. Faktakunskap G (G) (G) B. Begrepps-kunskap G VG/MVG VG/MVG VG/MVG MVG C. Procedur-kunskap (G) (VG)