Enkät

Den kvantitativa delen av undersökningen bestod bland annat av en enkätundersökning, vilket ansågs vara ett relevant metodval utifrån studiens syfte. Enkäten som var riktad till eleverna inleddes med endast ett par bakgrundsfrågor (kön och trivsel i skolan), eftersom det ändå kan vara svårt för barn att förstå och värdera frågor som rör familjens socioekonomiska status (Folkhälsomyndigheten, 2014). Dessutom antogs det att elevernas socioekonomiska status var relativt likartade på de skilda skolorna, eftersom skolorna ”matchats” bland annat utifrån det kriteriet. Därefter innehöll enkäten både kategorier om fysisk aktivitet, matvanor och några frågor om självkänsla och psykosomatisk hälsa (se bilaga 7), för att på så sätt försöka fånga in delar av de teorier avhandlingen lutat sig mot. Frågorna till vårdnadshavarna handlade om barnets fysiska aktivitet, om deras egenskattade fysiska aktivitetsnivå och om barnets och familjens matvanor (se bilaga 8). Syftet med enkätstudien till eleverna var att få en bild av deras egen syn på sin fysiska aktivitetsnivå, sina matvanor och sin självkänsla. Syftet med enkätstudien till elevernas vårdnadshavare var främst att även fånga in ett föräldraperspektiv. Samma enkät som vid baseline gick likaså ut VT 2013, med i stort sett identiska frågor. Det fanns dock några tillägg i den enkät som gick ut till interventionsskolans elever och vårdnadshavare, där frågor om upplevelsen av hälsocoachens roll och insatser i skolan var centrala och angelägna att få svar på (se bilaga 9 och 10). Detta för att kunna återkoppla till studiens teoretiska modell. Dessa frågor innehöll även svarsalternativ av så kallad öppen karaktär – respondenterna hade således möjlighet att själva skriva några rader om deras upplevelse med egna ord (Trost, 2012).

Fysisk aktivitet

Frågor till eleverna som rör fysisk aktivitet12 är hämtade, men till viss del omarbetade, från The Physical Activity Questionnaire for Older Children (PAQ-C) (Kowalski, Crocker & Donen, 2004), som är validerat på barn från 9 år upp till 15 år (Crocker, Bailey, Faulkner, Kowalski, & McGrath, 1997; Kowalski, Crocker & Faulkner, 1997). PAQ-C frågorna är översatta till svenska, med hjälp av en kompetent och erfaren engelskspråkig kollega, med viss svensk modifiering och tillägg. PAQ-C är ett kort formulär med frågor som handlar

om fysisk aktivitet för de senaste sju dagarna, vilket ansågs lämpligt då det anses vara svårt för barn att komma ihåg vad man gjort bakåt i tiden. För att ge ett exempel ur enkäten fick barnen svara på frågan; Hur ofta har Du varit

mycket aktiv (t.ex. lekt livliga lekar, sprungit, hoppat, kastat) under idrotten/gympa lektionerna i skolan den senaste veckan? Detta följt av fem

svarsalternativ varav de ombads endast kryssa i ett alternativ:

På liknande sätt ställdes fler frågor om fysisk aktivitet, med fasta svarsalternativ. Nackdelen med denna typ av frågor är delvis att resultatet kan bli missvisande om något barn varit sjukt just de senaste sju dagarna och inte rört på sig som ”vanligt”. Dessutom kan det till och med vara för komplicerat för barn att minnas sju dagar tillbaka i tiden (Sallis & Owen, 1999). En studie gjord av Sallis et al., (1993) visar exempelvis att barn endast kan minnas väl och rapportera sin fysiska aktivitet 2-3 dagar bakåt. Därefter sjunker reliabiliteten. Går barnen i femteklass eller över håller dock resultaten vid självskattningsformulär, för en sjudagars tillbakablick, tillräckligt hög reliabilitet och validitet för att användas i forskning (Sallis et al., 1993). Självrapporterad fysisk aktivitet sägs således kunna användas på barn över nio års ålder, men dock med viss aktsamhet (Sallis & Owen, 1999). Jämfört med objektiva mätmetoder är självskattningsverktyg på barn mindre säkra och då särskilt när det gäller rapportering av lättare fysisk aktivitet, visar en sammanställning gjord av Brener et al (2003). Självrapporteringsformulär kan emellertid med fördel användas som ett komplement till objektiva mätmetoder (Sallis & Owen, 1999), vilket gjorts i denna studie. Syftet med enkätfrågorna till eleverna gällande fysisk aktivitet var alltså främst att validera de resultat som framkommer i de andra mätningarna (intervju och stegmätare), men också för att undersöka var och när barnen utövade sin fysiska aktivitet, det vill säga om det var i skolan (på raster och i ämnet idrott och hälsa) eller på fritiden.

