Lisas prov om samhällsekonomi

Provet om samhällsekonomi är Lisa mer nöjd med då hon upplever att det testar fler kunskapskvaliteter än bara att minnas. Även detta är utarbetat med en kollega, men en annan som började på vårterminen. Lisa säger att den nya kollegans kunskapssyn stämmer bättre överens med hennes egen. Detta prov har liksom det andra provet ingen tydlig uppdelning i G- och VG-frågor. Provet börjar med frågor som, enligt Lisa, testar korta ”små rena faktakunskap-er” för att se om eleverna har koll på begreppen. Ekonomi tycker hon är svårt att kunna om man inte har koll på begreppen och därför behöver man mäta faktakunskaper först för att sedan kunna komma åt den andra nivån. De första tre frågorna är också kategoriserade som att minnas faktakunskap (A1). Det handlar om terminologi, till exempel uppgift 1 där fyra begrepp förklaras (inflation, BNP, monopol och efterfrågan), eller specifika detaljer som uppgift 2: ”Ge några exempel på lån som kan vara bra respektive dåliga.” Detta skulle kunna vara att exemplifiera (förstå), men Lisa förklarar att de har tagit upp detta i undervisningen så eleverna behöver bara komma ihåg.

Det finns också uppgifter som handlar om att minnas begreppskunskap (B1), exempelvis uppgift 5 vilken handlar om det samhällsekonomiska kretsloppet. Eleverna får en bild över kretsloppet och ska svara på frågor till denna:

Hur påverkar följande aktörer varandra? a) Hushållen och den offentliga sektorn b) Hushållen och företagen

c) Hushållen och bankerna

Bilden är att betrakta som en modell och hör till begreppskunskap. Lisa berättar att modellen har de tittat på förut i undervisningen och att eleverna ska förklara utbytet mellan faktorerna. Hon menar att även om eleverna har arbetat med detta så har de ”inte skrivit svar på det förut så alltså.” Lisas utsaga om att förklara hör till att förstå. Enligt taxonomin är detta ändå inte att betrakta som något nytt för eleverna, eftersom de har mött hela modellen tidigare, och då ska det trots allt kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1).

Det finns flera uppgifter som testar att förstå begreppskunskap (B2). I uppgift 6 ska eleverna förklara: ”Hur kommer det sig att det är olika svårt att få jobb olika år?” Lisa säger att detta testar förståelsen på ett annat sätt än om de hade frågat: ”Vad innebär lågkonjunktur?”. Som frågan nu är ställd så visar det sig om elev-erna har tagit till sig det de har läst. Hon menar också att frågan är mer relevant för eleverna då de själva kommer att drabbas just av att det kommer att vara svårt att få jobb, då är det bra om de kan beskriva det fenomenet. Frågan handlar om en generell nivå, vilket är begreppskunskap. Eleverna ska dra en slutsats ur det de har läst, vilket placerar frågan i att förstå begreppskunskap (B2) och således bekräftas Lisas tanke om förståelse.

I ekonomiprovet finns uppgifter som handlar om att tillämpa, exempelvis:

4. Förklara med hjälp av orden utbud, efterfrågan och jämviktspris varför priset på Xbox har sjunkit sedan Xbox 360 kom ut? (Rita gärna)

Lisa förklarar att de har jobbat med detta indirekt, de har jobbat med utbud och efterfrågan, men inte med exemplet om Xbox. Hon säger att denna fråga med ett exempel visar om eleverna kan förstå hur utbud och efterfrågan hänger ihop, och inte bara visar om eleverna kan rita ett jämviktsdiagram. Detta

Offentliga sektorn

Hushållen Företagen Bankerna

stämmer också med taxonomin där exemplifiera hör till att förstå. I uppgiften ska dock eleverna applicera en modell på ett exempel, vilket gör att den placeras i att tillämpa begreppskunskap (B3).

En uppgift handlar om att analysera:

13. Utsläppen från bensindrivna bilar förstör miljön. För att minska utsläppen vore det bättre om folk körde bilar som drivs på alternativa bränslen (ex: etanol, el eller natur-gas). Vad kan staten göra för att få ut fler miljövänliga bilar i trafiken?

