Det som genomsyrade lärarnas professionella identifikation och de ideal som låg bakom denna skulle kunna sammanfattas i begreppet modernitet. Det var på 1930-talet, i samband med folkhemsbegreppets lanserande, som begreppet modernitet slog igenom på allvar. Enligt Martin Wiklund kan begreppet definieras som ett bejakande av upplysning, teknisk utveckling, industrialisering, vetenskap och demokrati.227 När vi på detta sätt bryter ner begreppet till dessa fenomen ser vi en överensstämmelse med folkskollärarkårens sätt att beskriva sig själv och den utveckling de bejakade.228 Reformpedagogik och medborgarfostran skulle skapa den upplysta och demokratiska människan. Vetenskap och teknik skulle skapa den friska och sunda människan. Aktivitetspedagogik och demokratiska arbetsformer var medel i det första fallet, uppbackade av ett utvecklingspsykologiskt tänkande. Social ingenjörskonst var medlet i det andra fallet, uppbackat av den moderna
223 Detta finns belagt i kårorganen t.ex. LF 1935:19, s. 1, 1937:1, s. 2. Även i Svenska
skolornas fredsförenings årliga häften, t.ex. 1933 och 1934.
224 Dessa satt tillsammans med Frida Härner som SAF:s representerade i styrelsen för den svenska sektionen av Världssamling för fred, VU 17 november 1936, VU 16 mars 1938, VU den 28 april 38, VU den 8 mars 39, SAF:s arkiv, TAM arkiv.
225 SL 1938:49, s. 1344, 1939:10. 1938 protesterade kretsarna i Lund och Linköping mot denna kollektivanslutning. Centralstyrelsen avvisade dessa protester. SAF styrelsemöte 3-7 januari 1939§ 86, SAF:s arkiv, TAM arkiv.
226 FT 1933:45, s. 1050, FT 1934:19, s. 4, FT 1934:45, s. 32, FT 1935:20, s. 12, FT 1935:45, s. 14, FT 1936:20, s. 9.
227 Martin Wiklund 2006, s. 75, 89.
228 Samstämmigheten är något mindre markant när det gäller läroverkslärarkåren, även om den fanns där.
medicinen och biologins landvinningar. Ett aktivt levnadssätt och sunda levnadsvanor och ständiga medicinska kontroller, väganden, mätningar, vaccinationer, skolbad och aktivt friluftsliv skulle skapa den moderna människan och det var skolans uppgift att genomföra detta.
Alva Myrdal var en av många förespråkare för dessa moderna och vetenskapligt förankrade uppfostringsmetoder. Hon anlitades ofta som talare av lärarorganisa-tionerna och gavs stort utrymme i lärarpressen. Myrdals tankar måste därför i stor utsträckning ha påverkat lärarkårens ideal och identifikation. Enligt Myrdal skulle inte bara undervisningen, utan även uppfostran, professionaliseras. En professionell och neutral uppfostrare gjorde arbetet mycket bättre än föräldrarna, enligt Myrdal. Detta blev en viktig ingrediens i modernitetstänkandet och något folkskollärarorganisationerna tog till sig av och som påverkade deras ideal och förhållningssätt, särskilt bland lärarinnorna.229
Trots att begreppet modernitet inte användes av lärarkåren är hela verket Svenska
Folkskolans historia genomsyrat av vad senare forskning skulle kalla
modernitetstänkande. I band II och III, som behandlar tiden 1809-1900, beskrivs folkskolans uppgift som att just modernisera samhället. Jag skulle kunna återge åtskilliga citat för att styrka detta. Folkskollärarna lierade sig med ”framstegsvänliga krafterna”, så det ”blåstes nytt liv i den domnade utvecklingsoptimismen: en rätt uppfostran skapar klart blickande, om sina goda anlag medvetna människor i en lycklig och dunkelfri värld.”230 Ordföranden för SAF beskrev folkskollärarnas uppgift som en ”gigantisk uppgift att lyfta och befria vårt folk från förnedrande band och skapa ett demokratiskt fritt och lyckligt samhälle”.231 Stor tilltro sattes till folkskolans förmåga att förändra och skapa en ny människotyp: ”skapa en ny karaktär, en ny anda hos folket”.232 Detta skedde stundtals i nästan biologistiska termer: ”medlemmar hade [nämligen] upplysningslärorna i blodet.”233
I band IV, som täcker in tiden 1900-1920, får ”hygieniska och skolsociala anordningar” ett stort utrymme.234 I band V, som täcker in tiden 1920-1942, är rubriken ändrad till ”hygieniska och socialpedagogiska anordningar”, men innehållet detsamma:235 skolhälsovård, skoltandvård, skolbad, barnbespisning och skollovskolonier ses som korrigeringsmedel för en skola enligt den moderna vetenskapens rön. I det reformpedagogiska avsnittet har jag redan redogjort för hur ”utvecklingspsykologi, socialpsykologi och handlingspsykologi” fick ett stort utrymme.236
