Även om en lektion med en berättande lärare betraktas som mest fre-kvent ges exempel på andra sätt att undervisa, och beroende på uppgif-tens syfte får eleverna arbeta på egen hand eller i grupp. Ett individuellt arbete anses vara bäst om eleverna skall lära sig ämneskunskaper medan ett grupparbete är lämpligt för elevernas sociala träning, även om pro-blemen kan vara stora.
Hedvig uppger till exempel att grupparbete erbjuder lämplig träning i att jobba med andra även om ämneskunskaperna blir lidande eftersom ”det är några som lärt sig någonting medan andra har legat under något bord eller tjafsat med något annat. Dessutom lär de sig väldigt lite av varandra under redovisningarna.” Även gymnasielärare som Gertrud har upptäckt nackdelar med grupparbeten. Hon nämner även att sådana kan vara posi-tiva för de svagpresterande eleverna, som kan göra bättre ifrån sig än vanligt om de arbetar med högpresterande elever.315 Den sociala träning-en till trots föredrar lärarna att eleverna arbetar träning-enskilt, eftersom det an-ses ge djupare kunskaper, ett större engagemang för ämnet och större aktivitet hos eleverna. Genom de individuella arbetena ökar valfriheten,
311 Intervju, Gunilla, 061005.
312 19 av 71 grundskoleelever och 21 av 146 gymnasieskolelever, Enkätundersökning 2005/
06, fråga 7.
313 Det tydligaste exemplet var Henrik som ansåg att eleverna gillade hans frekventa be-skrivningar och föreläsningar. Av de 41 elever som han undervisade ser 12 positivt och 11 negativt på läraren som berättare. Lärarnas berättande ansågs däremot inte lika ofördelak-tigt som andra vuxnas berättande. Av Henriks elever anger 12 av dem att de gillar detta mycket medan 17 ogillar det. Enkät, fråga 7.
314 Av Ginas 25 elever menade 8 stycken eller 32% att det ofta skedde. Av Henriks 41 elever menade 20 stycken eller 49% att det var ett vanligt arbetssätt. Enkät, fråga 9.
315 Intervju, Gertrud, 061130.
vilket hölls för att vara positivt, men inte för alla elever, som Gunilla kommenterar: ”Man kan säga att studiemotiverade elever kan få intresse av att få välja själva, inom den [uppgift] jag pratar om medan de som är studiesvaga snarare tappar intresset då.”316
Den främsta nackdelen som beskrivs är att de elever med svårigheter i at läsa eller skriva eller av olika orsaker inte är motiverade riskerar att lära sig mindre än exempelvis i en undervisning där lärarna föreläser. Även andra elever kan underprestera. Till exempel menar Gunnar att ansvaret kan bli för stort även för elever som annars klarar undervisningen pro-blemfritt. Det bristande ansvaret hos eleverna för det egna lärandet gör att framför allt grundskolelärarna ser problem med individuella arbeten.
Både gymnasie- och grundskolelärarna har dock stöd att erbjuda elever-na. Henrietta redogör till exempel för hur elever som är ovana vid friare arbetssätt kan tilldelas en mer reglerad tidsplan. Både hon och Giesela understryker att tydliga instruktioner är viktiga för alla elever när uppgif-ten innehåller stora inslag av valfrihet.317
Texter
Av lärarnas utsagor att döma är det vanligt att de mer elevaktiva arbets-sätten innebär någon form av skriftligt arbete. Det som lärarna talar mest om är något slags längre uppsats med stora friheter för eleverna att välja ämne efter eget intresse, men även kortare och mer styrda varianter be-skrivs. Utöver valfrihet anses det fördelaktigt att elevernas arbete resulte-rar i en konkret slutprodukt. Enligt till exempel Gertrud och Henrietta är detta viktigt för elevernas engagemang. Med de skriftliga uppgifterna kan problem uppstå som framför allt grundskolelärare kommenterar. Hedvig beskriver elevernas problem med koncentrationen, medan Henrik skild-rar bekymmer med elevernas datorfärdigheter som gör att datorn kan bli mer av ett hinder än ett hjälpmedel. Han nämner även att det individuella skriftliga arbetet gör eleverna ensamma med sin uppgift, något som kan resultera i djupa kunskaper men endast inom ett begränsat område. Även Gertrud för fram sådan kritik men då för grupp- och elevarbeten i all-mänhet. Gymnasielärarna är mer positiva till skrivuppgifterna men även de, till exempel Gunilla, uppger sig ha iakttagit att elever med sämre läs-förståelse har svårigheter i arbetet med sådana uppgifter.
