De inspelade språkpraktikerna

Olika språkpraktiker spelades in: enstaka lektioner, ämnessamtal som eleverna förde i par och grupp, där parsamtalen enbart audioinspelades, medan gruppsamtalen kompletterades med videoinspelningar. Vid tran- skription av gruppsamtal innebär enbart audioinspelningar att arbetet försvåras onödigt mycket. Det kan vara svårt att avgöra vem som talar när fler än två elever deltar, även om transkriptionen görs i nära anslut- ning till inspelningstillfället. Alla elever var dock inte förtjusta över att bli videoinspelade och en del justeringar av kameravinklar och dylikt fick göras för att tillmötesgå elevernas önskemål. Åtta elever från vardera klassen deltar i undersökningen:

1A 1B

4 flickor 4 pojkar 4 flickor 4 pojkar

2 L1 2 L2 2 L1 2 L2 2 L1 2 L2 2 L1 2 L2

42 _{Flera inspelningar var avsedda att göras men då de möttes av elevmotstånd avstod}

jag från att göra fler inspelningar.

75

När det gäller parsamtalen deltar varje elev i två parsamtal, ett med en elev med samma språkbakgrund, dvs. med svenska som förstaspråk (L1+L1) eller svenska som andraspråk (L2+L2), och ett med elev med annan förstaspråksbakgrund (L1+L2). Dessutom deltar varje elev i ett gruppsamtal om fyra elever totalt (2 L1+2 L2).43

Parsamtalen och gruppsamtalen sker i enkönade grupper, och sam- talslängden varierar mellan sex och trettio minuter. Att enkönade grup- per valdes har att göra med intresset att ta reda på likheter och skillnader mellan flickors och pojkars sätt att bygga upp innehållet och delta i sam- talen. Att samtalslängden varierar så starkt hänger samman med att sam- talen bygger på autentiska arbetsuppgifter som eleverna förelades i de olika klasserna. Dessa var av väldigt skiftande karaktär och utfördes un- der olika lång tid. Ibland reglerade eleverna också själva samtalstiden. De kunde anse sig vara klara med uppgiften, även om mer tid för arbetet anslagits. Samtalen i klass 1B är genomgående något längre.

Jag var väl medveten om att de tekniska hjälpmedlen och min när- varo kunde påverka samtalen. Jag var också medveten om att mina egna erfarenheter och min sociokulturella bakgrund kunde påverka det jag upplevde under inspelningstillfällena, och att det också kunde påverka min tolkning av materialet. Då dessutom alla elever inte var förtjusta i att bli inspelade, särskilt inte med videokamera, kan detta i sin tur också tänkas påverka deras deltagande.

Eftersom det ursprungliga syftet var att ta reda på hur språket över- huvudtaget används i denna kurs, var avsikten att samla in allt språkligt material som producerades. Tyvärr är materialet härvidlag ofullständigt på grund av att alla elever inte lämnar in alla uppgifter och att alla elever inte närvarar vid prov. Därför har det inte varit möjligt att inbegripa skrivna texter i undersökningen, utan den bygger huvudsakligen på det inspelade materialet, dvs. elevernas muntliga samtal i par och grupp, lek- tionsinspelningar, intervjuer, språkjournaler (trots att inte alla lämnade in dem) och gjorda observationsanteckningar. I enstaka fall används insam- lade elevproducerade texter för att ytterligare belysa någon synpunkt.

Alla inspelningar har gjorts av mig, likaså transkriptionerna som gjorts så nära inpå inspelningen som det varit möjligt. Texterna är tran-

43 _{En elev, Amer, är frånvarande vid gruppsamtalet, där han ersätts med en annan}

76

skriberade med tonvikten lagd vid innehållet, och på ett vardagsnära språk. I exemplen här har dock utskrifterna justerats så att det ska vara möjligt för en utomstående att läsa dem, men utan att ändra för mycket i elevernas eget språk. Tvekljud och upprepningar har tagits med, och tydlighetsinterpunktion har också gjorts här för att underlätta läsningen. 3.1.3 Intervjuer och språkdagböcker

Alla intervjuer är inspelade. Även om det är möjligt att lyssna på inter- vjuer om och om igen, har de också skrivits ut av mig för att underlätta tolkningen. De intervjuer som gjordes med eleverna och lärarna får be- traktas som semistrukturerade. Utgångspunkten utgjordes av ett i förväg skrivet frågeformulär, och detta följdes i princip, men där eleverna så önskade fick situationen styra samtalets utveckling. Detta medförde att olika lång tid ägnades olika frågor i frågeformuläret, och att några enstaka frågor inte berördes alls av några elever. Syftet med elevintervjuerna var att sätta in elevsamtalen i den vidare kontext de ingår i. Tanken var också att genom intervjuerna få tillfälle att lära känna eleverna bättre, och få insikt i deras ämnesuppfattning, deras uppfattning om lärar- och elevrol- ler i undervisningen, deras syn på läromedel m.m. Detta är ett sätt att vinna ökad förståelse för deltagarnas språkliga beteenden i de olika språkpraktikerna. I lärarintervjuerna koncentrerades innehållet främst till frågor om lärarnas syn på ämnet och undervisningen samt deras syn på sin egen respektive elevernas roller i den (se bilaga 2 och 3 för intervju- frågestöd).

För att ta reda på hur eleverna använde språket delades sammanhäf- tade rubrikförsedda dagboksblad ut, för att samlas in vid en bestämd tidpunkt.44 _{Knappt hälften av eleverna lämnade in dessa språkdagböcker.} Därför gjordes ytterligare intervjuer med eleverna i 1A, där eleverna fick berätta vem de talade med, om vad och i vilket sammanhang utanför skolan. Här deltog flera elever samtidigt, av praktiska skäl. I 1B gjordes detta i anslutning till de ordinarie intervjuerna, även i de fall då språkdag- böckerna lämnats in.

77

3.1.4 Styrdokument, undervisning och undervisningsmaterial