Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Almgren, H., Höjelid, S. & Nilsson, E. (2004). Gleerups reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan. (4 uppl.). Malmö: Gleerups.
Anderberg, T. (1981). Några aspekter på behandlingen av demokratifrågor i läromedel: en pilotundersökning och en studie i undersökningsmetodik. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Anderson, L.W., Krathwohl, D.R., Airasian, P.W. & Bloom, B.S. (2001). A taxonomy for
learning, teaching, and assessing: a revision of Bloom's taxonomy of educational objectives. (Complete ed.) New York: Longman.
Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS förlag.
Askling, B. (1983). Utbildningsplanering i en lärarutbildning: en studie av läroplansarbete i den decentraliserade högskolan. Lund: LiberFörlag/Gleerup.
Baumert, J. et al. (2010). Teachers' Mathematical Knowledge, Cognitive Activation in the Classroom, and Student Progress. American Educational Research Journal, 47 (1), s. 133-180. Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. (2, uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bernmark-Ottosson, A. (2005). Demokratins stöttepelare: en studie av lärarstuderandes demokratiuppfattningar. Karlstad: Avdelningen för pedagogik, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet.
Betygsberedningen SOU 1992:86. Ett nytt betygssystem: slutbetänkande. Stockholm: Allmänna förlaget.
Bjessmo, L. (1994). Elevens samhällsbild. Stockholm: HLS förlag.
Black, P. (1999). Assessment, Learning Theories and Testning Systems. I Murphy, P. (red.) Learners, learning and assessment. London: Paul Chapman, s.118-134.
Black, P., Harrison, C., Hodgen, J., Marshall, B. & Serret, N. (2010). Validity in Teachers' Summative Assessments. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 17 (2), s. 215-232.
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning: putting it into practice. Buckingham: Open University Press.
Bloom, B.S. (red.) (1956). Taxonomy of educational objectives: the classification of educational goals. New York: David McKay.
Brante, G. (2008). Lärare av idag: om konstitutioneringen av identitet och roll. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bromsjö, B. (1965). Samhällskunskap som skolämne: målsättningar, kursinnehåll och arbetssätt på den grundläggande skolans högstadium. Stockholm: Norstedt.
Bronäs, A. (2000). Demokratins ansikte : en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Stockholm: HLS förlag.
Bronäs, A. & Runebou, N. (2010). Ämnesdidaktik: En undervisningskonst. Stockholm: Norstedts. Bronäs, A. & Selander, S. (2002). Samhällskunskap som skolämne. I Falkevall, B. & Selander,
S. (red.) Skolämne i kris. Stockholm: HLS förlag.
Carlgren, I. (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. I Henriksson, T. (red.) Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Statens skolverk, s.13-26.
Carlgren, I., Forsberg, E. & Lindberg, V. (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Cunningham, G.K. (1998). Assessment in the classroom: constructing and interpreting tests. London: Falmer.
Dahlgren, L.O. & Vernersson, F. (1987). Fenomenografiska studier inom ämnet samhällskunskap: ämnesdidaktiska reflektioner och analyser med utgångspunkt i ett fältanknutet samverkansprojekt mellan pedagogik, ämnesteori och ämnesmetodik. Linköping.
Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp: komparativa mål- och processanalyser av skolsystem 1. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Edholm, E. (1986). Arbetslivet i läromedel: en studie av hur arbetslivet skildras i läroböcker i samhällskunskap. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Eklundh, P. (1984). Vad man kan, vad man borde kunna som lärare i samhällskunskap: en
pilotundersökning. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.
Ekman, T. (2007). Demokratisk kompetens: om gymnasiet som demokratiskola. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Eliasson, M. & Nolervik, G. (2007). Kompass till samhällskunskap A. (1 uppl.). Malmö: Gleerups. Englund, T. (1984). Om samhörighet och konflikt: en temagranskning av politiksynen i läromedel i
samhällskunskap samt några didaktiska anteckningar om skolans medborgerliga och politiska fostran : temagranskning. Stockholm: Statens institut för läromedelsinformation.
Eriksson, C. (2006). "Det borde vara att folket bestämmer": en studie av ungdomars föreställningar om demokrati. Örebro: Örebro universitet.
