Kvantitativ strukturstudie

I flertalet av de tidigare studierna som redovisats i kapitel 5 har utgångspunk­ ten företrädesvis varit att åstadkomma en beskrivning av förekomsten av stra­ tegisk planering. De definitioner av planering som därvid använts har tagit sin utgångspunkt i formalia vilka därefter utgjort kriterier för bedömningar av planeringsförekomst.?) Äter andra studier, med inriktning mot mindre företag, har utförligt förmedlat de allmänna särdrag som kännetecknar denna grupp av företag men mera sällan har försök gjorts att ge dessa särdrag en betydelse visavi planering.^)

En viss belysning av problemområdet kunde således, mot bakgrund av tidigare studier, utläsas men beroende på att studierna endast partiellt täckt in delar av vårt problemområde samt att dessa svårligen låter sig sammanföras under en gemensam referensram sågs det som nödvändigt att med hjälp av en speciell

studie skapa en egen empirisk kunskapsbas. Studien kom att få formen av en brett upplagd enkätstudie med kvantitativ inriktning för att därigenom erhålla en bild av strukturer/samband som i planeringshänseende kunde tänkas existera.

I linje med den övergripande undersökningsdesignen kom tyngdpunkten i denna

studie att förläggas mot vad som i vår föreställningsram betecknas som plane­ ringsprocessen. Så översattes det teoretiska begreppet planering till ett empi­ riskt användbart verktyg genom att uttrycka planeringsföreteelsen som denna kommer till stånd i form av aktiviteter, handlingar, formalia etc. Med avsikten att också få till stånd en belysning av den spännvidd som vidlåter planering mellan olika företag var det nödvändigt att undersökningsinstrumentet utforma­ des i enlighet härmed. Detta beaktades också genom att några av planeringens karaktäristika identifierades och grupperades. Förutom planeringsrelevanta aspekter i sig studerades även de dimensioner som uttrycker planernas funktio­ nella inriktning, tidsomfattning och organisation.

Utöver dessa direkt planeringsanknutna förhållanden täcktes även den företags-specifika situationen in genom att data insamlades om ägande, ledning, mark­ nad, produkter, samverkan, organisation m m. Härigenom möjliggjordes en vida­ re analys av en organisations planeringsstruktur där företagsspecifika för­ hållanden beaktas. Därvidlag förutsågs att de mekanismer och komponenter som tillsammans formar en viss typ av planering skulle kunna belysas.

7.2.2 Praktikfallsstudie

I anslutning till den kvantitativa strukturstudien genomfördes ett antal

praktik-fallsstudier. De företag som för detta ändamål utvaldes ingick även som under­ sökningsföretag i den ovan presenterade studien. De uppgifter som därvid in­ samlats innebar att viss grundläggande kunskap fanns om praktikfallsföretagen redan innan dessa undersöktes en andra gång. Eftersom förhållanden av mer kvantitativ natur hade täckts in tidigare sågs det som eftersträvansvärt att via dialogens form söka komplettera dessa tidigare kända data för att därigenom erhålla behövlig insikt i sådana dimensioner av problemområdet som rör pro-cessuella och kvalitativt betingade aspekter.

Den datainsamlingsteknik som slutligen valdes kom att bli intervjuer, strukture­ rade i det avseendet att en guide med större frâgeblock utarbetades inom vars ramar utrymme gavs för mer ostrukturerade samtal beroende på den aktuella situationen.

Vad gäller interna förhållanden i undersökningsföretagen var det främst sam­ spelet mellan de i vår referensram presenterade planeringsbetingade komponen­ terna - planeringsprocessen - som via praktikfallets form empiriskt skulle un­ dersökas. Här var ambitionen att ytterligare klarhet skulle vinnas om hur orien­ teringsförloppet genomlöps i företaget, dvs vilka datamässiga kopplingar som fanns, vilken typ av data som användes, hur processen från datafångst till out­ put skedde samt vilka individuella faktorer som inverkar härvidlag. Samtidigt skulle även målsättningsfrågan i samband med planering sättas in i sitt sammanhang liksom även förhållanden som berör planeringens exekutiva faser, dess handlingsförlopp. Hur arrangemanget kring planeringsarbetet, informa­ tionsfrågor och arbetsformer var lösta utgjorde här några exempel på vad som ägnades intresse.

