Det fanns ett antal företeelser i det sovjetiska mottagandet som direkt kom att påverka de svenska lärarnas bild av Sovjetunionen. Den första rör det jag redan uppehållit mig vid, förförståelsens och förväntningarnas styrande effekt på kunskapsprocessen. Detta var de sovjetiska värdarna väl medvetna om och utnyttjade. Därför var de inriktade på att alla skulle få det han eller hon förväntade sig och resorna skräddarsyddes för att passa in i dessa förväntningar. Det handlar alltså inte så mycket om en direkt propagandaproblematik, utan mer om en oförmåga från besökarnas sida att kritiskt och allsidigt hantera den information de fick.445
Det var inte detaljer som ansågs viktiga, utan värdarna riktade all möda mot att skapa en helhetsbild, en god image, av Sovjetunionen. Sylvia Margulies beskriver denna image som byggd på halvsanningar. Guiderna var väl medvetna om att detalj-kunskaper inte hade så stor betydelse för gästerna. Genom att spela på besökarens förväntningar och överväldiga denne med det han/hon ville se, fick de tidigt över besökaren på sin sida.446 Detta gällde i högsta grad vid lärarbesöken. Svenska lärares intresse för reformpedagogik var känt i Sovjetunionen. Därför styrdes besöken till skolor där besökarna kände igen sig och stor möda lades ned på att få besökarna att tro att de fick röra sig fritt och få besöken att framstå som spontana, inte föranmälda, när dessa i själva verket var minutiöst planerade.447
Sylvia Margulies menar att den västerländska intelligentian ofta ansåg sig vara missförstådd och föga uppskattad på hemmaplan. När dessa kom till Sovjetunionen fick de en erkänsla för sitt arbete och den bekräftelse de saknade i väst. Detta påverkade i stor utsträckning de besökande lärarna, särskilt som denna strategi kombinerades med en översvallande gästfrihet. Allt detta blev till en effektiv strategi för att förhindra besökarna att bli allt för kritiska granskare av det sovjetiska samhället. 448
En annan styrande effekt, enligt Sylvia Margulies, utgjordes av formerna för informationsspridning. Det gick inte att besöka Sovjetunionen obemärkt och inget i
445 Paul Hollander 1981, s. 102-125. 446 Sylvia Margulies 1968, s. 16. 447 Sylvia Margulies 1968, s. 118-119. 448 Sylvia Margulies 1968, s. 16, 81.
mottagandet av utlänningar lämnades åt slumpen. Detta gällde inte bara informationsspridningen till utländska besökare, utan även i hög grad informations-flödet till de egna medborgarna. Enligt de leninistiska principerna kunde inte en så viktig fråga som informationsspridning och kunskapsinhämtning lämnas över till den enskilde att själv styra över. Landet skulle genomsyras av ett antal front-organisationer, kontrollerade av partiet, med syfte att styra massorna i rätt riktning.449 På denna punkt skiljde sig Sovjetunionen inte nämnvärt från Nazi-tysklands propagandafilosofi, men ändå var detta inget som de besökande lärarna i någon större utsträckning slogs av vid besök i Sovjetunionen, i motsats till den mer brutala propagandan från Goebbels propagandamaskineri.450
De lärarresor jag undersökt har alla företagits kollektivt. En rad organisationer fanns för att ta hand om gäster och utlänningar: Intourist för turister och ”minor intellectuals”, VOKS (Institutet för kulturella förbindelser mellan Sovjetunionen och utlandet) för lite mer framträdande gäster. Vidare fanns en rad specialorganisationer för olika typer av grupper: Sovjetunionens författarförening, Sovjetunionens centralråd för fackföreningar med flera. Mig veterligt fanns det dock ingen sådan organisation för pedagogisk verksamhet, utan det var Intourist som tog emot de svenska lärarna.451
En sovjetisk strategi som ställde till med stora problem för de besökande lärarna var den mängd av information de bombarderades med, särskilt statistik. Sylvia Margulies påpekar att detta var en upparbetad strategi för att avleda kritiska frågor. Jag kommer att presentera många exempel på att de besökande lärarna föll i denna fälla. De blev så imponerade över antalet nya skolor som byggts, analfabetismens snabba ”likviderande”, hur många nya lärare som utbildats, att de inte kunde hålla en kritisk distans till det presenterade. Det var sällan som kontrollfrågor ställdes från besökarnas sida.452
En stor stötesten var översättningsproblematiken. Få lärare förstod ryska och var därför i händerna på guidernas välvilja att översätta rätt och skapa förutsätt-ningar för den dialog lärarna ville få igång, men som sällan kom till stånd. Sylvia Margulies påpekar att det bakom detta låg en medveten strategi att göra översättningarna till en omständlig procedur, som omöjliggjorde en mer spontan dialog mellan resenärerna och deras informanter. Guiderna var vidare instruerade att hålla sig till den officiella sovjetiska terminologin och det var inte ovanligt att en översättning tog mycket längre tid än det ursprungliga uttalandet, då guiden lade till en del