Oavsett hur kunskaperna presenteras behövs information. Eleverna me-nar att läroboken ofta används vilket inte uppskattas, Gustafs och Gert-ruds elever undantagna. Lärarna tillmäter textboken olika betydelser.
Den anses erbjuda trygghet och stabilitet men samtidigt presenterar den
316 Intervju, Gunilla, 061005.
317 Intervju, Henrietta, 061205, Intervju, Giesela, 070123.
en förenklad och tvådimensionell bild av historien som behöver kompletteras.318 Grundskolelärarnas inställning till läroböckerna är mer välvillig än gymnasielärarnas. Henrik och Hedvig menar att den används ofta. För Hedvig är boken lämplig för elever med behov av struktur, me-dan Henrik menar att boken är bra och att skolans lärare är nöjda med den.
Andra texter, exempelvis skönlitteratur i historisk miljö, uppskattas mer av lärarna än läroböckerna och de läser hellre sådana böcker än facklitte-ratur för egen förkovran. Vidare uppger lärarna att skönlittefacklitte-ratur ges plats i undervisningen, vanligen som korta utdrag ur böcker, något som inte sker med historiska dokument eller källor. Enligt lärarnas utsagor övas till exempel källkritik men inte genom att studera ett äldre material, utan genom att studera samtida tidningsartiklar eller andra massmedieprodukter.319 I fråga om bilder nämns sådana som ett sätt att väcka intresse eller som ett stöd för föreläsningar men inte som möjliga källor att studera.320
I lärarnas beskrivningar av arbetssätten ingår således massmedia som undersökningsobjekt, men massmedia kan även brukas som ett slags mall för elevernas arbeten. Till exempel anses tidningsartiklar fungera som kunskapskälla i stället för historieboken och som ett undersökningsobjekt vid övningar i källkritik men även som ett format för elevernas skriftliga arbeten. Ett exempel på det sistnämnda kan gå till så att eleverna får iklä-da sig rollen som tidningsjournalist och skriva ett reportage från en miljö i det förflutna.321 Hur arbetet med tidningar bedrivs beror på elevernas ålder. Den mer rollspelande metoden förekommer hos Hedvig och Henri-etta medan gymnasielärarna använder massmedia som studieobjekt. Gie-sela berättar till exempel hur hennes elever studerar nyheter om Kosovo-konflikten för att undersöka hur en beskrivning kan variera beroende på nyhetsförmedlarnas agenda.322
De flesta lärare och elever uppskattar TV-program och biofilm med histo-riskt innehåll. Film verkar vara det populäraste mediet för lärarna i och utanför undervisningssituationen, men också dagstidningsartiklar sägs förekomma under lektionstid. De båda medierna kan, utöver att introdu-cera något, vara ett studieobjekt eller användas för att göra en lektion
va-318 Till exempel nämner Henrietta historiebokens tillkortakommanden då hon resonerar kring sådant som krävs för att hon själv skall hålla historieintresset igång och fördelarna med dokumentärfilmer. Intervju, Henrietta, 061205.
319 Intervju, Giesela, 070123.
320 Intervju, Gertrud, 061130.
321 Intervju, Henrietta, 061205, Intervju, Hedvig, 061129.
322 Intervju, Giesela, 070123.
rierad, även fungera som underlag för djupare diskussioner. Lärarna be-skriver att deras elever uppskattar film och anser att sådana inslag i un-dervisningen kan väcka deras intresse och göra ett stoff levande för dem.323 Gustaf kommenterar filmens fördelar i anslutning till teman som slaveri:
Där finns det ju exempelvis en film som heter Amistad som är, tycker jag, hur bra som helst att använda och de flesta tycker den är jättebra för den är tämligen stark också. […] Den är en utmärkt introduktion till ett ämne att sedan spinna vidare på. ”Varför såg man på människan, såhär, bara för, vad det nu kan vara, två hundra år sen? Vad har hänt sen dess?
Finns det fortfarande kvar sådant här, och så vidare?”324
Henrietta avviker något ifrån de övriga lärarna genom att ge uttryck för en dubbel inställning till historia genom massmedia. Hon använder gärna tidningar av olika slag i undervisningen medan film eller TV sällan bru-kas, något som hon förklarar med att hon privat inte använder dessa me-dier i någon högre grad.325 Henriettas hållning till film verkar dock inte påverka de svar som hennes elever ger. De har ungefär samma positiva inställning som övriga ungdomar.326 Lärarnas motiv till massmediala in-slag är att förstärka intryck eller att skapa diskussioner kring något stoff i undervisningen samt att nyttja elevernas förtrogenhet med olika mass-medier för att göra en annan uppgift tilltalande samt att studera eller granska massmedieprodukter av olika slag.