Även konkreta förhållanden som utmärker företaget som planerande system ägnades uppmärksamhet inom ramen för fallstudiernas genomförande. Så möj­ liggjordes genom den breda ansatsen studium av företagets konceptuella dimen­ sioner, dvs de uppfattningar, erfarenheter och förväntningar som bygger upp ett visst förhållningssätt vilket bidrar till att forma den planering som äger rum i företag. Även studier kring resursernas roll i samband med planeringsanknutna processer befanns utgöra ett incitament för praktikfallsstudiens existens. Där­ vid var inte det primära syftet att ytterligare inventera beståndet av resurser som har relevans i samband med planering. Därtill förutsattes enkätstudien ha gett erforderliga uppgifter, utan intresset fokuserades mera till i vilken ut­ sträckning förekomst eller avsaknad av någon resurs innebar ett underlättande eller försvårande av planeringssituationen. Också företagets allmänna organisa­ toriska förhållanden och dess betydelse för planering avsågs att täckas in. Slutligen fästes avseende vid att utröna vilka företagsexterna förhållanden som var betydelsefulla i samband med planering. Olika miljömässiga betingelser som

konkurrenssituation, beroendeförhållanden m m och de kopplingar som företaget har i termer av produkter, marknadskanaler och liknande togs som utgångspunkt och relaterades till det strategiska handlandet som företaget eftersträvar att uppnå.

Praktikfallsstudien syftade sammanfattningsvis till att genom en kvalitativ företagsbeskrivning öka kunskapen och förståelsen om de strukturer och pro­ cesser som i samverkan med varandra formar det enskilda företagets planering. Angreppssättet byggde på att utifrån en teoretisk uppfattning belysa ett mindre antal komponenter vilka enskilt skulle ge ett positivt kunskapsbidrag men den tillämpade metoden skulle även inte minst ge oss empirisk belysning av dessa komponenters interaktion vid faktisk planering.

7.2.3 Djupstudie

Den tredje delstudien som utfördes inom projektets ram kom att utformas som en djupstudie. Till skillnad från de båda tidigare beskrivna syftade djupstudien till att studera problemområdet utifrån ett longitudinellt perspektiv. Härigenom kunde, eftersom tidsperioden omfattade drygt 2 år, processen följas både på företags- och individnivå. Vidare innebar den relativt långa studieperioden samt den nära anknytningen till företaget som uppnåddes att även förändringsaspek­ ten kunde fångas in.

Kännetecknande för djupstudien var, till skillnad från enkät- och fallstudien, den helhetsansats inom vars ramar det var möjligt att studera enskilda plane­ ringskomponenters karaktäristik, dessas kopplingar till varandra, planeringssys­ temets dynamik - processen - etc. Ansatsen vid det empiriska arbetet, där före­ tagets "normala" planeringsliv följdes, ledde till att den implicita fokuseringen mot föreställningsmodellens delkomponenter släpptes. I stället fick urskiljbara planeringsfrågor bilda den ram genom vilket det blev möjligt att studera plane­ ring i sig. Exempelvis studerades marknadsförings-, administrations- och pro­ duktutvecklingsfunktionerna i detta perspektiv.

Organisationsutveckling (OU) brukar stå för en beteckning pâ en ansats där mer eller mindre specificerade och omfattande utvecklingsbehov med organisatorisk anknytning i ett företag eller organisation åsyftas. Greiner definierar OU som

"...de aktiviteter som syftar till en på lång sikt gynnsam utveck­ ling av en organisation." (Greiner 1974, s 31)

Det gäller alltså förändringar som är av mer grundläggande natur och dessutom inbegripes ofta attityd- och värderingsmässiga komponenter hos organisationen. Johannisson och Orkan har sammanfattat sin syn på OU i följande punkter:

" ett program för organisationsutvecking omfattar i regel -direkt eller in-direkt - hela företaget och kräver bl a därför företagsledningens obetingade stöd;

- ett organisationsutvecklingsprogram tar oftast lång tid att ge­ nomföra och ännu längre tid att slå igenom, varför pro­ grammet dels främst aktualiseras inför strategiska problem, dels måste koordineras med den strategiska planeringen i öv­ rigt;

- organisationsutvecklingsarbetet sker i regel i gruppform under medverkan av en extern 'förändringsagent1;

