Lisas prov om Sveriges styrelseskick

4.4 Lisas prov

De prov som Lisa skickade in är inte indelade i särskilda delar för olika betyg utan varje fråga är viktad med poäng och det finns poänggränser för de olika betygen. Det är samma faktorer som för Bengt och Sara som styr viktningen mellan frågorna, dels är det kvantiteten (om det är faktafrågor), dels är det kvali-teten i elevernas resonemang. Lisa kommenterar att egentligen vore det bättre att bedöma den sistnämnda typen av frågor med betyg.

4.4.1 Lisas prov om Sveriges styrelseskick

Provet om Sveriges styrelseskick utformade Lisa tillsammans med en tidigare kollega på skolan och hon uttrycker flera gånger att hon inte är nöjd med provet då hon menar att det är alltför faktaorienterat. Lisas bedömning stäm-mer med förstudiens kategorisering då stäm-merparten av frågorna placerades i kate-gorin minnas. Det framkommer i intervjun att hon känner att hon fick kompro-missa med kollegan som hon menar har en annan kunskapssyn. Provet angavs att det testade kunskaper för betygen G och VG. I provet finns frågor som är markerade med asterisk, i vilka eleverna förväntas utveckla sina svar.

Lisa förklarar att provet mäter Godkänt genom frågor som ”är lätta att säga rätt eller fel på”, vilket syns genom att ett antal frågor handlar om att minnas faktakunskap (A1). Några exempel, där eleverna ska komma ihåg specifika detaljer, är:

3. De myndigheter som regeringen har till uppgift att styra kallas tillsammans för stats-förvaltningen. Deras arbete är uppdelat på tre nivåer. Ge exempel på myndigheter på: a) central nivå?

b) regional nivå? c) lokal nivå?

5. a) Vad är landstinget och vad har de huvudsakligen ansvar för? b) Hur finansieras landstingets verksamhet?

I uppgift 3 ska eleverna ge exempel och om eleverna själva skulle komma på dessa skulle det motsvara att exemplifiera i kategorin förstå, men Lisa säger att

detta har tagits upp i en modell i undervisningen och då räcker det med att minnas faktakunskap (A1). Det finns också frågor med inslag av att minnas begreppskunskap (B1), exempelvis:

6. a) *Berätta det du vet om hur en kommun styrs och vad de har skyldighet att ordna för dem som bor där?

Frågan är också markerat med en asterisk, eleverna förväntas utveckla sitt svar, men trots detta handlar det om att komma ihåg. Kommunens styrelse är en struktur, men i övrigt handlar frågan om specifika detaljer. Frågan placeras därför i att minnas både fakta- (A1) och begreppskunskap (B1).

En uppgift testar, enligt Lisa, Väl Godkänt i genom att eleverna om grund-lagarna ”kan skriva på ett större sammanhang hur de bidrar till att bevara demo-kratin i Sverige”, vilket bör syfta på a) och d) i uppgiften:

1. a) *Det är skillnad på grundlagar och vanliga lagar. Beskriv de skillnader du vet om. b) Vilka är Sveriges fyra grundlagar?

c) Förklara vad respektive grundlag handlar om? d) *Varför är grundlagarna viktiga?

Frågorna b och c handlar om att komma ihåg specifika detaljer och kategorise-ras som minnas faktakunskap (A1). Det är avgörande för frågorna a och d om dessa har behandlats i undervisningen då det skulle räcka med att minnas, men Lisa förklarar att så inte är fallet. De har pratat om grundlagarnas funktion, men i denna fråga ska eleverna ”kunna resonera fritt också”. I fråga a handlar det om att jämföra olika kategorier av lagar, vilket placerar frågan i att förstå begreppskunskap (B2). Fråga d handlar om att förklara, och skulle därmed kunna placeras i förstå, men det är tveksamt om det handlar om att se orsakssamband. Lisa säger att det handlar om att se ett större sammanhang och det tyder på att det mer handlar om att se hur delarna hänger ihop med helheten, vilket i taxonomin hör till underkategorin organisera, och frågan placeras därför i att analysera begreppskunskap (B4).

Uppgift 2 ska också utvecklas och lyder:

2. * Sverige är en monarki. Ändå är det riksdag och regering som har makten. Förklara vad de olika orden innebär och vem som har vilken arbetsuppgift. Skriv så mycket du kan och förklara tydligt. Använd dig gärna av att rita figurer.