Forsberg, E., Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning: en kartläggning. Vetenskapsrådets rapportserie 2010:2
Gerrevall, P. (2008). Lärares professionalitet och betygssättningen – om bedömningens och betygssättningens dubbla karaktär. I Fritzell, C. (red.) Att tolka pedagogikens språk: perspektiv och diskurser. Växjö: Växjö University Press.
Gipps, C.V. (1994). Beyond testing: towards a theory of educational assessment. London; Washington, D.C.: Falmer Press.
Gruvberger, N., Svingby, G. & Severin, R. (1992). Vad ska jag välja?: läromedlen i SO för mellanstadiet granskade. Jönköping: Högskolan, Centrum för barn- och ungdomsforskning. Gustafsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk Forskning i
Sverige, (1), s. 43-57.
Gustafsson, C. & Lundgren, U.P. (red.) (1981). Pedagogisk processanalys: noteringar om metodik. Stockholm: Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning.
Gustafsson, C. & Selander, S. (red.) (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv : en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Universitet.
Gustavsson, B. & Wahlström, N. (2004). Vetandet, kunnandet och klokheten. Stockholm: Skolverket.
Gymnasieförordningen SFS 1992:394. Stockholm.
Imsen, G. (1999). Lärarens värld: introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, A. (2009). Lärande bedömning. (1 uppl.). Malmö: Gleerups.
Klapp Lekholm, A. (2010). Vad mäter betygen? I Folke-Fichtelius, M. & Lundahl, C. (red.) Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Korp, H. (2010). Nationella prov och likvärdig betygssättning i gymnasiet. I Folke-Fichtelius,
M. & Lundahl, C. (red.) Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Krathwohl, D.R. (2002). A Revision of Bloom's Taxonomy: An Overview. Theory into Practice, 41 (4). New Jersey: Taylor & Francis Ltd., s. 212-218.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, K. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet: överväganden kring en deliberativ didaktik. Örebro: Örebro universitetsbibliotek.
Larsson, S. (2010). Om generalisering från kvalitativa studier. I Eriksson, I., Lindberg, V. & Österlind, E. (red.) Uppdrag undervisning: kunskap och lärande. (1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Liedman, S. (2001). Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonniers. Liljestrand, J. (2002). Klassrummet som diskussionsarena. Örebro: Örebro universitetsbibliotek. Lindberg, V. (2007). Långtgående slutsatser trots få lärare och elever i studierna. I Petterson,
A. (red.) Sporre eller otyg: om bedömning och betyg. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Lindberg, V. (2002). Införandet av godkändgränsen - konsekvenser för lärare och elever. I
Henriksson, T. (red.) Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution.
Lindblad, S. & Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser: om ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk Forskning i Sverige, (1). Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Linde, G. (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, S. & Hyltegren, G. (1995). Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk praktika för samhällsorienterande ämnen. (1. uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Lundahl, C. & Forsberg, E. (2006). Kunskapsbedömningar: utvärdering, betyg och nationella prov. I Forsberg, E. & Wallin, E. (red.) Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrning?: en antologi. Stockholm: HLS förlag.
Lundgren, U.P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. (2 [dvs 4] uppl.). Stockholm: Utbildningsförlaget på uppdrag av Gymnasieutredningen.
Lundgren, U.P. (1977). Model analysis of pedagogical processes. Lund: Liber Läromedel/Gleerups. Lundgren, U.P. (1972). Frame factors and the teaching process: a contribution to curriculum theory and
theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Lundgren, U.P., Lundahl, C. & Román, H. (2004). Läroplaner och kursplaner som styrinstrument. (Intern rapport, Dnr 2003:1767) Stockholm: Skolverket.
Lundström, U. (2007). Gymnasielärare: perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid
millennieskiftet. Umeå: Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet.
Läroplanskommittén (1994). Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution. Marzano, R.J. & Kendall, J.S. (2007). The new taxonomy of educational objectives. (2 uppl.).
Thousand Oaks, Calif: Corwin Press.