- organisationsutveckling bygger på ett sekventiellt införande av idéer och på utbildning i anslutning till det dagliga arbetet med möjlighet till löpande återkopplingar." (Johannisson och Orkan 1975, s 137)

Den arbetsmetod som utvecklades inom djupstudiens ram byggde huvudsakligen på dialog, eftersom vi under större delen av perioden ingick som medlemmar i organisationen. Vårt engagemang i företaget bottnade i att detta aktivt sökte efter extern komplettering som skulle bistå med att initiera och genomföra organisationsförändringar. Således kom relationen mellan oss och företaget att kännetecknas av ömsesidiga nyttoförväntningar vilka utgjorde den bas på vilket arbetet kunde utföras. Det konkreta arbetet drevs framåt genom en process av aktion och reaktion som omvandlades till en ny kedja av aktion och reaktion. Vår roll som forskare var härvidlag att fungera dels som motor för aktionerna dels som transformatorer av reaktionerna till nya aktioner.^)

Man kan i detta fall tala om en empirisk metod som har tydliga paralleller till vad som i allmänhet betecknas som aktionsforskning. Denna kan därvid ses som en praktisk metod som kommer väl till pass för att uppnå de syften som OU eftersträvar. Denna överensstämmelse framgår i Clarks resonemang om ak­ tionsforskningsansatsen.

"Action research is one strategy for influencing the stock of knowledge of the sponsoring enterprise. In that sense, it is a stra­ tegy for distributing knowledge, but the ideal project is one in which both the behavioural scientists and the sponsors benefit through having a better understanding of a particular problem." (Clark 1972, s 22)

Denna dubbelriktade nyttoeffekt som aktionsforskningen ger utrymme till har även diskuterats av Johannisson och Orkan (1975). Dessa har skilt på "ordinär" konsultverksamhet, "traditionell" forskning och aktionsforskning. Den första typen av insatser har karaktärsdrag som t ex begränsade tidsramar, anvisning av praktiska och kända lösningar och det är primärt företaget som har ett utbyte av arbetet. "Traditionella" forskningsinsatser, å andra sidan, eftersträvar en be­ skrivning, förklaring och förståelse av verkligheten och många av de förhåll-ningsregler som uppställs för hur en sådan forskare skall arbeta går ut på att i största möjliga utsträckning undvika att påverka studieobjektet. Sålunda er­ håller i extremfallet endast forskaren nyttoeffekten av gjorda insatser.

Aktionsforskning kan inplaceras mellan de två nämnda. Både studieobjektet (företaget) och forskaren får utbyte av processen. Forskaren har här lämnat sin passiva roll och deltar mer aktivt i företagets liv eller i den företeelse denne studerar. En kortsiktig insats av aktionskaraktär är dock underlägsen de båda övriga ansatserna, menar författarna. Begränsningarna i tid medför icke önska­ de effekter vad gäller att tränga in i problemområdet/studieobjektet och de för forskaren vunna erfarenheterna blir även de alltför ofullständiga för att komma till vetenskaplig användning. Aktionsforskning ställer alltså krav på en viss arbetsmässig sikt för att de potentiella fördelarna som finns inbyggda i metoden skall kunna exploateras.10)

Genomförandet av vår djupstudie har påtagliga likheter med den karaktärisktik som i allmänhet tillskrives aktionsforskningsansatsen. Detta sätt att arbeta gjorde det möjligt att observera de aktiviteter och skeenden som i konkret handling kom till uttryck i samband med planering. Genom att följa rutiner, möten, underlagsframtagande, beslut, handlingsprogram m m kunde planeringen studeras på företagets egna villkor och först därefter kopplades detta till den terminologi och det synsätt som innehålls i referensramen. Dessutom motivera­ des detta angreppssätt av den problemorienterade konsultrollen.

Under hela fallstudiens gång relaterades de behandlade planeringsfrågorna till en övergripande process för att därigenom bibehålla en helhetssyn. Löpande utvärderades också det empiriska materialet mot vår föreställningsram. Fall­ studien avsåg sålunda att genom ett intensivt studium av ett företag närmare penetrera de strukturer och processer som formar ett företags planering. Före­ tagets agerande följdes under en längre tidsperiod och utifrån ett antal enskilda "issues" återkopplades denna kunskap dels till företagets totala planeringssitua­ tion och dels till vår referensram.