Lisa säger att denna fråga för in andra resonemang än bara ekonomidelen. Hon säger att eleverna i frågan ska tillämpa sina kunskaper på ett annat problem och att de ska kunna ”förstå det i ett större sammanhang, det man möter i livet.” Hon använder alltså uttrycket tillämpa, vilket finns i taxonomin, men denna kategori handlar om att tillämpa teorier och modeller, vilket det inte handlar om i denna uppgift. En del av svaret handlar om ekonomiska styrmedel som skatter och subventioner, vilket rimligtvis har tagits upp i undervisningen.19 Uppgiften handlar således i denna del om att dra slutsatser av informationen, det vill säga att förstå begreppskunskap (B2). Samtidigt finns det också andra medel som inte är ekonomiska, till exempel lagstiftning, vilket innebär att eleverna måste använda tidigare kunskaper. De behöver kunna skilja ut vad som är relevant eller inte, vilket skulle vara att särskilja och därmed att analysera begreppskunskap (B4). Det finns också en uppgift som kan innebära att värdera:

Varför är det oftast bättre för ett land att handla med andra istället för att tillverka allting man behöver själv?

Lisa säger att ”man får förstå varför de handlar” och hon menar att detta inte ”står uttryckligen i boken”.20 Hon säger att de har arbetat med det ekonomiska kretsloppet och om byteshandel. Tolkningen av Lisas utsaga är att detta åtmin-stone delvis är nytt för eleverna och att det därmed inte räcker enbart med att minnas. Eleverna ska förklara, vilket är en kategori i att förstå och det är ju vad som krävs enligt Lisa. Om eleverna själva ska komma på fördelarna med utrikeshandel är det dock snarare kategorin värdera som är aktuellt. Frågan ligger på en generell nivå och därmed skulle det vara att värdera begreppskunskap (B5). En problematik som Lisa berör är att elevsvaren bedöms utifrån kvaliteten. När hon kommenterar uppgift 8, ”Beskriv vad hög- och lågkonjunkturer innebär (rita gärna)”, säger hon att:

19

Det finns en del om detta i läroboken (Eliasson & Nolervik 2007, s. 92).

20

Där kan man ju verkligen få lite olika kvalitet på svaren. Man märker om man har förstått ordentligt eller om man bara kan precis grunderna och så vidare.

Återigen talar Lisa om förståelse, men samtidigt handlar frågan endast om att beskriva, vilket innebär att eleverna kan komma ihåg från undervisning och lärobok. Frågan bör därför ändå kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1), konjunkturer är kategorier, vilket är begreppskunskap. Den kvalitetsskillnad som kan synas i svaren är möjligen om eleverna förmår formulera svaren med egna ord, vilket kanske krävs för att få full poäng på uppgiften. Detta motsvarar i taxonomin att sammanfatta, vilket hör till att förstå (B2).

Sammanfattningsvis har Lisas prov om ekonomi en stor variation av frågor. Förutom att minnas så är det flera frågor som handlar om att förstå. Det finns också inslag av att tillämpa, och lite av att analysera och att värdera. Däremot finns det inga frågor som kräver att skapa.

Det finns ingen tydlig uppdelning av frågorna utifrån hur de påverkar betyg. Frågorna bedöms med poäng, men betygsgränserna är inte utsatta på provet. Provet anges kunna ge underlag för alla betygsnivåerna. Lisa förklarar att fråg-orna bedöms utifrån alla betygen och det är kvaliteten i svaren som bedöms. Hon förklarar skillnaden i poäng mellan frågor på följande sätt:

Ja, dels kan det vara så här helt enkelt hur mycket, om det är en faktafråga, hur mycket fakta det faktiskt finns att besvara och som då… Tyvärr hade vi ju inte betyg på vissa frågor men på något vis, och det här hade kanske vi exempelvis kunnat, där man ska beskriva vad hög- och lågkonjunktur innebär och vad de har för medel och så vidare, där kunde vi ha haft betyg istället. Och här vet jag att vi, ja svarar man på vad högkonjunktur är, vad lågkonjunktur är, ganska basic, så får man två poäng och har man ytterligare resonemang så får man mer.

Indirekt ger hon uttryck för att svar som främst är ett återgivande, det vill säga att minnas, är på Godkäntnivån, medan mer resonerande svar som visar elevernas förståelse ger fler poäng och därmed kan de ge bättre betyg.