Pers prov om Sveriges styrelseskick

Godkäntdelen i Pers prov om Sveriges styrelseskick består av 25 flervalsfrågor, det Per kallar kryssfrågor. Till denna del finns ett färdigt formulär som eleverna kryssar i. Denna del testar vad Per kallar baskunskaper. Han kommenterar:

Den här frågan, det är ju ganska banala grejer egentligen va, det här kan man knappast få så värst höga betyg på. Det är ju baskunskaper: demokrati, diktatur, så styrs Sverige. Vad är ett utjämningsmandat? Ja, men det är ju enkla frågor. Det är ju ingenting egentligen. ’Olika typer av regeringar kan förekomma i Sverige! Är det sant’, ja eller nej? Det här är ju verkligen Godkänt-nivå på alla de här frågorna.

I taxonomin motsvaras detta av att känna igen terminologi och specifika detaljer, det vill säga att minnas faktakunskap (A1). Exempel på frågor är att ange hur många utskott som finns, vad som menas med en motion och vad det står i successionsordningen. Det finns också frågor vilka kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1) då de handlar om en modell, exempelvis en fråga om höger-vänsterskalan, eller en generell princip, exempelvis frågan om demokra-tins spelregler.

Sedan kommer den andra delen, vilken ska testa kunskaper för högre betyg. Den består av sju frågor, vilka kan ge olika poäng. Eleverna får välja vilka frågor de besvarar, men måste välja så att frågorna kan ge 15 poäng. Om de vill försöka få MVG måste de besvara den första frågan. Per säger att eleverna ska ”skriva uppsats.”

Även denna del har frågor som innebär att minnas fakta- (A1) och begreppskunskap (B1). Ett exempel på faktakunskap är frågan om att förklara ordet ”offentlighetsprincipen” (terminologi). Begreppskunskap testas till exempel i några frågor där eleverna ska beskriva strukturer med hjälp av ledord. Det gäller bland annat den första frågan, vilken också är obligatorisk att välja för de elever som vill försöka nå ett MVG på provet:

1. Beskriv kort den offentliga förvaltningen. Följande ord bör ingå: länsstyrelsen, ämbetsverk, hierarkiskt system, generaldirektör, landshövding, styrelse

Och de här är tänkt då att de i en fas av diskussion ska kunna komma fram till, eller skriva någonting som är värt 5 poäng helt enkelt om den offentliga förvaltningen. Och offentlig förvaltning är ju ändå ganska viktig för Sverige och för kunskapen. Och här ligger ju också det ekonomiska med i sammanhanget, men det har inte jag tagit upp: följande ord bör ingå. Utan det tycker jag då, det ordet låter jag bli. Den ekonomiska styrningen den tror jag att de måste tänka själva på, men det gör de ju automatiskt när det står länsstyrelse och ämbetsverk: Vem är det som försörjer dem, vem ger pengar? Skriver de att länsstyrelsen är regeringens förlängda arm eller inte. Det är frågor som jag hoppas få svar på. Har man kunskapen så skriver man. Och de skriver inte för kort.

Elevernas uppgift är att beskriva, vilket handlar om att de ska komma ihåg det de har läst. I denna fråga är det en struktur som ska beskrivas, även om den innehåller en hel del specifika detaljer. Pers kommentar är i huvudsak en beskrivning av ett förväntat innehåll i elevernas svar och förändrar därför inte bilden av vad som krävs av eleverna. Uppgiften kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1). Per kommenterar också denna frågetyp med ledord:

De här orden måste vara med för att du ska klara den här uppgiften. Och då har jag gett dem lite ledtrådar, lite grann kanske det är lite fusk på en MVG-uppgift, för dem borde de kunna ändå. Men för dem som är väldigt duktiga, de använder de ord som de behöver och sedan använder de även andra ord, så det har visat sig att det hjälper eleverna att komma igång att tänka och sedan när vederbörande väl tänker så flyter det av sig självt. Jag får ofta 5-6 sidor på varje MVG-uppgift. Men inte av alla elever för en del struntar helt i MVG-uppgiften. De tycker den är för svår helt enkelt.

Detta bekräftar kategoriseringen om att det handlar om att minnas. Enligt Per upplever eleverna att det är svårt, men svårigheten ligger utifrån taxonomin inte i en mer komplex kognitiv process, utan i mängden information som eleverna måste kunna hantera i en och samma fråga. En notering är att det står i uppgift-en att eleverna ska skriva kort, muppgift-en i praktikuppgift-en verkar det inte vara vad Per för-väntar sig, han säger ju dels generellt om denna del att eleverna ska skriva upp-sats, dels att eleverna inte skriver för kort. Han kräver dessutom mer än vad själva frågan säger, till exempel att eleverna ska ta med det ekonomiska perspektivet. Provet är i denna analys tagen från sin kontext, det är möjligt att eleverna vet att det förväntas mer.

