Den relevanta miljöns karaktäristik

Förutom frågor kring att sätta gränser om vad miljö egentligen representerar för en organisation har även betydande forskningsarbete lagts ned på att klar­ lägga förekomsten av olika egenskaper i miljön. Handlingsmiljön kan sålunda betecknas genom de dikotoma begreppen fientlig-välvilligt eller sträng-gene-rös.10) Ett steg vidare gick Dill (1958) i en studie där han försökte återge mil­ jöns karaktäristik i flera dimensioner. Så in delades handlingsmiljön i sådana som är homogena eller heterogena, stabila eller snabbt föränderliga.

Karaktäriseringen av miljöförutsättningarna med hänsyn till vad som ur organi­ satorisk synvinkel är mest kritiskt har vanligen lett till att just miljödimen­ sioner som uttrycker graden av homogenitet och graden av förändring fram­ hävts. I dessa termer beskrivs miljöförutsättningarna i studier som genomförts av Burns och Stalker (1961) där ledningssystem studerades, Chandler (1962) där organisationsstrukturer och marknadsförhållanden penetrerades och Lawrence och Lorsch (1969) där miljöförutsättningar relaterades till organisationers ut­ formning med avseende på differentiering och integrering.

Vad gäller miljöns dimension i termer av homogenitet-heterogenitet åsyftas i vilken utsträckning segment i handlingsmiljön betingas av skilda mönster i utby­ tet med företaget medan begreppsparet stabil-dynamisk återspeglar den snabb­ het med vilken förändringar sker i dessa segment. Tillsammans ger de båda dimensionerna uttryck åt den osäkerhet som karaktäriserar handlingsmiljön, vilken därmed också inverkar på företaget och dess möjligheter att hantera sin verksamhet.

Genom att kombinera de båda miljödimensionernas parsammansättningar erhålls fyra extremfall av miljösituationer som företag har att arbeta under. Beträff­ ande miljöns karaktär i dimensionen homogenitet-heterogenitet är det vanligt att denna sammanfattas i begreppet komplexitet. På motsvarande sätt får be­ greppsparet stabil-dynamisk uttrycka miljöns dynamik eller föränderlighet.

Figur 2,1 Interaktion mellan miljöns komplexitet och dynamik. Källa: Thompson, J.D., 1971, op cit. Komplexitet Liten Stor D y Liten n a m i k Stor

Som framgått ovan har försöken att karaktärsbestämma handlingsmiljön oftast lett till att någon eller några dimensioner fått uttrycka miljöegenskaperna. En något annorlunda ansats framkommer i det arbete som redovisas av Emery och Trist (1965, 1969) där man söker idealiserade miljötyper i allmänhet och där slumpmässigheten och systematiken i beroendeförhållanden bildar grunden för typologiseringen. Författarnas klassifikationsschema för organisationsmiljöer bygger på fyra identifierbara miljötyper vilka betecknas: randomiserad, struktu­ rerad, reagerande respektive turbulent miljö. Utifrån miljötyperna diskuteras dessas allmänna särdrag eller egenskaper, vad detta motsvaras av för allmän marknadsmodell, vilka medel - vilket handlande - som ur planeringssynpunkt är lämpligt/sannolikt för företagen givet miljötypen och slutligen företagens all­ männa egenskaper i termer av tillväxt och organisation.

Så u tmärkes en randomiserad miljö av att miljöelementen (med dess innehåll av hot och möjligheter) är relativt stabila och slumpmässigt fördelade i miljön. Eftersom det inte finns något samband mellan miljöelementen ger inte kunskap om ett element någon vägledning om de andra. Företagets handlande känne­ tecknas av att strategiska inslag får stå tillbaka för mer taktiskt orienterade, dvs att utifrån adaptivt beteende agera så bra som möjligt. Nödvändigheten av samgående mellan organisationer, eller tillväxt i företaget är liten eftersom handlandet är företrädesvis lokalt orienterat. Den marknadssituation som ur

ekonomisk synvinkel kan exemplifiera förhållandet skulle här vara den klassiska marknaden, dvs fullständigt fri konkurrens.

En strukturerad miljö kännetecknas av att det existerar vissa beroendeför­ hållanden mellan miljöelementen och att dessa vidare är koncentrerade i klun­ gor eller anhopningar. Situationen är här fortfarande stabil, men komplexiteten är tilltagande. Organisationen söker svara mot denna situation genom att ut­ veckla strategier som är skilda från taktiska dispositioner. Detta handlande möjliggörs genom att kunskap om ett miljösegment kan vara applicerbart/över-förbart till ett annat. Det gäller således att undvika vissa klungbildningar och sträva mot andra mer gynnsamma. Överlevandet blir för en organisation mer direkt kopplat till den kunskap man har eller kan fånga in om miljön. Resurskon­ centration, överordnade mål, långsiktsplanering och särpräglad kompetens blir nyckelföreteelser i företagets handlande. En följd av de olika insatser som före­ tas av organisationen för att möta miljöns krav blir att tillväxt vanligen sker och att hierarkiska och centraliserade strukturer uppstår. Marknadsförhållandet kan karaktäriseras som vid "imperfekt" konkurrens.

Den miljötyp som benämnes reagerande motsvarar vad som i den ekonomiska teorin går under beteckningen oligopolistisk. Miljön uppvisar stora likheter med den situation som kännetecknar den strukturerade miljötypen med det tillägget att det här finns ett mindre antal konkurrenter. Detta förhållande dominerar miljösituationen genom att ett visst företags handlande möts med mothand-lingar från någon/några av konkurrenterna. Inriktningen av företagets hand­ lande/aktion kan varken sägas bära långsiktig eller mer taktiskt orienterad prägel, utan mera vara av intermediär art. Med detta menas att företaget bygger sitt agerande kring ett antal planerade taktiska dispositioner, bedömda reaktioner och motaktioner från konkurrenterna. Organisationens målsättningar blir mindre lägesorienterade och mer resursorienterade eftersom behovet av rörlighet - flexibilitet - är stort. Detta behov nödvändiggör vidare en decentra­ liserad struktur för att snabbheten och kvaliteten vid beslutssituationer skall uppnås. Exempel på handlingsmönster, för att nå viss grad av stabilitet, som företag i denna miljösituation kan tänkas utveckla är parasitism, expansion genom uppköp av konkurrenter, utvecklande av marknads- och

konkurrentkon-sensus genom förhandling, alltså någon form av reglering av roller mellan ett antal miljöaktörer/intressenter.

Slutligen innebär den turbulenta miljön en situation av stor komplexitet som skapar avsevärda problem för företaget. Dynamiken som existerar skapas och fortplantar sig i miljön både som effekter på organisationers handlande som uppkomna helt fristående. "The 'ground' is in motion" (Emery och Trist 1969, s 249). Osäkerheten i denna miljötyp är mycket stor vilket gör att egna handlin­ gar resulterar i oförutsägbara effekter. Långsiktig planering i traditionella termer blir därför inte verkningsfull för det enskilda företaget. Behovet av alternativa organisatoriska arrangemang blir nödvändig och kan exempelvis ta sig en matrisorienterad form där överordnade värdesystem och/eller institutio­ ner ger möjlighet att undvika miljöelementens inbördes destruktiva relationer. Man kan här tala om organisationsekonomiska strukturer, förhandlingsekonomi o dyl.H)