Eleverna ge uttryck för sin uppfattning om syftet med historieundervis-ningen genom att ta ställning till påståenden vilka rymde dels en dimen-sion av tid och dels en dimendimen-sion av lärande: kunskap om historien, för-ståelse för nuet och orientering inför framtiden.245 Det visar sig att drygt hälften av eleverna anser att det är viktigt att studera historien för att nå kunskap om det förflutna och förståelse för nuet.246 Elevernas svar följer i stort ett mönster med större andel positiva svar hos äldre elever samt flickor. Även om kunskap om det förflutna samt förståelse för nuet anses vara de mest betydelsefulla skälen till att studera historia finns undervis-ningsgrupper där lika många eller flertalet elever anser att orientering inför framtiden har lika stor betydelse som de andra alternativen.247 Elever vars lärare har en elevorienterad uppfattning om historieundervis-ningens syfte betraktar de olika anledningarna till att studera historia tämligen lika. Kunskaper om historien och förståelse för nuet anses vikti-gast av den största andelen av dessa, omkring 40 procent.248 De elever som har lärare med ämnesorienterad undervisning uppvisar större åsiktsskillnader om de olika påståendenas betydelse för studier av histo-ria. Medan cirka 70 procent av den elevgruppen anser att kunskap om det förflutna är viktig är det omkring 50 procent som menar att orientering inför framtiden är centralt.249 En markant skillnad syns, dels i att en stör-re del av den senastör-re elevgruppen anser att något av alternativen är av be-tydelse för historiska studier och dels i att det finns större skillnader i elevgruppens uppfattningar.
245 För enkätens frågor, se bilaga 5.
246 Enkätundersökning 2005/06, fråga 6. Kunskap om historien 57 %, Förståelse för nuet 53% och Orientering inför framtiden 39 %. N=217. Andelen pojkar och flickor var jämt för-delade. Gymnasieeleverna såg samtliga alternativ som mer betydelsefulla än grundskoleele-verna.
247 Enkätundersökning 2005/06, fråga 6. Dessa elever är Gertruds flickor och Henriks poj-kar.
248 Enkätundersökning 2005/06, fråga 6. Andel som anser att dessa skäl har stor eller mycket stor betydelse för att studera historia: Kunskap om historien: 39%. Förståelse för nuet: 39 %. Orientering inför framtiden: 31 %
249 Enkätundersökning 2005/06, fråga 6. Andel som anser att dessa skäl har stor eller mycket stor betydelse för att studera historia: Kunskap om historien: 73 %. Förståelse för nuet: 65 %. Orientering inför framtiden: 57 %.
Förutom vad som är betydelsefullt fick eleverna ta ställning till svar på frågan ”Vad betyder historia för dig?”, samtliga mer eller mindre inrikta-de mot eleven själv.250 Utfallet av elevernas ställningstaganden visar att eleverna i första rummet betraktar historia som något som skall ge en bakgrund till nuet samt en förklaring till de problem som existerar. Åtta av tio gymnasieelever och ungefär sju av tio grundskoleelever håller med om det påståendet.251 I två av de påståenden som är personligt orientera-de, ”en chans för mig att lära av andras misstag” samt ”många bra exem-pel på rätt och fel, bra och dåligt”, är förhållandet liknande. Av gymnasie-eleverna anser något fler än hälften och av grundskolegymnasie-eleverna något fär-re än hälften att detta uttrycker vad historia är för dem.252 Det mest indi-vidcentrerade påståendet, ”Ett sätt för mig att få grepp om förändringar i mitt liv, förr, nu och sedan”, anser en mindre andel elever vara förknippat med historia, närmare bestämt omkring en tredjedel av gymnasieeleverna och två femtedelar av grundskoleeleverna.253 Detta visar att en stor del av eleverna, oavsett ålder, i huvudsak anser att historia har betydelse för att förstå samhället.
