Så här långt har jag beskrivit hur lärarorganisationerna bemötte den nazistiska utmaningen 1933-1945 och att de gjorde detta genom att hänvisa till sin egen kåranda och professionella identitet. Här skall jag beröra den minoritet inom lärarkåren som inte omfattades av majoritetens syn på nazismen och som på några punkter hade en delvis annan självbild. Att det rörde sig om en minoritet har redan åskådliggjorts genom min tidigare empiriska presentation. Bland folkskollärarna var denna minoritet inte tolererad och därför dold och svår att komma åt. Inom läroverkslärarkåren tog man under hela den undersökta perioden hänsyn till denna minoritet. Hur tolkade dessa lärare de dominerande tankarna inom lärarkåren: nyhumanism, medborgarfostran och fredsfostran?
Till största delen kommer jag att stödja mig på en det teoretiska resonemang och de klassificeringsbegrepp idéhistorikern Lena Berggren använder sig av i sina undersökningar av pronazistiska rörelser i Sverige. Berggren bygger i sin tur mycket av sina resonemang på historikern Roger Griffin.409 Inledningsvis kommer jag att presentera ett statistiskt material över de register som finns bevarade över nazistiska och extremnationalistiska rörelser i Sverige:
Tabell 5 Medlemsstatistik från nazistiska och pronazistiska organisationer
Organisation Undersökt
händelse Datum Totalt antal Alla lärare antal, % Folk-skolan antal, % Läro-verken antal, % Samfundet Manhem * Grundarna 17.9.34 183 28 (15%) 9 (5%) 15 ( 9%) Riksföreningen Sverige Tyskland. RST** Grundarna 14.12.37 415 38 (9,2%) 8 (1,7%) 30 (7,2%) Medlemsregister 1940 52 4 (7,7%) 0 4 (7,7%) Medlemsregister 1941 679 26 (3,8%) 26 (3,8%) 17 (2,5%) Medlemsregister 1942 4 294 167 (3,9%) 50 (1,2%) 150 (2,7%) Medlemsregister 1943 3 742 149 (4,0%) 51 (1,4%) 97 (2,6%) Sveriges Nationella Förbund. SNF*** Andrakammarval 1936 186 14 (7,5%) 11 (5,9%) 3 (1,6%) Kommunalval 1938 158 11 (7,0%) 5 (3,2%) 7 (4,4%) Aktieinnehav i Dagsposten AB 1941 843 26 (3,1%) 6 (1,0%) 20 (2,4%) Svensk Opposition. SO**** Medlemsregister 1941 8 632 132 (1,5%) 78 (0,9%) 45 (0,6%) Prenumeration
Vägen framåt Odaterat 1 162 42 (3,6%) 20 (1,7%) 21 (1,8%)
Svenska National-socialistiska partiet. SNSP***** Kamp AB 1931 278 3 (1,1%) 3 (1,1%) 0 Medlemsregister 1934 1 802 2 (0,1%) 1 (0,06%) 1 (0,06%) Medlemsregister 1936 4 012 34 (0,9%) 25 (0,6%) 7 (0,2%) Medlemsregister Odaterat 216 3 (1,3%) 1 (0,5%) 2 (0,9%) Andrakammarval 1932 76 2 (2,6%) 2 (2,6%) 0 Kommunalval 1934 316 5 (1,6%) 4 (1,3%) 1 (0,3%) National-socialistiska arbetarepartiet NSAP/SsS****** Medlemsregister 14.2.35 606 4 (0,7%) 2 (0,3%) 2 (0,3%) Kommunalval 1934-35 239 4 (1,7%) 3 (1,3%) 1 (0,4%) Andrakammarval 1936 181 7 (3,9%) 5 (2,8%) 2 (1,3%) Kommunalval 1938 511 14 (2,8%) 11 (2,2%) 3 (0,6%) Andrakammarval 1944 77 3 (3,9%) 0 3 (3,9%)
Källförteckning: * Lena Berggren 1999, s. 389-393. ** Grundandet 1938: Tidskriften
Sverige-Tyskland 1938:1, medlemsregistren: RST:s arkiv, vol.1, RA, se även Hübinette 2002, s. 185-298. ***
Valen 1936: NT 1936:30-37, valen 1938 NT 1938:35-39, aktieinnehav i Dagsposten AB, Trots Allt 1944:2-7. **** Medlemsregister: Nysvenska rörelsens arkiv, RA, se även Hübinette 2002, s. 299-484, prenumerationsförteckning för Vägen Framåt, Nysvenska rörelsens arkiv, vol. 48, RA. ***** Kamp AB: Tobias Hübinette 2002, s. 463-473, medlemsregister 1934, uppgifterna härrör från beslagtagna medlemsregister, säkerhetspolisens arkiv, SNSP, äldre aktsystem vol.1d, RA, medlemsregister 1936, säkerhetspolisens arkiv, äldre aktsystem, sakakt 1b volym 1, pärm 5, RA, odaterat medlemsregister, säkerhetspolisens arkiv, nybildade organisationer, vol. 1D, RA, andrakammarval 1932, Vår kamp 1932:17, s. 2, kommunalvalen 1934 Nationalsocialistisk tidning (NST) 1934:15-21, 26-28, 30 samt 1935:7.****** Medlemsregister 1935, sympatisörförteckning, beslagtagen vid razzia hos NSAP i Göteborg den 14.2 1935, säkerhetspolisens arkiv, äldre aktsystem, nybildade organisationer 2D volym 17, RA, kommunalvalen 1934-35, Den Svenske nationalsocialisten 1934:37-46 och 1935:19, adrakammarvalet 1936, DSN 1936:58-65, kommunalvalen 1938, DSN 1938:60-69, andrakammarvalet 1944, Den Svenske Folksocialisten, 1944:33.