Några uppgifter handlar om att förstå begreppskunskap (B2):

6. Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett land ska anses vara demokratiskt? Ge gärna exempel för att förklara.

9. Redogör för skillnaden mellan målstyrning och regelstyrning!

Den förstnämnda innebär att eleverna ska exemplifiera en princip och den andra innebär att de ska jämföra två kategorier, vilket placerar dessa i att förstå begreppskunskap (B2), förutsatt att eleverna inte har fått svaren i undervisningen, då det skulle räcka med att minnas.

Sedan finns en uppgift som handlar om att jämföra:

7. I Sverige har vi flerpartisystem, men det finns länder som har andra system och ändå är demokratiska. En del länder är kanske inte fullt demokratiska men anser själva att de är det. Utred olika system och påvisa de fördelar och nackdelar som de olika varian-terna kan ha. Jämför t.ex. Sverige och USA eller England.

När Per kommenterar frågan blir det främst en beskrivning av ett tänkt svar, till exempel att eleverna kan fundera om det är rättvist i majoritetsvalsystem. Per förklarar vidare att eleverna förväntas ta ställning i denna uppgift och de ska argumentera. Samtidigt säger han att det är ”inga nyheter som de själva hittar på, utan det har vi gått igenom i klassen redan.” I nästa kommentar säger han dock att eleverna ”har egna tankar också.” Pers kommentarer till denna uppgift är lite svårtolkade. Skulle det bokstavligen vara så att allt eleverna behöver svara är sådant som tagits upp i undervisningens diskussioner så räcker det med att komma ihåg olika kategorier, det vill säga minnas begreppskunskap (B1). Om de däremot ska ha egna tankar så handlar det om att eleverna ska kritisera de olika systemen, vilket motsvarar att värdera begreppskunskap (B5). Detta bedöms vara den mest troliga tolkningen, åtminstone om de ska få full poäng på uppgiften. Även uppgift 11, vilken innebär att förklara varför det är svårt att placera partier på vänster-högerskalan (en modell, vilket är ovanligt i de analyserade proven om Sveriges styrelseskick, detta motsvarar begreppskunskap), har enligt Per be-handlats i undervisningen. Den placeras därför i att minnas begreppskunskap (B1), istället för att förstå begreppskunskap (B2) som annars skulle ha varit fallet. Det finns en uppgift som innebär att analysera såsom den är formulerad, den kommenterades inte under intervjun:

8. Varför kan fri opinionsbildning bli ett problem i ett demokratiskt land?

För att kunna ge ett bra svar på denna behöver eleverna, förutom att förstå begreppen i frågan, kunna se hur dessa relaterar till och påverkar varandra, vilket då är att analysera begreppskunskap (B4).

Uppgift 3 är annorlunda och innebär att eleverna ska skriva en debattartikel utifrån rubriken ”Kommunerna och miljön”. Per menar ett det är en förhållandevis lätt uppgift som därför bara kan ge VG. Utifrån taxonomin motsvarar dock detta att eleverna ska skapa något eget på en generell nivå, vilket innebär att skapa begreppskunskap (B6). Förmodligen behöver eleverna också göra värderingar i sitt svar, vilket också skulle innebära kategorin värdera begreppskunskap (B5). Uppgiften kräver även kunskaper om hur man skriver en debattartikel, vilket är att skapa procedurkunskap (C6).

Sammanfattningsvis består Pers prov av en Godkäntdel som enbart mäter att minnas faktakunskap och i någon mån begreppskunskap. I delen för de högre betygen är det också många frågor som egentligen handlar om att minnas begreppskunskap, även om det förväntas långa svar och själva innehållet kan vara omfattande och komplext. Det verkar som att mycket av det eleverna förväntas skriva har tagits upp i undervisningen eller finns i läromedlen. Det är några frågor som kategoriseras annorlunda, med inslag av att förstå, analysera, värdera och skapa. Dessa har dock i provet viktats lägre poängmässigt. Dessutom ska eleverna välja frågor på VG/MVG-delen och de kan få ihop de nödvändiga 15 poängen med enbart frågor i kategorin minnas och det inkluderar den uppgift som är obligatorisk för MVG, vilken också är en minnesfråga.