De flesta lärarna hävdar att lektonernas innehåll bestäms av elevernas behov för stunden samt de eventuella behov som kan uppstå under kom-mande studier. Eleverna uppges däremot inte själva ha något större infly-tande över innehållet, undantaget gymnasieskolans mer avancerade his-toriekurser. Samtidigt som lärarna säger sig se till elevernas bästa anser de sig i många fall välja stoff efter de egna uppfattningarna om vad som borde ingå i kursen. Ibland påverkar även kollegorna. Till exempel be-skriver Henrik att lärarkollegiet i samförstånd beslutar vad som skall ingå i undervisningen, ett kollektivt beslut som sammanfaller med hans egen tanke om undervisningens innehåll.292 Hur viktiga de egna preferenserna är, vilken hänsyn som tas till elevernas vilja och skillnaderna mellan hur grundkursen respektive de högre nivåerna hanteras får åskådliggöras ge-nom ett citat ifrån intervjun med Gertrud:
JH: Hur avgör du vad som inte får plats i dina kurser?
Gertrud: Alltså, i B- och C-kursen har jag inte dåligt samvete över. Där låter jag eleverna bestämma. Där finns det inget, där har jag inget givet innehåll över huvudtaget. Där väljer de som eleverna tycker. I A-kursen där är det ju mera av dåligt samvete, där försöker jag betona kronologin och på något sätt hänga saker och ting så att de hänger ihop, och det viktiga är ändå naturligtvis intresset. Jag väljer det jag tycker om.
289 Intervju, Gunilla, 061005.
290 Intervju, Henrik, 061027.
291 Intervju, Gertrud, 061130, Intervju, Gunilla, 061005.
292 Intervju, Henrik, 061027.
Nu har jag fått ha kandidater och de har oftast fått ta till exempel den industriella revolutionen. Den tycker jag är så, det får jag inte till att bli riktigt mitt stoff eller vad jag skall säga. Den blir som så ytlig tycker jag när jag behandlar den och då hoppas jag att kandidaterna tar just det området.
JH: Stämmer ditt innehållsval överens med elevernas intresse också?
Gertrud: Nej, det är inte givet att det är så. Jag brukar alltid ha utvärde-ringar, inte några större men, så att de får säga vad de har saknat, och då kan det ibland vara så att många säger att de saknar något och då får de det. Eleverna är ganska snälla i sina utvärderingar, de tycker för det mes-ta att det är bra.293
Det egna intresset är således ett så viktigt urvalskriterium att lärarstuden-ter ibland får ta hand om sådan undervisning som Gertrud själv inte gil-lar. Ett sådant förhållningssätt ger även övriga lärare uttryck för. Henrik menar till exempel att det valda innehållet stämmer ”skamligt väl” över-ens med hans eget intresse för historia.294 Det finns dock undantag från principen att anpassa sitt undervisningsinnehåll efter det egna intresset.
Gunilla och Gina väljer bort sitt eget intresse som vagt kan beskrivas som utomeuropeisk historia. I stället håller de fast vid en europeisk eller väs-terländsk historia i undervisningen, liksom de övriga lärarna.
Trots skilda kursplaner på gymnasium och grundskola och trots olikheter i utbildning och erfarenhet av läraryrket är undervisningsinnehållet likar-tat: kronologiskt ordnad världshistoria med Europas politiska historia i centrum. På B- och C-nivå erbjuds eleverna däremot större möjligheter att påverka och skillnaderna mellan lärarnas undervisning framstår som större. De med längre utbildning, som Giesela och Gertrud, eller de med lång erfarenhet som Gunnar, verkar styra mer under dessa kurser. De är mer inriktade på att öva färdigheter eller att besöka arkiv, än lärare med mindre yrkeserfarenhet eller relativt korta utbildningar, som till exempel Gina. Hon och Gunilla beskriver sin undervisning i mindre exakta termer, och hos dem verkar elevernas önskemål påverka mer i gymnasieskolans fördjupningskurser än hos de kollegor som har längre yrkeserfarenhet.295 Gunilla känner sig i någon mån styrd av kursplanen på A-nivån men inte på B-kursen, där eleverna erbjuds fler val efter eget intresse eftersom de då inte längre är i behov av baskunskaper.296
293Intervju, Gertrud, 061130.
294 Intervju, Henrik, 061027.
295 Intervju, Gina, 061129, Intervju, Gunilla, 061005.
296 Intervju, Gunilla, 061005.
Att lärarnas eget intresse påverkar undervisningens innehåll uppfattas inte som särskilt problematiskt av dem själva. Snarare anses det vara en styrka genom att det skapar en positiv inställning även hos eleverna. Gina nämner att ”när jag kommer in och har en lektion, och jag tycker att det är, liksom intressant, då brukar det också bli lite mindre gnöl.”297 Även andra lärare menar sig ha inverkan på elevernas intresse för vissa delar av historien.298 Till exempel anser sig Hedvig ha noterat att hennes och ele-vernas intresse sammanfaller: 1900-talets historia med världskrigen i centrum. Detta har två orsaker menar hon, den ena är att eleverna stude-rar världskrigen då de är i femtonårsåldern och anses ha mognat något.
Den andra orsaken är hennes eget intresse för ämnesinnehållet. Vad som påverkar mest vill hon ha osagt men menar, liksom andra, att lärarens intresse och arbetsglädje smittar av sig på eleverna och påverkar deras intresse i positiv riktning.299
Utöver de ovanstående faktorerna finns även annat som enligt lärarna påverkar innehållet, till exempel läromedlen och kollegorna. Både Gun-nar och Hedvig talar till exempel om att historieböckerna kan påverka, dels mer direkt genom innehållet, dels genom det urval författarna gjort.
Dessa anses ha goda förutsättningar att göra en prioritering av sådant som är viktigt i undervisningen och boken kan användas som ett slags karta i stoffet. Även ämneskollegornas uppfattningar har betydelse, så länge de förstärker lärarnas egna åsikter. Skolornas övriga lärare har även viss inverkan genom gemensamma diskussioner om till exempel inköp av läromedel eller författande av lokala kursplaner.300 Processen fram till ett sådant lokalt dokument tycks ha större betydelse än dokumentet i sig.
Inte heller de nationella läro- och kursplanerna verkar uppfattas som sär-skilt inflytelserika. Gertrud menade sig dock ta intryck av styrdokumen-ten som hon anser påverka hennes val av undervisningsmetoder snarare än stoffvalet.301
Även om lärarna ser till elevernas behov i nuet eller i deras förmodade framtid får eleverna enligt lärarnas utsagor sällan göra aktiva val av inne-håll. Framför allt inte då det gäller innehållet i grundskolans historieun-dervisning eller gymnasieskolans A-kurs, som består av epoker eller hän-delser som traditionellt fått stor plats i undervisningen, till exempel
anti-297 Intervju, Gina, 061129.
298 I Intervju, Gustaf, 061101 konstateras att elevernas intresse för imperialism kan bero på hans egna stora intresse för detta.
299 Intervju, Hedvig, 061129, Intervju, Henrietta, 061205.
300 Henrik säger att kollegorna fattar gemensamma beslut som följer hans egna åsikter om vad som skall undervisas.
301 Intervju, Gertrud, 061130.
kens Rom, medeltiden, 1800-talet samt det andra världskriget. Didakti-kens vad-fråga förefaller styras av lärarens allmänna intresse för historia medan eleverna hos vissa lärare däremot kan få påverka valet av under-visningsmetod.