Eleverna uttrycker sin syn på historieundervisningens syfte på delvis oli-ka sätt beroende på om de går i gymnasieskolan eller grundskolan. Åldern tycks vara en betydelsefull faktor för elevernas uppfattningar men även läraren verkar påverka. Något fler än 40 procent av de elever som under-visades av lärare med elevorienterad syn på undervisningens syfte anser att historien kan vara till hjälp för förståelsen av det egna livet. I katego-rin grundskoleelever är andelen något under 40 procent. Andelen gymna-sieelever som har sådan uppfattning är drygt 30 procent. Av de elever som har ämnesorienterade lärare är det en något mindre andel som anser att historia erbjuder hjälp för förståelsen av den egna situationen. 254 Ett liknande förhållande framträder då eleverna tog ställning till ett
påståen-250 Påståenden som inte behandlas här är om historia för eleverna innebär: Bara ett skoläm-ne och inget mera, Äventyr och spänning som stimulerar min fantasi, något dött, som inte har något att göra med mitt liv idag.
251 Enkätundersökning 2005/06, fråga 5. 69 % av grundskoleeleverna och 80% gymnasie-eleverna ansåg att de höll med eller helt med om att historia hade sådan innebörd för dem.
252 Enkätundersökning 2005/06, fråga 5. En chans för mig att lära av andras misstag och framgångar ansåg 56% av gymnasieeleverna och 49 % av grundskoleeleverna sig hålla med om. Många bra exempel på rätt och fel, bra och dåligt ansåg 59 % av gymnasieeleverna och 49% av grundskoleeleverna att de höll med om.
253 Enkätundersökning 2005/06, fråga 5. Ett sätt för mig att få grepp om förändringar i mitt liv förr, nu och sedan menade 345 av gymnasieeleverna och 39 % av grundskoleeleverna sig hålla med om.
254 Enkätundersökning 2005/06, fråga 5. Ett sätt för mig att få grepp om förändringar i mitt liv förr, nu och sedan ansåg 42 % av de elevorienterade lärarnas elever att de höll med om och 39 % av eleverna i kategorin grundskoleelever. Medan 30 % av eleverna som undervisa-des av samhällsorienterade lärare i hög grad ansåg att historia hade denna funktion var det 34 % av elever i kategorin gymnasieelever som hade den uppfattningen.
de om att historia kan vara till hjälp för att förklara den nutida situationen.255 Lärarnas syn på historieundervisningens syfte verkar i nå-gon mån påverka elevernas uppfattningar om vad historia kan fylla för funktioner.
Likheterna mellan elevernas uppfattningar får betraktas som stora oav-sett elevernas ålder och vilka lärare de har. De olikheter som kan skönjas mellan grund- och gymnasieskolans elever kan bero på de skillnader som finns i ålder och i elevernas allmänna inställning till skola och undervis-ning. Skillnaderna mellan elevgrupperna rör sig sällan om mer än tio pro-centenheter och de olikheter som framträtt mellan elevernas svar liknar de som framkommit i tidigare studier, till exempel Långströms undersökning.256 Resultaten visar även att elevernas tankar kring vad som är viktigt och betydelsefullt skiljer sig åt, samt att det föreligger ett visst samband mellan lärarnas och elevernas uppfattningar om historie-undervisningens syfte.
Avslutande diskussion
I den genomförda undersökningen av hur elever och lärare betraktar syf-tet med historia och historieundervisning har det kunnat konstateras att även om skillnaderna mellan de olika lärarna är små och de alla menar sig ha elevernas bästa för ögonen så varierar deras uppfattningar. Katego-rierna tydliggör skillnader mellan lärarnas uppfattningar. Det är dock ingen större avgrund mellan de lärare som är mer elevorienterade och de som är mer ämnesorienterade; tvärt om delar de vissa uppfattningar om historieundervisningens syfte.