Mattsson, H. (1989). Proven i skolan sedda genom lärarnas ögon. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Måhl, P. (1991). Betyg - men på vad?: en bok om kunskapssyn och prov. Stockholm: HLS förlag. Niklasson, L. (1989). Den enögda historien: bilden av stat och marknad i läroböckerna i samhällskunskap
och historia för högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Näringslivets ekonomifakta. Näsström, G. (2010). Blooms reviderade taxonomi: ett verktyg för bättre samstämmighet
mellan kursplan och bedömningar. Vårboken, Umeå: Umeå universitet.
Näsström, G. (2008). Measurement of alignment between standards and assessment. Umeå: Department of Educational Measurement, Umeå Universitet.
Olsson, R. (2009). Översikt och ett försök till analys av svenskt forsknings- och utvecklingsarbete i samhällsdidaktik. PM presentation vid konferensen NOFA 2 Den anden Nordiske Fagdidaktikkonference 13 – 15 maj 2009 i Middelfart.
Ranagården, L. (2009). Lärares lärande om elever: en sociologisk studie av yrkespraktik. Göteborg: Department of Sociology, Göteborg University.
Riksrevisonen (2004). Betyg med lika värde?: en granskning av statens insatser. Stockholm: Riksrevisionen.
Schüllerqvist, B. & Osbeck, C. (red.) (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Karlstad: Karlstad University Press.
Selander, S. (1992). Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker. (1. uppl.). Stockholm: Publica.
Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt: lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Severin, R. (2002). Elevers förståelse av begrepp i de samhällsorienterade ämnena: Didaktiska reflektioner. I Andersson, B. (red.) Lärande dialoger: Ämnesdidaktiska perspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet.
Shulman, L.S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching. Educational Researcher, 15 (2), s. 4-14.
Sjøberg, S., (2005). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
SKOLFS: 2000:7 Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A. Stockholm.
Skolinspektionen (2010). Betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2009). Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): samhällsorienterande ämnen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Stockholm: Statens skolverk. Skolverket (2000). Betygssättningen - Särtryck ur Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (1994). Betygsboken : om betygskriterier i ett nytt betygssystem för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. Samhällsorienterande ämnen: huvudrapport. Stockholm: Statens skolverk.
Svingby, G. (1998). Utvärdering av grundskolan 1995: UG 95. Proven, kunskapen och undervisningen : samhällsorienterande ämnen, årskurs 9. Stockholm: Statens skolverk.
Svingby, G. (1989). SO i fokus : exempel på en undervisning som utgår från begrepp och färdigheter. (1. uppl.). Stockholm: Utbildningsförlaget.
Svingby, G. (1983). Begrepp och begreppsbildning inom skolans samhällsorientering. Oslo: Pedagogisk forskningsinstitutt.
Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier - historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Borås: Högskolan i Borås.
Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3, [rev och utök] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Tsagalidis, H. (2008). Därför fick jag bara Godkänt...: bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet.
Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Tønnessen, R.T. & Tønnessen, M. (2007). Demokratisk dannelse : fagdidaktikk i
samfunnskunnskap. Bergen: Fagbokforlaget.
Törnvall, M. (2002). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. (Ny utg.). Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Högskolan.
Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Wedin, A. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning: utmaningar och inviter i den vardagliga
praktiken. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Weeden, P., Winter, J. & Broadfoot, P. (2002). Assessment: what's in it for schools? London: Routledge Falmer.
Vernersson, F. (1999). Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Vernersson, F. (1994). Hur lärare i samhällskunskap ser på sin egen undervisning. Linköping: Linköpings universitet, Lärarutbildningen.
Westlin, A. (2000). Teknik och politiskt handlande : rationalitet och kritik i den samällsorienterande undervisningen. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Wikman, B. (2003). Att möta sin demokratisyn: fyra lärare i samhällskunskap på gymnasieskolan ger sin bild av demokrati, i förhållande till berättelser ur livshistorien och undervisningen. Stockholm: Lärarhögskolan.
Wingborg, M. (1987). Vilken demokrati?: en granskning av demokratibegreppet i läroböcker för samhällskunskap. Stockholm: Kooperativa institutet.
Virta, A. (1997). Evaluering, kunskap och historieuppfattning. I Karlsson, K. & Karlegärd, C. (red.) Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur.