Pers prov om samhällsekonomi

Pers prov om samhällsekonomi är upplagt på ett liknande sätt som det om Sveriges styrelseskick, först kommer en del för betyget Godkänt och sedan del för betyget VG. Det som skiljer är att det också finns en särskild del för MVG i detta prov, där frågorna bedöms i hela skalan från G till MVG. Liksom det andra provet består G-delen av frågor med flervalsalternativ, denna gång 10 frågor, vilka besvaras på en särskild blankett. Per kommenterar G-delen med att det bara är kryssfrågor, ”även om det nu är ganska svårt att svara på dem om man inte vet vad svaret är.” Han uttrycker att den delen testar baskunskaper i nationalekonomi och tycker att han fått med det viktigaste. Han säger: ”Här tror jag inte att jag missat någon enda del.” Dessa kategoriseras också på samma sätt, det handlar om att känna igen olika termer och specifika detaljer, att minnas faktakunskap (A1). Exempelvis handlar på dessa frågor om ett mått på ett lands välfärd (BNP) och infrastruktur. Fem frågor är ställda som ja- och nej-frågor, till exempel ”komplementvaror och substitutvaror är samma sak”. Även i detta prov finns några frågor som är att minnas begreppskunskap (B1), till exempel att känna igen modellen med utbud och efterfrågan och veta att den visar jämvikts-priset.

Sedan kommer provets VG-frågor. Per säger allmänt om dessa att de kräver en djupstruktur. Vad detta innebär är inte definierat, men det tycks bland annat innebära att det är frågor som till sitt innehåll är mer komplexa, även om det handlar om att minnas.

Även i VG-delen finns uppgifter där eleverna har fått svaren i undervisningen och därför kategoriseras som att minnas. I uppgift 2 ska eleverna hantera en modell, det vill säga begreppskunskap:

Rita en figur som förklarar det ekonomiska kretsloppet där du tar hänsyn till hela samhällsbilden!

Att rita en figur handlar om att överföra information mellan olika former. I taxonomin motsvaras det av underkategorin tolka, vilket hör till att förstå. Detta förutsätter dock att det är något nytt för eleverna, vilket inte är fallet. De har mött figuren tidigare och behöver således bara komma ihåg och återge den, vilket gör att denna uppgift kategoriseras som att minnas begreppskunskap (B1). I uppgift 4 ska eleverna tala om ”Vilka tre centrala frågor måste besvaras oavsett ekonomiskt system?” Detta handlar om att komma ihåg specifika detaljer, vilket är att minnas faktakunskap (A1).

I VG-delen finns en uppgift som handlar om en modell (begreppskunskap) som ska tillämpas:

Om en bulle kostar fem kronor kan bageriet Bullen sälja 1000 stycken på en dag. Om bageriet fick höja priset till sju kronor skulle man kunna tänka sig att baka 1200 bullar, men då skulle man bara kunna sälja 800. Om priset däremot gick ned till tre kronor skulle man kunna få avsättning för 1200 bullar, men se det vill inte bageriet eftersom vinsten skulle bli för liten då. Vid en drive - enstaka tillfälle - kanske det skulle gå men bara om man kunde begränsa sig till 800 bullar, och då måste kunden köpa en limpa också. Dessutom får man inte köpa mer än fem bullar vid ett och samma tillfälle. Rita en efterfråge - utbudskurva där du utgår från det optimala priset, dvs där utbud och efterfrågan möts. Komplettera din figur med ett efterfrågeöverskott och efterfråge-underskott.

Per säger att uppgiften handlar om en ”diskussion om hur man kan tänka när man sätter ut en kurva för riktvärden och får fram medelpriset.” Han säger vidare att: ”Så har jag också lagt in lite ovidkommande information för att se om de kan sålla bort den informationen.” Som exempel på detta nämner han informationen om en drive vid enstaka tillfälle. Detta gör att eleverna behöver särskilja, att kunna sålla ut vad som är relevant och irrelevant information, detta är att analysera begreppskunskap (B4). Eleverna ska också applicera denna modell, vilket också placerar frågan i kategorin tillämpa begreppskunskap (B3).