Problem uppstår när en jämförelse skall göras mellan de olika registren. Att ta del i ett initiativ för att grunda en organisation måste anses vara ett större engagemang än att ansluta sig, kanske passivt, till en sedan många år existerande organisation. En prenumerationsförteckning visar inte på samma engagemang för en organisation som att ställa upp i ett allmänt val och skylta med sitt namn på en valsedel. Det rör sig om engagemang och sympatier på olika nivåer och av olika slag, allt i från en passiv stödprenumeration på en tidning till ett aktivt deltagande i ett partis organisation, som styrelseledamot eller agitator. Nu återfinns det lärare på alla dessa nivåer, varför ett resonemang kan föras kring lärarkårens inblandning, även om jämförelser mellan enskilda register skall undvikas.
Ett stort mörkertal finns dock och det går naturligtvis aldrig att helt kartlägga de enskilda lärarnas tankar och sympatier. Jag anser dock att en rad slutsatser kan dras. Lärarkåren var mer benägen att ansluta sig till de ”nationella” icke uttalat nazistiska rörelserna som SNF, Riksföreningen Sverige Tyskland (RST) och Samfundet Manhem än till de uttalat nazistiska partierna. Läroverkslärarna var det i högre grad än folkskollärarna, både i absoluta och relativa tal.410
Det är framförallt i SNF, Samfundet Manhem och RST det fanns lärare i någon större omfattning. Berggren klassificerar SNF som ”radikalkonservativt”, Manhem och RST för ”völkischideologiska organisationer”. Dessa klassificeringsbegrepp är inte helt entydiga, men de ger en fingervisning om vad det var för slags rörelser.411 Radikalkonservativa indikerar en rörelse som i sin radikalitet lämnat även den kulturkonservativa fållan. Roger Griffin menar att dessa rörelser, förutom att de var antiliberala, antiparlamentariska och antikommunistiska, även hade ett drag av antikonservatism över sig, var skeptiska till den väg den konservativa rörelsen tagit i Europa. Typiskt för de radikalkonservativa var att de inte bara vände sig till en härskande elit utan till hela folket och nationen. Med völkischideologisk antyds att det finns element besläktade med den nazistiska ideologins mer mytiska och rasistiska sida.
Det skall i sammanhanget påpekas att SNF och Samfundet Manhem hade ett intimt samarbete med de rörelser Berggren klassar som nazistiska och fascistiska. SNF gick 1937 samman med Den Nysvenska rörelsen, av Berggren klassad som ”intellektuellt fascistisk”. Redan 1933 framhöll SNF:s ordförande, läroverkslektor Elmo Lindholm, vikten av att stå öppen för ett samarbete även med den nazistiska Lindholmsrörelsen.412 SNF och Manhem bildade den 23 april 1942 tillsammans med en rad nazistiska organisationer en ”samarbetskommitté”. Kommittén skulle ”undanröja politiska motsättningar och stridigheter dem emellan, så att vid lämplig
410 1935 fanns det i folkskolan 27 942 folkskollärare/småskollärare. Folkskolans årsbok
1942, s. 446-447, 1942 hade de statliga läroverken 2 605 lärare, LR:s arkiv A1:3, vol.3.
411 Lena Berggren 1999.
tidpunkt, om så anses önskligt, ett enhetsparti kan bildas.”413 Det betyder att SNF och Manhem hade en till nazismen positiv hållning förutom att de i allmänhetens ögon var stämplade som nazistiska organisationer.414
Från lärarhåll betraktades SNF allmänt som ett nazistiskt parti. Folk-skollärarinneförbundet benämner de tre riksdagsledamöter partiet hade 1934-1936 som ”talesmän för varjehanda nazismbesläktade åskådningar”.415 SAF:s behandling av Folke Griph i april 1942, är ytterligare ett tecken på det.416
RST, som inte deltog i denna samarbetskommitté, utgjorde ett undantag. Här var det inte lika klart att ett medlemskap automatiskt betydde ett ställningstagande för nazismen, åtminstone inte i början av kriget. Det som gjorde att samtiden ändå dömde ut RST som pronazistiskt, var det faktum att den och dess tidning gick mycket långt i försvarandet av den nazistiska politiken.417 Dessutom ansåg säkerhetspolisen att sympatierna för Nazityskland var så långtgående att organisationen utgjorde en säkerhetsrisk.418 Jag väljer därför att ta med dess medlemmar som nazistsympatisörer.419