Företagets ledning

Företagsledningens centrala ställning i mindre och medelstora företag är ett välbekant faktum. Förutom att som nyss visats, ledningsfunktionen vanligtvis är intimt kopplad till ägandet, sägs ofta att företagsledaren i dessa företag har en nyckelställning som sammanhållande kraft eftersom många arbetsuppgifter koncentreras till denne. I 85 procent av samtliga företag har företagsledaren en situation som innebär att traditionella ledningsuppgifter kombineras med någon/några andra. Vanligtvis utför han/hon någon administrativ funktion som ekonomi eller inköp men även arbetsledande uppgifter och deltagande i den löpande verksamheten är inte ovanligt. I genomsnitt utför företagsledaren två andra funktioner/uppgifter förutom den rent företagsledande. Tabellen nedan visar vilka och i vilken utsträckning olika arbetsuppgifter kombineras med tra­ ditionell företagsledning.

Tabell 8.7 Arbetsuppgifter, utöver företagsledning, som utföres av företags­ ledaren.

Arbetsuppgifter Antal företag Procentandel Tjänstemannauppgifter Arbetsledande uppgifter Löpande verksamhet Andra uppgifter 186 87 133 62 103 48 21 10

Anmärkning: Procentandelarna är beräknade med 216 st företag som bas. I alla dessa företag utför ledaren minst 1 arbetsuppgift utöver företags­ ledning.

Som framgått ovan har i 15 procent företagsledaren en renodlad VD-uppgift, dvs denne behöver inte arbeta flerfunktionellt utan enbart med företagsövergri-pande frågor. Hälften av företagen med minst 100 anställda anger att VD:s uppgift är. r enodlat management-inriktad medan motsvarande andel för företag med färre än 20 anställda är 5 procent. Vidare framgår att antalet "extra" upp­ gifter minskar när företaget blir större. En företagsledare i gruppen 10-19 an­ ställda har i genomsnitt 2,3 uppgifter att ombesörja utöver sin funktion som VD. Motsvarande genomsnittstal för företagsledare i företag med fler än 100 an­ ställda är 0,6.

Beroende på den centrala ställning som företagsledaren vanligtvis har i mindre företag blir dennes formella persondata av intresse. Sålunda kan företagsle­ darens ålder tas som utgångspunkt för en analys av sättet att leda ett företag. Medan specialiseringen ofta är långt driven i stora företag måste ett fåtal per­ soner i de små företagen spänna över ett brett kunskapsfält. Frågor rörande exempelvis teknologi, ekonomi och marknad kan falla inom en individs domäner. Personalens, främst ledningens, utbildning har sålunda stor betydelse.

Företagsledarna i de undersökta företagen är i nära 60 procent yngre än 50 år och endast tre stycken har en ålder överstigande 70.

Tabell 8.8 Företagsledarens ålder.

Företagsledarens ålder Antal företag Procentuell andel - 29 12 5 30 - 39 58 23 40 - 49 77 30 50 - 59 64 25 60 - 69 41 16 70 - 3 1 Totalt 255 100

I de företag som ingår i undersökningen har drygt en tredjedel av företagsle­ darna folkskola eller motsvarande som grundläggande utbildning. En fjärdedel har realskola eller motsvarande som teoretisk skolunderbyggnad. Det innebär att återstoden, knappt 40 procent, har högre utbildning. Av dessa har 8 p rocent akademisk examen. Studeras förhållandet för ett storleksuppdelat material finner man att merparten, 75 procent, av företagsledarna verksamma i den minsta storleksgruppen har realskola eller motsvarande som högsta utbildning medan företagsledare i den största storleksklassen med nästan motsvarande procentandel har gymnasial utbildning. Tendensen är således att med ökad före­ tagsstorlek stiger företagsledarens utbildning.

Tabell 8.9 Företagsledarens utbildning, storleksuppdelat.