Den mer ämnesorienterande synen innebär att element ur den vetenskap-lica disciplinen historia och färdighetsträning betraktas som betydelse-fullt liksom förmåga att förstå dagens samhälle med hjälp av historiska studier. Denna kategori lärare har uppfattningar som liknar de syften som exemplifieras i Nygrens samhällsvetenskapliga, flerperspektivistiska och även eklektiska strategier. Även där är förståelse för samhället, käll-kritik och flerperspektivism betydelsefullt.257 Denna kategori har likheter
255 Enkätundersökning 2005/06, fråga 5.
Att historia Visar bakgrunden till nuet och förklarar nutida problem höll 80 % av gymnasie-eleverna samt 83% av elever med samhällsorienterade lärare med om. Bland de elevoriente-rade lärarnas elever fanns uppfattningen hos 67 % och 69 % av grundskoleeleverna.
256 Långström, Ungdomar tycker om historia och politik, s. 43. I den sammanställningen visas dock att en större del av gymnasieeleverna menar sig hålla med eller hålla helt med i samtliga av de här beskrivna påståendena.
257 Nygren, Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier, s. 85ff.
med en essentialistisk utbildningsfilosofi genom att innefatta element som är gemensamma med den bakomliggande universitetsdisciplinen.258 Den mer elevorienterade synen på historieundervisningens syfte innebär att eleven skall förstå sin egen historia och att eleven skall utvecklas ge-nom att ta del av de exempel ur historien som presenteras i undervis-ningen. Faktakunskaper är betydelsefulla, liksom hos de ämnesorientera-de lärarna, men som allmänbildning för att kunna fungera i kontakter med andra människor. Likheter föreligger med delar av de strategier Ny-gren identifierat, bland annat inbegriper de narrativa och eklektiska stra-tegierna att eleven skall lära för framtiden samt allmänbildas.259 Dessa uppfattninar är inte unika för svenska lärare, utan även i Hardings kana-densiska undersökning förekommer exempel på sådana uppfattningar om historieundervisningens syfte. Den stora skillnaden är att det nationella temat, vilket var viktigt för några av de kanadensiska lärarna, saknas i den föreliggande studien.260 Den elevorienterade uppfattningen liknar den den progressivistiska utbildningsfilosofin, men i lärarnas utsagor presenteras en lägre grad av elevaktivitet eller elevmedverkan än vad som vanligen åsyftas med en undervisning präglad av progressivism.261 De olika uppfattningarna om syftet med undervisningen antas framträda i den undervisning som läraren genomför. I sin bok om klassrumskom-munikation refererar Barnes till en undersökning av historielärares kun-skapssyn och undervisning. Det framgick av den att historielärarna kunde hänföras till i huvudsak två grupper: en inriktad på att överföra och en inriktad på att tolka.262 Barnes formerar en hypotes utifrån de kunskaps-syner som har inriktning mot den vetenskapliga disciplinen eller elevens tolkningsförmåga. I hypotesen anses kunskapssynen påverka klass-rumskommunikationen, det vill säga elevernas och lärarens roll i under-visningen. Denna avgör i sin tur vilken typ av inlärning som uppmuntras:
en avgränsad ”skolkunskap” eller en vardagsrelaterad ”handlingskun-skap”.263
Hur läraren uppfattar syftet med sina elevers lärande och vad läraren vill åstadkomma med sin undervisning borde avspegla sig i elevernas utsagor om vad studier av historia har för mening. Elevernas möjligheter att ut-trycka sig i sådana frågor är dock begränsade till enkätens alternativ men
258 Englund, s. 134f.
259 Nygren, Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier, s 87, 89
260 Harding, s. 211.
261 Englund, s. 134 f.
262 Barnes, s. 102,148f, 152.
263 Ibid, s. 155.
likafullt framträder variationer i olika elevkategoriers synsätt. Deras upp-fattningar hänger samman med deras ålder, mognad och studiemotiva-tion, men samtidigt finns också ett svagt samband mellan elevernas och lärarnas inställningar. Möjligen kunde sambandet ha blivit tydligare om enkätfrågorna formulerats annorlunda, men likafullt framkommer skill-nader mellan de uppfattningar som elever med elevorienterade lärare ger uttryck för och uppfattningar som presenteras av elever vars lärare har en ämnesorienterad syn på historieundervisningens syfte.