I undervisningen har de jobbat med begreppens innebörd och då använde de sig också av figurer över ”vem gör vad och vem har vilken uppgift och vem skickar vilket förslag till vem och så vidare.” Innehållsligt bör frågan kategori-seras som begreppskunskap då det handlar om en struktur. Läser man själva frågan säger den att eleverna ska förklara begreppen, vilket handlar om att komma ihåg, och de ska tala om vem som har vilken arbetsuppgift, vilket också

är att komma ihåg. Ser man enbart till frågan bör den således kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1). För Godkänt säger Lisa att det räcker med att återge undervisningen, men för VG ”behöver man ju föra ett resonemang om maktdelning”. Att resonera om maktdelning skulle kunna handla om att se hur de olika delarna relaterar till varandra, vilket i så fall är att organisera. Då skulle uppgiften också kategoriseras som att analysera begreppskunskap (B4). En notering i sammanhanget är att detta kräver mer av eleverna än vad själva frågan anger. Det skulle dock kunna vara så att eleverna förstår detta utifrån tidigare prov-erfarenhet för Lisa, eller genom att hon har talat om att det krävs mer.

Den sista uppgiften handlar om makt:

9. a) Vilka är de fem personer som du tror har mest makt i Sverige? b) *Vilka egenskaper har dessa fem personer?

c) *Vilka egenskaper vill vi att de som har makt över oss ska ha?

De två sistnämna, b och c, förväntas eleverna utveckla svaren på. Lisa kom-menterar:

Och den här sista frågan, den är ju också sådan som man kan se lite andra kvaliteter i. Och det handlar lite om maktdelning så där att man kan fundera över vem har mest makt. Och vissa elever tror ju fortfarande att det är kungen som har mest makt, fast vi har arbetat med det länge liksom och andra har ju lite djupare resonemang: vad innebär makt och vilka egenskaper har man när man är i maktposition och ekonomisk makt.

Kommentaren är svårtolkad, men det verkar som att frågan är ny för eleverna, de har inte diskuterat detta tidigare i undervisningen utan de ska föra ett resone-mang utifrån det de har läst. Begreppet makt är en del av terminologin i ämnet, vilket placerar frågan i faktakunskap, dock för den tredje delfrågan upp begrep-pet på en generell nivå, vilket innebär begreppskunskap. Eleverna måste först ta ställning genom att värdera olika personer med makt och deras egenskaper (A5), vilket också kräver att de har förstått maktbegreppet (A2) så att de till exempel inte tror att det är kungen som har mest makt. De behöver sedan återigen värdera vilka egenskaper som de generellt tycker att maktpersoner ska ha (B5). Sammanfattningsvis är provet orienterat mot det Lisa kallar fakta och som i taxonomin motsvaras av kategorin att minnas. Delar av första respektive andra frågan samt den sista frågan ställer dock lite högre krav, vilket både Lisa nämner och analysen bekräftar.

Provet är inte tydligt uppdelat i G- och VG-frågor. De frågor som Lisa pekar ut som att de skulle mäta kvaliteter för Väl Godkänt är just frågorna 1, 2 och 9:

Dels det här med grundlagarna och vad det är för skillnader och varför de är extra viktiga, som man får reflektion där, maktdelning på fråga två, att man förstår skillnaden

på vem som har makt och vad den makten egentligen innebär. Sedan så… Och sista frågan igen. Men annars så tycker jag att det är ganska torftigt så.

Dessa frågor har också kategoriserats som att de kan testa mer komplexa kogni-tiva förmågor. I provet är även fråga 6a, vilken handlar om att beskriva kommunens styre och uppgifter, markerad som att den ska utvecklas, vilket skulle kunna tyda på att den är tänkt att ha större vikt för det högre betyget. Denna är kategoriserad som att minnas fakta- (A1) och begreppskunskap (B1), men det är också så att den kräver att eleverna kan hantera mer komplex fakta, en struktur, än enbart enskilda begrepp. Lisa är själv kritisk till detta prov, hon tycker att ”det kanske blir för mycket fokuserat på faktakunskaper och ger för lite utrymme till faktiskt det man har nytta av att kunna.” Hon är rädd för att det blir ett prov som eleverna bara pluggar till och kan för stunden och sedan glömmer.