MVG-delen består av två uppgifter, där eleverna väljer en av uppgifterna. Den första av dessa är:

Planekonomi och marknadsekonomi hyllas av olika politiska sidor, men är det så enkelt att dra gränserna så snävt? Kan man inte säga att ett visst mått av blandning kan vara bra i olika sammanhang. Se t ex på Kina som är en kommunistisk stat där man släppt marknadskrafterna fria och det fria företagandet har skjutit i höjden.

När är det lämpligt att låta planekonomin styra i ett land med marknadsekonomi?

Uppgiften handlar om två kategorier, vilket är begreppskunskap. Per kommenterar detta med att beskriva att han har gett eleverna en bakgrundsuppgift (det första stycket) och sedan en fråga ”som man kan fundera över.” Han bedömer frågan som ”förhållandevis knepig egentligen.” Han kommenterar också allmänt om MVG-uppgifter att:

för det mesta så har jag redan på lektioner gått igenom uppgifterna som de får, fast med andra bakgrundsfakta, så egentligen borde det inte vara så svårt. Jag har gått igenom alla frågor och alla diskussionsmöjligheter, och ändå så är det kanske tio stycken som klarar uppgiften ordentligt. Men det visar ändå att man hänger med.

Om man enbart ser till själva uppgiften så behöver eleverna kunna särskilja vad som är relevant och irrelevant information, det vill säga analysera begreppskunskap (B4). Sedan ska eleverna också kritisera, de behöver ta ställning till när det är bra eller mindre bra, vilket är att värdera begreppskunskap (B5). Pers kommentar komplicerar dock bilden då detta redan har tagits upp på lektionerna. Han säger ju att det visar vilka som hänger med, vilket tyder på att det räcker med att komma ihåg, det vill säga att minnas begreppskunskap (B1). Samtidigt säger han att han har använt andra bakgrundsfakta i klassrumsdiskussionen, det är således ändå delvis nytt när eleverna får frågan på provet. Eleverna ska ta ställning till när det är lämpligt att använda det ena eller det andra, vilket handlar om att värdera begreppskunskap (B5).

Den andra MVG-uppgiften består av tre delar. Den första innebär att beskriva vad konkurrensverket gör, vilket handlar om att komma ihåg specifika detaljer, att minnas faktakunskap (A1). Sedan ska eleverna förklara varför konkurrens-verket finns. Det framgår inte om detta tagits upp i undervisningen, vilket det skulle kunna ha gjorts med tanke på Pers allmänna kommentar om MVG-uppgifter (se ovan). I så fall är även denna del att minnas faktakunskap (A1). Skulle eleverna själva fundera ut detta med hjälp av presenterad information handlar det om att förklara, och i så fall är det att förstå faktakunskap (A2). Den sista delen handlar om att förklara krafterna bakom samhällets sätt att sanera sig från bristande konkurrens. Återigen finns osäkerheten om vad som tagits upp i undervisningen, men förutsatt att det är nytt för eleverna så skulle denna del kräva att eleverna kan sålla information, särskilja, och att kunna se hur saker hänger ihop, vilket är att organisera i taxonomin; både särskilja och organisera hör till att analysera. I detta fall handlar det inte bara om den specifika detaljen konkurrensverket, utan om att se helheten i samhället på generell nivå och denna del i uppgiften ska då placeras i att analysera begreppskunskap (B4).

Sammanfattningsvis består G-delen enbart av frågor som handlar om att minnas fakta- och begreppskunskap. En stor del av VG-frågorna handlar också om att minnas begreppskunskap och det finns inslag av detta även i MVG-uppgifterna eftersom de diskussioner som förväntas av eleverna enligt Per redan har tagits upp på lektionerna. Skillnaden i betyg verkar främst handla om hur väl eleverna har hängt med på lektionerna som ju Per själv uttrycker det. Det finns dock en del inslag av andra kognitiva färdigheter i detta prov, det finns lite av att förstå, tillämpa, analysera och värdera på VG- och MVG-nivån.