Tomas prov om samhällsekonomi

Frågorna i Tomas prov om samhällsekonomi är annorlunda utformade då de innehåller flera frågor i samma genom att till exempel vara tabeller som eleverna ska fylla i, exempelvis:

Fyll i rätt ord, förklara och ge exempel så att finansministern, om han läste detta, skulle förstå hur du tänker när du vill förklara möjligheterna att påverka den svenska ekonomin. Medlen ska matcha målen, och de ord du ska föra in under Medel är:

Finanspolitik, penningpolitik, arbetsmarknadspolitik och valutapolitik. Kanske kan du fylla i vissa rutor bättre än andra. Gör det!

Mål Förklaring Exempel/Ekonomin

kan bli bättre om… ^{Medel Förklaring Exempel/Ekonomin} kan bli bättre om… Låg inflation Låg arbetslöshet Ekonomisk tillväxt Balans mellan import o export

Tomas kommenterar denna uppgift och säger att:

det här mer handlar om att man kan förklara begrepp och sedan sätta det i något slags sammanhang genom ett exempel och sedan också kanske att man kunde reflektera över hur står sig begreppet i förhållande till ett mål, [---] hur kan ekonomin bli bättre om man satsar på låg inflation eller låg arbetslöshet.

Han förklarar också att han gör ett häfte till eleverna inför proven, ”för alla som inte orkar läsa”. Häftet innehåller hans föreläsningsanteckningar, PowerPoints eller OH-bilder. De förklaringar som efterfrågas i uppgiften finns i häftet och i boken. Det innebär att kan eleverna komma ihåg svaren för dessa två spalter, vilket placerar dessa i att minnas faktakunskap (A1). Eleverna kan i exempelspal-ten välja att istället förklara hur ekonomin kan bli bättre. Exemplen och förkla-ringarna har tagits upp i undervisningen, men utifrån vad Tomas säger tycks det som att de hamnar i ett nytt sammanhang i provet. Han säger att han inte kräver ”att de kan hitta på något, det blir nog lite svårt” Men sedan förklarar han att:

Nej man ska ju kunna hitta, helst formulera med egna ord någon idé då, som man kanske stött på i och för sig då, som vi har gått igenom. Så fullt ut kan man inte memorera svaret, det tror jag inte, utan man ska ju fattat idén i alla fall hoppas jag.

Tolkningen blir att exemplen och förklaringarna eleverna tidigare mött ändå ska sättas in i ett nytt sammanhang i provfrågan och därför motsvarar detta att exemplifiera i taxonomin, det vill säga att förstå faktakunskap (A2). Detta motsvarar också Tomas uttryck om att de ska ha ”fattat idén”. Eleverna ska också koppla rätt medel till rätt mål i uppgiften. Detta innebär att de ska organisera, de behöver kunna se relationerna mellan mål och medel, vilket placerar frågan i att analysera begreppskunskap (B4). Eleverna ska också resonera om hur ekonomin kan bli bättre för varje begrepp. Om detta är något som eleverna själva ska fundera ut så handlar det om någon form av värdering, eleverna ska bedöma positiva effekter av de olika begreppen, vilket skulle

motsvara att värdera begreppskunskap (B5). Det placeras som begreppskunskap efter-som det handlar om att se samband, en struktur. Den andra tabelluppgiften har en liknande struktur och kategoriseras på samma sätt. Den innehåller dock några ord som är kategorier (olika produktionsfaktorer) och placeras i att minnas begreppskunskap (B1).

I uppgift 3 ska eleverna ”Rita en bild och förklara begreppet KPI.” KPI är en del av en terminologi. Tomas förklarar också att de har ritat en bild under genomgångarna för att förklara KPI, ”eftersom jag tror att man förstår bättre och minns bättre.” Detta gör att frågan placeras i att minnas faktakunskap (A1). I den sista uppgiften ska eleverna placera in orden högkonjunktur, lågkonjunktur, konjunkturarbetslöshet och efterfrågeinflation i ett diagram:

Tomas kommenterar och säger följande:

ja det är lite de ska tolka ett diagram och försöka ploppa in då högkonjunktur, lågkon-junktur och sedan i bästa fall förstå att, var man då rimligtvis borde kunna ha konjunk-turarbetslöshet och var efterfrågeinflation rimligen borde kunna uppstå då. Där får de nog faktiskt tänka till lite, det är nog en koppling som man, som i och för sig jag går igenom kanske, men den måste ju finnas där på något sätt, någon slags förståelse ändå för när uppstår… För det är inte säkert att jag pekat i ett diagram och sagt att där är det.

Eleverna behöver således kunna tolka diagrammet, eftersom de troligtvis inte har mött det på detta sätt tidigare, enligt Tomas sätts uppgiften i ett nytt sam-manhang. Detta motsvarar enligt honom en förståelse, vilket också stämmer med taxonomin, tolka är en underkategori till att förstå och frågan kategoriseras som att förstå begreppskunskap (B2) då det handlar om en modell.

Sammanfattningsvis testas olika kunskapsformer i detta prov. Det finns en del som innebär att minnas fakta- och begreppskunskap, främst då eleverna i tabellerna ska förklara terminologi. Sedan finns det också moment där de behöver kunna

Tid Trend BNP

värdera och analysera och de behöver också förstå. Betygsgränserna är också satta så att eleverna behöver klara åtminstone en del av de uppgifter som kräver mer komplexa kognitiva förmågor än att minnas för att nå de högre betygen.

Tomas är dock inte så nöjd med detta prov och upplevde inte att det fungerade så bra för eleverna, tabellerna med rutor blev svåra att förstå för eleverna. Det fungerade bra med rubrikerna förklara, men de hade svårt att förstå vad som förväntades i rutorna där de skulle ge exempel eller förklara hur ekonomin kunde bli bättre. Tomas medger att han så här i efterhand själv tycker att det är svårt att förstå vad han egentligen menade. ”Det var nog rätt krävande det här, lite mer krävande än man kunde tro, för det hamnade på ett nytt sätt för eleverna”, säger Tomas och han tänker hålla sig till mer ”traditionella prov” i fortsättningen.