Exempel på läroboksforskning

Inom ideologiskt inriktad forskning ställer man sig frågor som handlar om vilka värderingar texterna bygger på och om innehållet är objektivt.26 Som exempel på sådan forskning inriktad mot ideologifrågor och med utgångspunkt i språket är särskilt Knains (2001) undersökning av intresse

25 _{Några hänvisningar till forskningsöversikter är följande: I Selander (1993) ges en}

översikt över svenska läroboksforskning ur ett pedagogikst/historiskt perspektiv, medan Melander (1995) kort redogör för en svensk, språkligt inriktad

läroboksforskning. I O'Toole, (1996) redogörs bl.a. för den språkdiskussion som bedrivits i anglosaxiska länder kring begreppet scientific literacy. Där diskuteras även språket i läroböcker i naturvetenskap.

26 _{Som exempel på svensk forskning kan här nämnas Östman (1995); I Norge har}

48

för denna undersökning. Han utgår från en socialsemiotisk språktradition och gör en diskursanalys av läroböcker i ämnet naturkunskap avsedda för grundskolans år 5 och 8 i Norge. Han undersöker såväl verbalspråket som bilderna i läroböcker i naturkunskap (naturfag) för att ta reda på vilken syn på naturvetenskap böckerna förmedlar. Knain (2001) är såväl positivt som negativt inställd till den syn på naturvetenskap som fram- träder genom analysen av läroböckerna. Han menar bland annat att den naturvetenskapliga diskursen framställs som färdigförpackade faktakun- skaper i läromedlen, och att detta inte uppmuntrar eleverna till kritiskt tänkande. Han är också kritiskt inställd mot läroböckernas dåliga anpass- ning till läsaren: det handlar om andra deltagare (elever och lärare - istäl- let för forskare), annan situation och social institution (skolklassen - mot forskningslaboratoriet) (Knain 2001:63-64). Dessutom kommer andra värderingar och intressen att vara knutna till de olika situationerna. Un- dervisningsuppdraget i skolan handlar också om ”att sosialisere elever inn i en felles forståelse av historia, kultur og grunnleggende sociale ver- dier”, påpekar Knain (2001:64).

De ämnesdidaktiska forskningsfrågorna gäller framför allt hur tex- terna fungerar i den miljö de är avsedda för. Dessa kan vara mer eller mindre språkligt inriktade och textinterna. Bland språkfrågor kan nämnas sådana som rör språkets anpassning till eleverna, exempelvis angående ordval, syntax, struktur eller sammanhang. Andra frågor kan röra inne- hållets förmåga att engagera eleverna eller språkets möjlighet att bidra till elevernas språkutveckling. Man kan också beakta sådana textexterna faktorer som den sociala bakgrundens betydelse för hur elever uppfattar en text. 27 _{Såväl textinterna som textexterna aspekter kan alltså fokuseras} i denna typ av forskning. Forskare som utgår från textinterna aspekter har hittills inriktat sig mot deskriptiva satsgrammatiska eller textgramma- tiska analyser av läroboksspråk (Melander 1995).28

Nedan kommer några för denna undersökning relevanta språkliga aspekter att redovisas, även om de nämnda undersökningarna mest utgår

27 _{Terminologin textinterna respektive textexterna textdrag är hämtad från Liberg}

2001:108. Med textinterna drag avses språkdrag i texten, med textexterna drag sådana som ligger utanför texten, t.ex. elevernas förkunskaper och läsförståelse.

28 _{Redan 1974 inkluderade Westman läroboksspråk i flera skolämnen i sin analys av}

brukstexter, och 1975 undersökte Danielsson språket i läroböcker i fysik, samhällsorienterande ämnen och svenska på grundskolan och i gymnasiets första årskurs. Undersökningarna är satsgrammatiskt inriktade och kvantitativa.

49

från läroböcker i orienteringsämnen och historia.29 _{Westman (1968)} gjorde en longitudinell, huvudsakligen satsgrammatisk och kvantitativt inriktad undersökning av historieläroböcker från 1800-talet till mitten av 1900-talet. Denna intresseinriktning kanske kan förklara det speciella intresse som just skolämnet historia rönt, även i senare språkligt inriktad läroboksforskning. Westman pekar på språkliga förändringar av olika slag, såsom meningslängd och bisatsfrekvens, men ännu tydligare menar Westman att tendensen i historieläroböckerna gått från en berättande eller beskrivande strukturering av innehållet till mer utredande och be- skrivande. Satserna har alltså förändrats såväl satsgrammatisk som text- grammatisk.

Sandqvist (1989, 1991, 1992, 1995) fortsätter analysen av historielä- roböcker ungefär där Westman slutade, men gör förutom en kvantitativ analys av flera olika sats- och textgrammatiska aspekter, även innehålls- analyser av mer kvalitativt slag. Sandqvists syfte är att ta reda på "om man genom analys av den språkliga formen kan belägga att det skett en utveckling från berättelse till faktakatalog, från människor till strukturer och från inlevelse till information" i historieläroböcker (Sandqvist 1995:125), några slutsatser som 1984 hade formulerats av Hillerborg (i Sandqvist 1995:124). Sandqvist jämför läroböcker i historia från 1950- talet med läroböcker från 1980-talet. Hon undersöker vilket stoff som presenteras, hur stoffet är strukturerat samt hur detta formuleras språk- ligt. Analyserna berör bland annat frågor om lexikal täthet, syntax och semantiska roller, men även aspekter som rubriksättning och styckein- delning analyseras. Sandqvist menar att hon trots alla de olika noggranna språkanalyserna ändå funnit det svårt "att finna objektiva, kvantitativa mått som ger en rättvisande bild av hur bra eller dåligt sammanhanget är i texterna" (Sandquist 1995:179). Därför kompletterar hon analyserna med en mer kvalitativ och subjektiv undersökning av texterna på så sätt att hon utgår från några konkreta frågor om texternas begriplighet.