Tidigare studier av liknande slag ger hjälp att förklara varför lärarnas uppfattningar ter sig olika trots att de har liknande arbete och liknande utbildning och trots att deras bakgrunder inte skiljer sig mycket från var-andra. De anger att personliga uppfattningar och erfarenheter från un-dervisningsvardagen har stor betydelse för hur lärare betraktar sin verk-samhet. Beroende på undersökningens design och syfte framstår någon av dessa förklaringsgrunder, yrkesverksamheten eller personen, som mest betydelsefulla. Nygren, som undersökt erfarna lärares undervis-ningsstrategier, lutar åt en livshistorisk förklaring som tar fasta på att erfarenheter ifrån yrkespraktiken påverkar en lärares uppfattningar, me-dan exempelvis Coughlin, som studerar hur lärares bakgrund påverkar deras undervisning, finner att lärares identitet och förståelse av historien är viktigt för deras tänkande kring historieundervisning, alltså en mer personlig förklaring som bygger på den personliga bakgrunden.264
Eftersom det personliga historieintresset är i denna undersökning cen-tralt, framför allt i intervjuerna med lärarna, framstår en förklaring kopp-lad till lärarens person och bakgrund som rimlig. Att förklara lärarnas uppfattningar om undervisningens syfte med deras historieintresse låter sig däremot inte göras eftersom både de lärare som anser sig hysa ett stort intresse och de som menar sig vara mindre intresserade återfinns i bägge kategorierna. Det framträder inte heller något samband mellan hur lärarna betraktar undervisningens syfte och deras skilda kön, åldrar, äm-neskombinationer och undervisningserfarenheter. Skolformen tycks vara kopplat till hur syftet med historia uppfattas, men det är snarare lärarnas utbildning som verkar skilja elev- och ämnesorienterade lärare ifrån var-andra.
Till den ämnesorienterade kategorin hör enbart lärare med ämneslärar- eller gymnasielärarutbildning. Bland de elevorienterade lärarna återfinns Gina, som är gymnasielärare mer yrkesförberedande gymnasieprograms karaktärsämnen i sin ämneskombination, och Gunilla som efter sin
ut-264 Se till exempel Nygren, Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervis-ningsstrategier, s. 91; Coughlin, s. 107f.
bildning för grundskolan har vidareutbildat sig för tjänst inom gymnasie-skolan. Det verkar alltså som om lärare kan ha tagit intryck under sin ut-bildning som påverkat dem i riktning mot en elev- respektive ämnesori-enterad syn på historieundervisningens syfte. I Schüllerqvist och Osbeck presenteras sådana skilda uppfattningar hos gymnasielärare med olika ämneskombinationer vilket antyder att universitetsstudierna och lärarut-bildningen inte är den enda betydelsefulla faktorn för hur lärare uppfattar syftet med sin undervisning.265
Det förefaller inte orimligt att förklara olikheter i lärarnas uppfattningar med deras lärarutbildning om också Englunds modell över skolämnens utbildningsfilosofiska bakgrunder tas till stöd för resonemanget. En ut-bildning som innehåller mer av de vetenskapliga disciplinerna än praktisk pedagogik med bäring mot barn och ungdomars lärande har förmodligen som konsekvens att studenternas närmar sig ett mer essentialistiskt tän-kande. På motsvarande sätt har lärare med annan utbildningsbakgrund mindre studier av den vetenskapliga disciplinen historia men mer av till exempel pedagogik eller ämnesdidaktik vilket tycks påverka i mer pro-gressivistisk riktning.
Det är naturligtvis vanskligt att utifrån endast en av de tre didaktiska frå-gorna gruppera lärare i en utbildningsfilosofisk tradition. Lika problema-tiskt vore påståendet att lärarens sätt att betrakta historieundervisning-ens syfte enbart härrör från den lärarutbildning han eller hon genomgått.
