Miljögymnasiet

Samhälls-och kunskapsuppdraget ska verkställas på Miljögymnasiet. Sko- lan ligger centralt i stan, och består av flera olika stora byggnader i olika byggnadsstilar. Skolan tar emot runt 1000 elever och har ungefär 100 anställda. Andelen elever med utländsk bakgrund ökar för varje år, me- dan de flesta lärarna har svensk bakgrund.

Skolan består av flera olika byggnader med flera våningsplan, och de olika ämnena har haft sina egna ämnesinstitutioner på skolan, lokalise- rade till olika byggnader och våningsplan. De olika ämnesinstitutionerna har därför varit ganska strikt åtskilda, vilket medfört att lärarna av prak- tiska skäl huvudsakligen hållit till på sina respektive institutioner, där olika traditioner skapats.

På skolan finns bland annat sedan länge en institution i svenska som andraspråk med för ämnet utbildade lärare. Här undervisas såväl nyanlända elever med svenska som andraspråk som elever med utländsk bakgrund som bott längre eller kortare tid i landet och gått i svensk grundskola. En stor andel av eleverna med utländsk bakgrund är i behov av att följa kurserna i svenska som andraspråk istället för kurserna i svenska. Trots att fler än tidigare väljer att följa kurserna i svenska som andraspråk, är det ändå påfallande få elever som väljer alternativet. Äm- net betraktas av många elever med utländsk bakgrund som ett andra- rangens svenskämne (se. t.ex. Malmöbron 1999:22-23).

På Miljögymnasiet, liksom på många gymnasieskolor runt om i lan- det, sker en föryngring av lärarkåren. Flera av de medelålders lärarna har arbetat länge på samma skola, och de har genom åren skapat olika äm- neskulturer, där såväl humaniora som naturvetenskapliga ämnen av tradi- tion haft hög status. Flera av de lärare som arbetat länge på skolan har en traditionell syn på lärarrollen, där läraren oftare betraktas som kunskaps- förmedlare än handledare. Många av lärarna har också flitigt argumente- rat för en sådan syn på lärarrollen såväl med skolledare som med kom- munpolitiker, i olika sammanhang när förändringar av olika slag avise- rats. Lärarnas arbete präglades tidigare av en hög grad av självständighet såväl vad struktur som innehåll beträffar, även sedan Lpf 94 infördes. Idag har dock en del av de strukturella rutinerna övertagits av skolled- ningen. Stämningen bland lärarna är god, och den upprätthålls genom gemensamma sociala traditioner av olika slag.

197

Denna kultur håller dock nu på att förändras. Stora pensionsav- gångar ger skolan många nya lärare, bland vilka särskilt de som är yngre bär med sig andra traditioner. Olika kulturella mönster existerar därför redan idag sida vid sida.

Skolan och undervisningen är de miljöer där förutsättningar för ele- vers lärande skapas. I ett sociokulturellt perspektiv ses betydelsen av dessa miljöer som avgörande för lärandet, då en av huvudtankarna är att lärandet är situerat eller kontextbundet.

7.4.1 Lärarna och kursplanen

I ämnet naturkunskap fanns vid tiden för materialinsamlingen tre hel- tidsanställda lärare. Två av dem, Benita och Bert, hade arbetat på skolan i flera år, och gjort en gemensam planering av kurs A i ämnet naturkun- skap. Den tredje läraren, Anita, hade tidigare arbetat några år på en an- nan skola i samma stad. Hon var alltså ny på skolan, och följde inte den för de andra två gemensamma kursplaneringen, utan hade sin egen pla- nering. Anita och Benita är båda välutbildade och behöriga lärare i natur- kunskap, och båda har flera års undervisningserfarenhet. De har också andra gedigna yrkeserfarenheter. Båda har utbildat sig till lärare efter att ha skaffat sig god arbetslivserfarenhet. De bor i en annan stad än den de arbetar i. Den ena har familj och den andra är ensamstående.

Lärarna i naturkunskap har ett modernt men trångt arbetsrum på skolan, numera beläget nära gemensamma utrymmen för många av lärar- na. Anita som var ny på skolan, hade varken hunnit lära känna skolkultu- ren eller övriga lärare särskilt väl. Hon arbetade också mest för sig själv, så vitt jag kunde bedöma, och ägnade inte mycket tid till samvaro med de övriga två lärarna, som däremot verkade vara väl förtrogna med såväl varandra som skolkulturen och övriga lärare.

På skolan fanns ingen lokal arbetsplan för ämnet naturkunskap, vid tiden för undersökningen. Detta förklarades med att lärarna var så få, och att de lärare som varit längst på skolan samarbetade så nära varandra med att utarbeta riktlinjer för såväl innehåll som arbetssätt i kursen Na-

turkunskap A, att någon lokal arbetsplan inte behövdes.96 _{Under inter-} vjun med Benita framkom vilka tankar som låg bakom kursens konkreta utformning och dess innehållsliga fokus.

198

Kursen är en kärnämneskurs och obligatorisk för alla elever på gymnasiet, oavsett program, men kan ha olika fokus på olika program. Programmet ifråga är naturvetenskapsprogrammet, vilket ju innebär att eleverna kommer att fördjupa sig i flera naturvetenskapliga ämnen, mer än elever på andra program. Detta har satt sina spår i sättet att tänka kring innehåll och utformning av kursen. Benita beskriver kursen som en introduktionskurs till naturvetenskapliga ämnen, och menar att det då är naturligt att eleverna också får lära sig olika arbetsformer som är typiska för naturvetenskaplig diskurs. Det rör sig t.ex. om hur man skriver labo- rationsrapporter och hur man lägger upp experiment. På min fråga hur Benita tolkar kursplanens begrepp ett naturvetenskapligt perspektiv säger hon:

[Ett naturvetenskapligt perspektiv på omvärlden, min anm.] har att göra med att man dels ska resonera, att man ska använda sina kemi- och biologikun- skaper för att försöka förstå vad det är som händer och i synnerhet när det gäller miljöfrågor så måste man ju använda dom kunskaperna för att komma lite längre och resonera om dom här frågorna [---] på nåt sätt att man tänker ett steg längre än att det är praktiskt för mig att kunna ta bilen till jobbet.97

Benitas tolkning avser såväl sätt att resonera som att praktiskt tillämpa naturvetenskapliga kunskaper på vägen mot förtrogenhet med naturve- tenskapligt tänkande. Hennes tolkning ligger nära kursplanetextens, men den är som sig bör, en konkretisering för att passa gymnasieskolans ele- ver.

Vad gäller innehållet har lärarna bestämt sig för att fokusera sådant som sedan kanske inte återkommer under andra obligatoriska gymnasie- kurser. Ett sådant innehåll är t.ex. miljöfrågor och ekologi, vilka ges särskilt stort utrymme i kursen på denna skola.

Anita tolkar det naturvetenskapliga perspektiv och målet med kur- sen på följande sätt:

Jag tror inte det är annorlunda än annat synsätt, men eftersom det är den första kursen som alla läser, naturkunskap A, på nåt sätt ska den [kursen min

anm.] ge dom ett litet hum om natur och hur det fungerar, om naturlagar

och allt sånt, så att det inte är fullständigt främmande. Naturvetenskapligt synsätt, det vet jag inte hur just fysiker eller kemister ser på världen. Det kan vara rätt så ointressant för dom, dom kommer ju förmodligen inte in i nåt sånt resonemang nån gång. Men det är, och i så fall så skulle man ju, jag vet