Bland de slutsatser som hon drar är att texterna i historieläroböck- erna från 50-talet till 80-talet blivit kortare, medan bildernas och bildtex-

29 _{Ekvall (1995) undersöker begriplighet i texter i orienteringsämnen år 4 i}

grundskolan. Hennes utgångspunkt för analysen är begriplighet och engagemang, som hon undersöker genom att analysera texternas struktur och huruvida läsaren engageras att bygga vidare på sina tidigare kunskaper.

50

ternas andel ökat. Dessutom påpekar Sandqvist (1995) att bildtexterna inte enbart används för att illustrera texten, utan att de även bidrar med ny information. Stoffurvalet och skriftspråket har också genomgått en stor förändring, konstaterar Sandqvist vidare. Språket är förenklat och innehållet mer informationstätt. Detta medför mindre redundans, dvs. innehållet blir mer koncentrerat och kortfattat, vilket i sin tur ställer öka- de krav på förkunskaper och läsförmåga hos både lärare och elever. 1.8.2 Läroboksforskning ur ett andraspråks- och läsarperspektiv Språkforskning som är av intresse här är i synnerhet sådan forskning där lärobokstexters begriplighet diskuteras ur ett andraspråksperspektiv (Kullbrandstad, 1998, Liberg, 2001 och Reichenberg, 2000). Dessa fors- kare utgår från läsarperspektivet och de gör en tydligare koppling mellan textinterna och textexterna drag av betydelse för begripligheten i lärome- delstexter i högre utsträckning än tidigare nämnda forskare Såväl textens innehåll och form som eleven/läsaren blir tydligare fokuserad när forsk- ningen mer uttalat rör läsförståelsen.

Kullbrandstad (1998) undersöker hur fyra L2-elever (med norska som andraspråk) läser och förstår åldersanpassad lärobokstext (år 8) av olika svårighetsgrad i ämnet samhällskunskap. Resultaten visar att dessa fyra elever har svårt att läsa och förstå dessa lärobokstexter, och att tre av dem dessutom tycks övervärdera sin läsfärdighet. Kullbrandstad kopplar resultaten till internationell forskning där läsarens engagemang i texten framhålls som viktig för förståelsen. Kullbrandstad (1998:438) drar slut- satsen att elever som har svag insikt i sin egen läsförmåga knappast enga- gerar sig i den text de läser, vilket kan vara en förklaring till dessa elevers svårigheter att förstå de texter de läser.

Reichenberg (2000)tar fasta på frågan om hur texter engagerar läsa- ren, och undersöker hur elever med svenska som andraspråk förstår olika versioner av en text, där röst och kausalitet ses som centrala be- grepp.30 _{Hennes undersökning pekar på att dessa drag i texter är speciellt} viktiga för andraspråkselever, medan de däremot inte på samma sätt på- verkar förstaspråkselevers läsförståelse. Liberg (2001) diskuterar några internationella undersökningar kring läromedel och kopplingen till and-

30 _{Med röst avses att texten karaktäriseras av aktivitet, muntlighet och konnektivitet}

51

raspråkselevers läsförståelse. Bland forskningsresultaten diskuterar Li- berg fyra kriterier som sägs underlätta läsförståelsen:

• Meningsbyggnadens komplexitet • Tydliga markörer för samband i texter • Sättet att engagera läsaren i texten • Textens innehåll.

(Liberg 2001:110)

Dessa faktorer är speciellt viktiga om andraspråkseleven ännu inte nått upp till en viss färdighetsnivå i andraspråket. Har eleven däremot gjort det är det andra faktorer som verkar ha större betydelse. Liberg kommer i sin forskningsgenomgång fram till att forskare tycks vara överens om följande faktorers betydelse för andraspråkselevers läsförståelse:

• Textinnehållet

• Läsarens förkunskaper om ämnet • Läsarens förhållningssätt till ämnet • De sociala villkor läsaren lever under.

(Liberg 2001:119)

De exempel på läromedelstexter som explicit tas upp i Libergs (2001) text verkar dock inte vara hämtade från naturvetenskapliga ämnen, utan även här fokuseras historieämnets texter. Det finns dock ingen anledning att tro att faktorer som ovan anses avgörande för texters begriplighet inte skulle gälla också naturvetenskapliga texter.

Ovanstående undersökningar pekar alltså på att såväl textinterna som textexterna faktorer har betydelse för begripligheten av lärobokstexter. Såväl språket som stoffurvalet och bilderna i läroböcker har genomgått olika förändringar genom tiderna. Av forskningen att döma är innehållet idag mer faktabetonat och mindre berättande, vilket i sin tur får konse- kvenser för ordval, meningsbyggnad och texternas strukturering. Bilder- nas funktion har blivit mer komplex än tidigare.

Medan tidigare forskning dock huvudsakligen inriktat sig på själva texten och textinterna aspekter, har senare, och framför allt skolinriktad forskning vidgat perspektivet och försökt se texten också ur läsarens synvinkel. Då blir också textexterna aspekter viktiga, det vill säga frågan om vem läsaren är får betydelse för hur texten förstås. Bland textexterna aspekter som påverkar läsförståelsen framhävs läsvanor, förkunskaper i och förhållningssätt till ämnet, liksom också den sociala bakgrunden.

53