Ämnes- och elevorienterade preferenser kan ha funnits redan före utbild-ningens början och därmed påverkat valet av lärarutbildning. Även så-dant som sker under lärarens tid som yrkesverksam torde inverka, men genom att många uppfattningar delas av de medverkande gymnasie- och grundskollärarna verkar yrkespraktiken inte vara lika viktig för förkla-ringen av denna studies resultat som i till exempel Nygrens. I stället pe-kar detta kapitels resultat på att sådant som finns utanför den egna un-dervisningen, faktorer som påverkat innan läraren påbörjade sin yrkes-bana, har stor betydelse för lärarnas syn på undervisningens syfte. Det som här framträder som särskilt betydelsefull är lärarnas utbildning.
Kapitlet åskådliggör att de medverkande lärarna har endera en elev- eller en ämnesorienterad syn på sin historieundervisnings syfte. Deras elever har uppfattningar om varför historia skall studeras som förklaras bättre med deras mognad än deras lärares tankar om syftet med undervisning-en. Sambanden mellan lärarnas och elevernas uppfattningar förefaller vara svagt, men i de frågor som tydligt skiljer mellan historia i syfte att förstå samhället och historia för den egna identiteten är kopplingen
mel-265 Schüllerqvist och Osbeck, s. 223f, 226.
lan lärares och elevers uppfattningar tydliga. För att förklara varför lära-ren har en viss uppfattning om den didaktiska varför-frågan verkar deras utbildning vara den mest framträdande faktorn och inte deras eget intres-se för historia. Historieintresintres-set kan visa sig vara av större betydelintres-se för hur lärarna tänker kring didaktikens vad- och hur-frågor, vilket behand-las i nästa kapitel. Historieintressets eventuella inverkan på lärares och elevers tänkande kring didaktikens vad- och hur-frågor behandlas i nästa kapitel.
4.
Uppfattningar om
historieundervisningens innehåll och undervisningsmetoder
I de föregående kapitlen framkom att lärare och många elever betraktar historieämnet som intressant och betydelsefullt. Det lärarna anser vara viktigt handlar främst om att eleverna skall nå olika former av förståelse.
På ett plan kan det gälla förståelse av dagens samhälle och hur händelser i det förflutna påverkat detta. På ett annat plan kan det omfatta elevens förståelse för sin egen person och plats i tillvaron. Undervisningen kan även syfta till att förmedla värderingar och ge eleverna beredskap inför framtiden. Utifrån lärarnas uppfattningar om historieundervisningens syfte skapades kategorierna elevorienterad respektive ämnesorienterad undervisning.
Det samband som kan skönjas mellan lärarnas och elevernas uppfatt-ningar om historieundervisningens syfte är att många elever som under-visas av lärare med ämnesorienterad syn på undervisningen delar lära-rens uppfattning om att syftet med de historiska studierna är att förstå det nutida samhället, något som den andra lärarkategorins elever inte ger uttryck för i samma utsträckning. I den elevgrupp som har lärare med elevorienterade uppfattningar om historieundervisningens syfte uttrycker en större andel av eleverna i stället uppfattningar om att historien är till hjälp för förståelsen av den egna platsen i tillvaron. Det förefaller dock som om läraren är en av många faktorer, exempelvis framstår ungdomar-nas mognad ha större betydelse för eleverungdomar-nas tankar om syftet med un-dervisningen.
Att diskutera frågor om syftet med historiska studier är möjligen inte sär-skilt vanligt under lektionerna. I stället har eleverna troligen mött uttryck för lärarnas uppfattningar i form av den vardagliga undervisningen. Den-na undersöks genom lärarDen-nas skildringar av siDen-na val av undervisningsme-tod och innehåll samt elevernas utsagor om de arbetssätt och det stoffur-val som de anser känneteckna undervisningen. Den följande skildringen behandlar alltså elevers och lärares uppfattningar om de didaktiska hur- och vad-frågorna såsom dessa kommit till uttryck i elevenkäterna och lärarintervjuerna. Slutligen diskuteras resultaten i ljuset av tidigare forskning och de resultat som tidigare redovisats.