Den enkät som användes rymmer frågor om skolämnet historia, men det stora flertalet erbjuder eleverna möjlighet att beskriva sin allmänna in-ställning till historia. I de följande två frågorna efterfrågades dock elever-nas uppfattningar om det innehåll och de undervisningsmetoder som de kom i kontakt med i skolans historieundervisning mer specifikt:266
Fråga 9: Vad händer vanligen på dina historielektioner?
Fråga 11a-11b: Vad koncentrerar ni er på under historietimmarna?267 Enkätens elfte fråga bestod egentligen av två olika frågor. Fråga 11a be-svarades av gymnasieeleverna och 11b bebe-svarades av grundskoleeleverna.
Svarsalternativen skiljer sig åt beroende på skillnader i styrdokumen- ten.268 Att döma av grundskoleelevernas svar på frågan om vilka inslag som är frekventa i undervisningen betraktas inte någon verksamhet som särskilt vanlig. Det neutrala svarsalternativet ”en del” används flitigt. I den nedanstående tabellen redovisas de fyra inslag som den största ande-len av grundskoleeleverna anser är vanliga eller mycket vanliga i undervisningen.269
266 Se bilaga 5. Enkätfrågor.
267 För fråga 11 är svarsalternativen olika för elever i grund- och gymnasieskola eftersom deras kursplaner skiljer sig åt.
268 Frågorna var lika de i Långströms undersökning och uppdelningen kom sig av att histo-rieämnets mål formulerades på olika sätt i grund- och gymnasieskolans kursplaner. Som visats i kapitel 1 lyfts framför allt färdighetsinriktade mål upp i beskrivningarna av målen för gymnasieskolans B- och C-kurser.
269 De svarsalternativ som inte redovisas i tabell 4-2 gäller redogörelser för betydelsefulla händelser, personer, tankar och förändringar i historien i Sverige och Norden samt träning i att hantera information och propaganda i nutid och dåtid. Detta ansåg 11 respektive 17 ele-ver av 71 vara vanligt eller mycket vanligt förekommande.
Tabell 4-1: Grundskoleelevers beskrivning av frekventa inslag i historieundervisningen.
Fråga: Vad koncentrerar ni er på under historietimmarna?
Vi försöker föreställa oss hur människor levde och försörjde sig innan industrialiseringen samt hur industrin och andra stora förändringar har ändrat människans villkor.
35
Antal elever som angivit mycket, eller
mycket vanligt förkommande
(N=71)
Vi diskuterar händelser som är viktiga för vår tid. 25 Vi lär oss att förstå att historiska förhållanden kan
uppfattas på olika sätt. 24
Vi tar reda på den historiska utvecklingen i några
viktiga länder förr och nu. 24
Källa: Enkätundersökning 2005/06, fråga 11b.
Elevernas svar visar att undervisningen av flertalet elever anses vara in-riktad på hur människors livsvillkor förändrats. Andra vanliga inslag handlar om att diskutera, att förstå eller att ta reda på olika slags infor-mation eller olika sätt att betrakta historien. Sådant som kan förstås som en mer traditionell historieundervisning, till exempel att redogöra för händelser, personer och tankar genom historien, anser endast elva grundskoleelever vara vanligt eller mycket vanligt att lektionerna ägnas åt.270 Undersökningens resultat stämmer överens med Långströms un-dersökning, med två undantag. Dubbelt så stor andel av eleverna i Lång-ströms studie anser att det förekommer undervisning som innehåller den svenska och nordiska historien än vad som är fallet i den föreliggande studien. Eleverna i Långströms studie anser inte i lika stor utsträckning som eleverna i den föreliggande att lektionerna koncentreras på den in-dustriella revolutionens inverkan. Skillnaden är tio procentenheter.271 Teman som behandlar förändring i människors liv på grund av industria-liseringen dominerar grundskoleelevernas utsagor om sin undervisning.
Enligt gymnasieskolans elever är det istället att inhämta kunskaper som
270 Enkätundersökning 2005/06, fråga 11b.
271 Långström, Ungdomar tycker om historia och politik, s. 60; Enkätundersökning 2005/
06, fråga 11b. s. 60. Gällande frågan om ”viktiga händelser, personer, tankar och föränd-ringar i historien i Sverige och Norden” ansåg 33 % av eleverna i Långströms undersökning och 15 % i den föreliggande studiens enkätundersökning att det hände ofta. 49 % av elever-na i Enkätundersökning 2005/06 och 40 % i Långströms ansåg att det var vanligt eller mycket vanligt att man koncentrerade sig på livet före, under och efter industriella revolu-tionen i undervisningen.
anses vara vanligt medan alternativ som gäller förklaringar av nutiden och förväntningar på framtiden inte betraktas som betydande inslag un-der historielektionerna.272 I huvudsak menar gymnasieeleverna att un-dervisningen inriktas på undervisning som gäller skeenden i dåtid och mindre på inslag som har att göra med tidsdimensionerna nutid och framtid, något som även framträder i Långströms undersökning. Det finns dock en skillnad mellan hans undersökning och den föreliggande.
Enligt eleverna i denna undersökning är analys av historiska problem det tredje vanligaste inslaget i undervisningen medan det i Långströms anses vara att förmedla tankar om historiska frågor i tal och skrift.273
Tabell 4-2: Gymnasieelevers beskrivning av frekventa inslag i historieundervisningen.
Fråga: Vad koncentrerar ni er på under historeitimmarna?