Företagsledarens utbildning 10-19 Företagsstorlek 20-49 50-99 100-199 Totalt Obligatorisk skolgång 49 25 31 16 36 Realskola eller motsvarande 27 30 19 12 25 Gymnasium eller motsvarande 19 42 33 48 31 Akademisk examen 5 3 17 24 8 Totalt (procent) 100 100 100 100 100 Totalt (antal företag) 110 69 36 25 240 Anmärkning: Tabellen ger procentuell fördelning per storleksklass. Internbort­

8.2.2.2 Styrelsen

Enligt de formella krav som uppställs i lagstiftningen skall ett aktiebolag ha en styrelse. Vilken roll detta organ spelar och den betydelse det får för organisa­ tionen beror bl a på styrelsens sammansättning och det arbetssätt den har. Ut­ går man ifrån de motiv som ligger bakom aktiebolagslagen har tidigare studier konstaterat att styrelsefunktionen är tämligen outvecklad i de minsta företa­ gen. Bättre synes förhållandena vara i de medelstora företagen, men även där kan den många gånger betraktas som en administrativ påbyggnad med begränsad funktion.

I föreliggande studie framkommer att delägare är den grupp som mest frekvent finns representerad i företagens styrelse. I 208 av de undersökta aktiebolagen finns de representerade. Det motsvarar 97 procent av samtliga svarande aktie­ bolag (215 stycken). Den därnäst största gruppen består av representanter som rekryterats utanför företaget. Deras närvaro finns i 48 procent av styrelserna. Vad gäller löntagarna så är de representerade i 55 aktiebolag, eller 26 procent. Tas endast aktiebolag som har fler än 24 anställda med, vilka omfattas av lagen om styrelserepresentation för anställda, ökar andelen aktiebolag med löntagar­ representation till cirka 50 procent.

Tabell 8.10 Styrelsens sammansättning.

Ledamöter i styrelsen Antal företag Procentandel Delägare

Löntagarrepresentanter Andra, interna representanter Andra, externa representanter

208 97 55 26 59 27 105 48

Görs en jämförelse av styrelsen i mindre respektive medelstora företag fram­ kommer att hos den förra kategorin är styrelsesammansättningen dominerad av

ägargruppen. I de fall där styrelseledamöter ej har en koppling till ägande sker rekrytering bland personer utanför företaget, 44 procent. I den senare storleks-gruppen har styrelsen en mera allsidig sammansättning. Sålunda finns löntagare representerade i 87 procent av företagen, externa personer och ledamöter rek­ ryterade inom företaget i knappt 70 procent av företagen.

Av utomstående personer som engagerats i styrelsearbetet framgår att personer med managementerfarenhet oftast anlitas, men även juridisk kompetens är något som tycks eftersträvas. Att revisorn har en nära ställning till de små företagen liksom att man önskar involvera ekonomiskt kunnig personal i styrel­ searbetet framkommer även.

Vart tredje studerat företag anger att man har styrelsesammanträde högst en gång per år. Upp till tre möten har drygt 60 procent, medan en aktivare styrel­ se, mätt i antalet möten, finns i de återstående företagen. Där förekommer styrelsemöten minst fyra gånger per år. Antalet styrelsemöten under ett år varierar med företagsstorlek på så sätt att nära hälften av aktiebolagen med 10-19 anställda har en mötesfrekvens på högst en gång per år. Endast ett före­ tag av de största har motsvarande låga styrelseaktivitet. Däremot träffas i 7 fall av 10 styrelsen minst 4 gånger per år i denna senare företagskategori. Med avsikten att utröna styrelsearbetets karaktär ombads respondenterna att ange styrelsefrågornas huvudsakliga inriktning. Det visar sig att nära hälften av aktiebolagen har en styrelse som har en relativt begränsad betydelse. Att sty­ relsen överhuvudtaget används som instrument för strategiska överväganden förekommer endast i en tredjedel av företagen. Som visas i nedanstående tabell, tabell 8.11, är också styrelsearbetets inriktning avhängigt företagsstorleken. Nära 60 procent av de minsta företagen betraktar styrelsearbetet som varande av relativt begränsad betydelse medan 80 procent av de största har en styrelse som huvudsakligen arbetar med övergripande företagsfrågor av långsiktig ka­ raktär.

Tabell 8.11 Styrelsearbetets karaktär, storleksuppdelat. Styrelsearbetets karaktär 10-19 Företagsstorlek 20-49 50-99 100-199 Totalt Styrelsearbetet av relativt begränsad betydelse 59 48 44 21 49 Styrelsen följer verksamheten rei. detaljerat 21 14 15 16 Styrelsearbetet in­ riktat på övergri­ pande frågor av långsiktig karaktär 20 38 41 79 35 Totalt procent 100 100 100 100 100 Totalt (antal företag) 92 64 34 24 214 Anmärkning: Tabellen ger procentuell fördelning per storleksklass.

Internbort-fall 1.