Forskning om motivation och lärande hävdar att ett personligt intresse för något gör det lättare att lära och att de tillägnade kunskaperna blir mer bestående. De undersökningar som studerat lärares didaktiska tan-kegångar och dess grunder synliggör undervisningserfarenheterna och eleverna som betydelsefulla faktorer för lärarnas uppfattningar. Därför verkar lärarnas tankar om vad som tilltalar elever relevant för undersök-ningen och inte enbart lärarnas eget historieintresse.
Utan kännedom om vad som tilltalar ungdomarna och vilka kunskaper de besitter kan det vara svårt för läraren att finna ett innehåll som upplevs som betydelsefullt för eleverna. Den generella uppfattningen hos de del-tagande lärarna är att de elever som de undervisar är intresserade av historia.200 Det är möjligt att observera vissa olikheter i ungdomarnas intressen vilket lärarna anser beror på elevernas ålder, mognad och kön, men lärarna är inte samstämmiga om hur skillnaderna i intresse kommer
197 Enkätundersökning 2005/06, fråga 22.
198 Långström, Ungdomar tycker om historia och politik, s. 72.
199 Enkätundersökning 2005/06, fråga 22.
200 Lärarnas uppfattningar om sina elevers intresse för historia avviker inte nämnvärt från det eleverna uttryckt i enkätsvaren. Till exempel ansåg bara 12 % procent av gymnasielärar-nas elever att historia inte angick dem.
till uttryck. Andra kategoriseringar av elever som till exempel god eller mindre god läsare tycks viktigare för vissa lärare än till exempel kön som Henriks resonemang exemplifierar: ”Ofta skulle jag nog vilja säga att oin-tresset finns hos elever som är, skall vi säga, generellt svaga, […] som är generellt lässvaga, för att det är ofta mycket text det handlar om så att om det finns ett ointresse så tror jag nog snarare att det kan kopplas till arbetsförmåga.”201
Grundskolelärarna talar mer om sina elevers olika förutsättningar än gymnasielärarna. Henrik och Henrietta menar exempelvis att historiein-tresset, förutom ålder och kön, även varierar beroende på om eleven är
”svag”, ”stark” eller ”skoltrött”. Ovilja att vara i skolan och låg förmåga att läsa anses påverka historieintresset negativt.202
Även hos gymnasielärarna anses ålder höra samman med historieintres-se. Äldre eller mer mogna elever anses ha ett större intresse för historia liksom elever som återfinns i något av gymnasiets studieförberedande program. De som går de yrkesförberedande programmen och läser histo-ria uppfattas vara mindre engagerade liksom de som studerar ett program med idrottsprofil. Enligt Gina skiljer sig sådana elever från andra genom att de sällan eller aldrig medför ett intresse för historia till undervisning-en som de fått gundervisning-enom fritidsaktiviteter.203
Lärarnas uppfattningar om pojkars och flickors historieintresse skiljer sig åt, något som till del kan kopplas samman med om de själva är män eller kvinnor. Två av de manliga lärarna, Henrik och Gustaf, anser att pojkarna möjligen är mer intresserade än flickorna. Motsatt inställning har Henri-etta, även om hon noterat undantag: mycket intresserade pojkar som
”kan rabbla slag, årtal, och förluster i det oändliga nästan.”204 Flickornas intresse sägs vara lika stort som pojkarnas. Samtidigt verkar deras enga-gemang synas mer då det gäller redovisningsformer än detaljkunskaper vilket Gunilla noterar: ”tjejerna är ju så väl förberedda, har PowerPoint-presentationer och in i detalj och de lägger ner världens krut och så […]
Jag tycker att de lägger ned mer tid på skolarbetet i historia.”205 Henrietta beskriver andra skillnader, ett intresse hos flickorna som manifesterar sig i deras frågor, sätt att lyssna och det faktum att de stannar kvar efter lek-tionerna för att få reda på mer.206 Lärarnas utsagor kan sammanfattas så
201 Intervju, Henrik, 061027.
202 Intervju, Henrik, 061027, Intervju, Henrietta, 061205.
203 Intervju, Gina, 061129, Intervju, Gustaf, 061101.
204 Intervju, Henrietta, 061205.
205 Intervju, Gunilla, 061005.
206 Intervju, Henrietta, 061205.
att de beskriver ett till omfattningen likartat intresse hos flickor som hos pojkar. Pojkarnas historieintresse märks mer i klassrummet och är mer faktainriktat, medan flickornas intresse synliggörs genom slutprodukter-na som är mer genomarbetade.
När lärarna beskriver vad eleverna är intresserade av är det lättare för dem att skildra sådant som tilltalar pojkar än flickor. Pojkarna anses ha ett intresse för krig som flickorna i allmänhet saknar. De teman som lä-rarna menar engagera flickorna benämns mer svävande som relationer, mänskliga öden, socialhistoria, eller mat och kläder.207 Gertrud och Hen-rietta understryker att de generaliserar och att de uppmärksammar att de individuella skillnaderna i elevernas intressen är stora. Skillnader mellan pojkarnas mer våldsamma intressen och flickornas mer social- eller kul-turhistoriska intressen betraktas som små men lärarna har noterat dem trots allt. Ett exempel från intervjun med Gertrud åskådliggör lärarnas tankegångar om likheterna i pojkars och flickors historieintresse:
Jag kan inte säga att det är prick så att killarna är intresserade av krig och tjejerna är intresserade av, av människor eller något sådant. Det tycker jag inte att det, för det finns också killar som är intresserade av, av både konst och idéhistoria om man skall kalla det [...] inte bara krig och militär.208
Det kan skönjas vissa mönster i lärarnas och ungdomarnas beskrivningar av sitt historieintresse samt i lärarnas resonemang om sina elevers intres-se. Samtliga lärare anser att deras eget engagemang gör att eleverna lätta-re tar till sig ett visst stoff. Elevernas beskrivning av vad de anser vara intressant liknar deras lärares skildring av sitt historieintresse. Då lärarna beskriver vad de anser tilltala deras elever stämmer det överens med det eleverna uppger i sina enkätsvar så när som på ungdomarnas intresse för den egna familjens historia. Även om ungdomarnas utsagor visar att de har liknande intressen som sina lärare kan detta inte enbart förklaras med den undervisning som skolan erbjuder. I andra studier framgår dock att elevers uppfattningar om historia i skolan, om än nödvändigtvis inte det egna intresset för historia, är beroende av lärarens engagemang och kunnighet.209 Även i den föreliggande studien framstår historieläraren som en person som uppskattas av en majoritet av eleverna.210
207 Intervju, Gunnar, 061005 och intervju, Gunilla, 061005.
208 Intervju, Gertrud, 061130.
209 Poulsen, s. 170ff; Harris och Haydn, s. 321.
210 På en enkätfråga där eleverna fick ge sin historielärare betyg gav 87 av 106 pojkar ett högt betyg liksom 95 av 111 flickor. Enkätundersökning 2005/06, fråga 12.