449 Sylvia Margulies 1968, s. 32. 450 Sylvia Margulies 1968, s. 6.
451 VOKS gav ut även ut ett antal publikationer på engelska, tyska eller franska, mest känt var Weekly News Bulletin, lärarorganisationerna hänvisar dock inte särskilt ofta till dessa publikationer, Sylvia Margulies 1968, s. 33-34, 60, Charlotte Tornbjer 2008, s. 73-74. 452 Likvidera är ett begrepp ur den sovjetiska terminologin, Sylvia Margulies 1968, s. 145.
strategisk information. Siffror kunde även friseras för att bättre passa den officiella partilinjen.453
En annan sovjetisk strategi som ställde till med problem var viljan att visa upp mönsterskolor med syftet att få besökaren att generalisera från dessa. När någon besökare kom på värdarna med att enbart visa det nya och fina, fick de ofta svaret att siktet var riktat mot framtiden och de ville visa vart de var på väg. Sådana resonemang accepterades ofta av besökarna, som många gånger kommit till Sovjetunionen just för att se det nya och blicka in i framtiden.454 John Dewey blev mycket inspirerad av det han såg i den sovjetiska skolan. På frågan om inte de skolor han besökte var mönsterskolor påpekade han att de var uppvisningskolor i den bemärkelsen att de hade något att visa upp: ”I hope they were the best of their kind, so as to be representative of what the new regime is trying to do; there is enough mediocrity everywhere without travelling thousands of miles to see it.”455
Vad jag kan se var de besökande svenska lärarna oftast medvetna om problematiken, men resonerade för det mesta som Dewey. Det förhindrade dem inte att vid hemkomsten ändå skildra besöken som om de gällde generellt för den sovjetiska skolan. Den kognitiva dissonans som uppstod avhjälptes ofta med argumentet, att så gör vi även i Sverige, vi tar besökarna till det bästa vi har.456
Min ambition är att göra en processuell analys av lärarorganisationernas möte med det sovjetiska samhället och den sovjetiska skolan. Som framgår av tabell 6, föreligger ett antal ingångsvärden före resan. Något dynamiskt händer under resan. Efter resan sker en bearbetningsprocess av intrycken och en nedteckningsfas, då artiklar och föredragsmanus skrivs.
453 Sylvia Margulies 1968, s. 142-144, Charlotte Tornbjer 2008, s. 74. 454 Sylvia Margulies 1968, s. 145-151.
455 John Dewey 1964, s. 25-26, Sylvia Margulies 1968, s. 187.
456 Ett exempel på detta är Ture Ericsson: “jag skulle vilja se den stad i Sverige, som sänder en besökande skolman från ett annat land till de sämsta och mest omoderna skolorna”,
Tabell 6 Dynamiken under en lärarresa till Sovjetunionen
Före resan Dynamiken under resan Efter resan
Förförståelse. Förväntningar.
1.Förankringen i den egna läraridentiteten.
2.Påverkan av nedärvda kulturella föreställningar om Ryssland.
3.Kognitiv dissonans fanns redan före resan genom en oförmåga att få ihop
förväntningar med den inlästa förkunskapen.
Intryck. Möten.
1.Diskussioner inom den besökande gruppen.
2.Påverkan från värdarna. Vad fick de se och inte se, alternativt avstod de från att se?
3.Kognitiv dissonans hanterades när förväntningarna
konfronteras med verkligheten.
Bearbetning av intryck.
1.Vad styrde formuleringar i skriverier.
2.Vilka blev reaktionerna på skriverierna och hur bemöttes dessa? 3.Kognitiv dissonans hantera när resan skall presenteras i tal och skrift.