229 Elsy Wennström 1986, s. 159.
230 Svenska folkskolans historia, band II, s. 199, band II och III utkom båda 1942. 231 Skrivet av Emil Eljas, SL 1938:29, s. 829-830.
232 Svenska folkskolans historia, band II, s. 21-22. 233 Svenska folkskolans historia, band II, s. 35. 234 Svenska folkskolans historia, band IV s. 526-547. 235 Svenska folkskolans historia, band V, s. 471-483. 236 Svenska folkskolans historia, band V, s. 496.
Idéhistorikern Karin Johannisson påpekar att frågan om socialhygien under mellankrigstiden var en av de viktigaste beståndsdelarna i ”utopin om det fulländande samhället befriat från allt som var ont, sjukt och förskämt.”237 Folkhälsa och kollektiv hygien hade i den svenska debatten blivit till en ”vision med drag av besatthet” och det var skolan som skulle förverkliga denna vision.238 Hon uttrycker det som att ”barnet hade stigit fram som objektet för den hygieniska blicken”239
Roger Qvarsell påpekar att hygien i det svenska modernitetstänkandet handlade om något djupare än avsaknad av smuts. Enligt honom var det frågan om en ”ordning och rationalitet i samhället. Människan skulle höja sig över det djuriska och det primitiva genom att sköta sin kropp och träna sin själ.” Därmed bejakade denna svenska modernitetstradition starkt den urbana industriella miljön och hade inte mycket till övers för en lantlig livsstil nära naturen.240 Detta är en intressant utgångspunkt för min komparation, då det sovjetiska modernitetstänkandet var kopplat just till det urbana industrisamhället. Den nazistiska visionerna var däremot mer inriktade på det lantliga, att hitta sina rötter i ”Blut und Boden”.
Det kommer att visa sig i de empiriska kapitlen, att det var de moderna socialhygieniska principerna för barnuppfostran som sköts i förgrunden, när lärarkåren byggde upp sina visioner om det moderna samhället. Detta skedde i alla delar av lärarkåren, även om de kvinnliga folkskollärarna tryckte hårdast på dessa fenomen. Det var en vision om en ny människotyp som kunde skapas om professionella vetenskapliga metoder användes i undervisning och barnuppfostran.
Modernitetens överväganden var till sin karaktär inte ett konkret program, utan en uppsättning visioner och utopier om det goda livet och det goda samhället. Martin Wiklund uttrycker det som att det finns en hel rad olika modernitetsberättelser. Moderniteten kunde tolkas i många riktningar, något som inte sälla gav upphov till ambivalens, ett faktum som påverkar min fortsatta analys.241 När det moderna samhället öppnade för möjlighet att aktivt välja identitet uppstod spänningar, det gällde individer såväl som grupper, ett fenomen som i högsta grad påverkade lärarkårens val och argumenterande.242 Det har redan påpekats att den berättelse som Wiklund betraktar som modernitetens huvudberättelse, även ligger nära lärarkårens modernitetsberättelse, ”en framstegsberättelse om välfärdsstatens utveckling” förankrad i ett liberalt/socialdemokratiskt folkhemstänkande.243
237 Karin Johannisson 1991, s. 154. 238 Karin Johannisson 1991, s. 144-145. 239 Karin Johannisson 1991, s. 162. 240 Roger Qvarsell 1986, s. 17-18. 241 Martin Wiklund 2006, s. 83. 242 Zygmunt Bauman 1995, s. 106. 243 Martin Wiklund 2006, s. 17, 109-161.