Vi skaffar oss kunskaper om grundläggande drag i den historiska utvecklingen i ett kronologiskt perspektiv som ger goda insikter i de kunskapsområden som vi studerat.
Vi försöker förstå innebörden av centrala historiska begrepp och grundläggande epokbegrepp som antik,
Vi förmedlar våra tankar om historiska frågor
i tal och skrift. 63
Källa: Enkätundersökning 2005/06, fråga 11a.
Enligt gymnasieelevernas utsagor handlar undervisningen främst om att lära sig faktakunskaper. Omkring hälften av eleverna anser att
lektioner-272 37 av eleverna ansåg att det var vanligt eller mycket vanligt att undervisningen innehöll diskussioner om dagens händelser utifrån historien och 28 elever delade den uppfattningen då det gällde att diskutera ”alternativa framtider och olika möjligheter att förverkliga önsk-värda handlingsmål utifrån ett historiskt perspektiv”.
273 Långström, Ungdomar tycker om historia och politik, s. 62; Enkätundersökning 2005/
06, fråga 11a. Att notera är även att eleverna i Enkätundersökning 2005/06 i högre grad, cirka 7 procentenheter, ansåg att man tränade sig att ”inse den historiska kunskapens tids-bundenhet och relativitet genom studier av samma skeende från olika tider utifrån olika värderingar” samt att man samtalade kring ”alternativa framtider och olika möjligheter att förverkliga önskvärda handlingsmål utifrån ett historiskt perspektiv” än eleverna i Lång-ströms undersökning.
na handlar om att studera grundläggande historiska kunskaper, lära sig begrepp och deras innebörder samt tolka och analysera orsaker till för-ändringar i historien.De arbetssätt som den största delen av dessa elever betraktar som vanliga handlar om att söka information och att bearbeta den, samt att förmedla resultaten på olika sätt.274
Den bild av undervisningens innehåll och de undervisningsmetoder som ungdomarna presenterar utifrån enkätens frågeställningar visar att de båda skolformernas elever menar att det förekommer undervisning som är inriktad på att söka information eller kunskaper samt att förstå hur människor levde i förfluten tid. Det som skiljer elevernas tankar åt är de äldre elevernas uppfattning om att de även arbetar med att förmedla sina kunskaper på olika sätt, något som kommer sig av de olika frågor som ställdes i enkäten. Elevernas utsagor kan dock kompletteras med elever-nas svar på en fråga som besvarades av både elever från grund- och gym-nasieskolan: ”Vad händer vanligen på dina historielektioner?”
Ungdomarnas ställningstaganden till frågan om vad som händer på lek-tionerna visar att undervisningen betraktas som varierad men två inslag uppfattas som ovanliga: Vi lyssnar till radio och band eller tittar på histo-riska filmer och videor, samt Vi gör många olika saker t.ex. dramatiserar, gör projekt eller besöker museer och historiska platser.275 Ungdomarnas uppfattningar går isär i vissa avseenden. De äldre eleverna beskriver en undervisning som ger dem mer eget ansvar och fler anser sig själva arbeta på många olika sätt med till exempel diskussioner eller att på egen hand tolka och återge historien. En större andel av de äldre än de yngre elever-na anser sig dock lysselever-na till lärarens berättelser på lektionstid. Eleverelever-na i grundskolan har framför allt uppfattningen att de arbetar mycket med läroböckerna och att undervisningen innehåller ett visst mått av morali-serande över vad som varit bra respektive dåligt i historien.276
Det finns även olikheter mellan pojkars och flickors uppfattningar om lektionerna. De största skillnaderna utgörs av deras uppfattning om hur vanligt det är att lektionstiden används för att studera historiska källor av olika slag. 32 procent av flickorna men bara 14 procent av pojkarna anser att det sker ofta eller mycket ofta. De har även skilda uppfattningar om hur ofta läroboken används och hur flitigt de diskuterar olika förklaringar till historiska förlopp, skillnader som är ungefär 10 procentenheter
274 Enkätundersökning 2005/06, fråga 11a.
275 33 % av eleverna anser att de lyssnar på radio eller såg på historiska filmer sällan eller mycket sällan. 71 % av dem menar att dramatiseringar, projekt och museibesök sker sällan eller mycket sällan. Enkätundersökning 2005/06, fråga 9.
276 Se bilaga 4, Enkätundersökning 2005/06, fråga 9.
stora.277 Uppfattningarna om de övriga lektionsinslagen är i huvudsak lika bland pojkar och flickor.
Eleverna är tämligen överens om att det framför allt är sådana arbetssätt som är knutna till skolbyggnaden och lektionssalen som dominerar un-dervisningen, även om de inte delar uppfattning om vilka av dessa arbets-sätt som är vanligast. Trots att bruket av massmedia i klassrummen ver-kar vara begränsat och skolans lokaler sällan lämnas, pever-kar elevernas svar inte bara på en statisk undervisning utan även på viss variation. Fria-re undervisningsformer, till exempel dramatiseringar liksom tolkning och analys, prioriteras enligt eleverna däremot inte. Det verkar dock ske viss förändring från grund- till gymnasieskola genom att en större andel av gymnasieeleverna anser att de arbetar med tolkning och analys än vad eleverna i grundskolan beskriver. Det är en progression som kan sägas följa kursplanernas skrivningar. Att notera är dock att även hos gymna-sieeleverna är lärarens muntliga framförande och läroboksstudierna dominerande.278