Enkätfrågorna till elevernas vårdnadshavare gällande fysisk aktivitet är inspirerade av Skolbarns hälsovanor (2005/2006) (Statens folkhälsoinstitut, 2006), och handlar i stort om barnets vardagliga fysiska aktivitet, frivilliga fysiska aktivitet på fritiden där man blir varm och svettig samt om deras egna frivilliga fysiska aktivitet på fritiden (se bilaga 8).

Hälsa och hälsovanor

Syftet med enkätundersökningen, utöver att få svar på undersöknings-gruppens egenskattade fysiska aktivitetsnivå, var dessutom att få en uppfattning om barnens hälsa och matvanor. Av den anledningen valdes också vissa frågor13 ut med inspiration ifrån Skolbarns hälsovanor (Statens folkhälsoinstitut, 1993/1994, 2005/2006 översatt formulär från Health behaviour school-aged children, WHO Collaborative study), då det gällde främst frågor om psykosomatiska besvär samt frågor om matvanor till eleverna. Att mäta självrapporterad hälsa genom att ställa frågor om olika stressrelaterade symptom (psykosomatiska besvär) är nämligen en vanlig metod som används i olika undersökningar för att få en uppfattning om individens hälsotillstånd (Socialstyrelsen, 2009; SOU 2001:55).

För att kunna utföra analyser kopplat till detta arbetes syfte har också vissa delfrågor i enkäten granskats utifrån ett statistiskt reliabilitetstest (Cronbach's Alpha), för att söka svar på om frågorna mäter samma sak. Detta för att säkerställa sammanförandet av vissa variabler till ett index. Indexet skapades utifrån åtta frågor som ställdes för att mäta barnens egenrapporterade psykosomatiska besvär de senaste månaderna. Barnen fick ta ställning till fem svarsalternativ: 1=Sällan eller aldrig, 2=Ungefär 1 gång i månaden, 3=Ungefär 1 gång i veckan, 4=Mer än 1 gång i veckan, 5=I stort sett varje dag. Reliabilitetsvärdet för psykosomatiska besvär (variabel 15 a, b, c, d, e, f, i, j – se formuläret, bilaga 7) uppgick till .82, T1 och .78, T3, vilket anses vara acceptabelt (Field, 2013), för att kunna få tillförlitliga resultat vid en analys. Då index även ville skapas utifrån variabler om ”onyttiga” och ”nyttiga” matval, testades reliabiliteten likväl på vissa sammanförda variabler kring dessa domäner. Barnen hade på samma sätt som ovan fått ta ställning, utifrån sju

13 Fråga 1, 2, 3, 12, 13, 14 och 15 är hämtade med inspiration ifrån Skolbarns hälsovanor (Statens folkhälsoinstitut, 1994, 2006).

svarsalternativ14, till hur många gånger de anser sig äta olika livsmedel. Utifrån NNR 2012 (Nordic Council of Ministers 2013) om vad vi bör äta mindre av här i Norden (det vill säga framför allt socker och snabbmat) testades variablerna 14 b, c, d, e, f, g, h, i, som mäter den sorts mat, vilket gav reliabilitetsvärden på .82, T1, och .84, T3.

Med utgångspunkt i NNR 2012 om vad vi främst bör förtära mer av (frukt, grönsaker, fullkorn, fisk, kyckling och nyckelhålsmärkta mejerivaror), testades också variablerna 14 a, j, k, m, r, t, som mäter denna typ av mat, och detta gav vid T1 ett värde på .59, vilket alltså ligger under värdet för vad som anses ge ett tillförlitligt index. Vid T3 blev dock reliabilitetsvärdet på samma variabler .72, så index valdes att skapas även av dessa items. Samma variabler gällande ”onyttig” och ”nyttig mat” testades också för vårdnadshavarnas enkät. Reliabilitetsvärdena för de ”onyttiga” variablerna hamnade på .77, T1, och .73, T3 och därmed kunde relativt tillförlitliga index skapas även här. Reliabilitetstestet för de ”nyttiga” variablerna gav dock endast ett värde på .37, T1, och .53, T3 – ett värde som ej ansågs tillräckligt tillförlitligt att utforma index av. Variabel m (lättmjölk) togs då bort, vilket gav ett något högre Cronbach’s-Alpha på .58, T1, och .63, T3, som också det egentligen ligger under den reliabla nivån, men beslut togs ändå till att skapa index av dessa kvarstående variabler (13 a, j, k, r, t), då det ändå fångar in en bredd av ”nyttiga” livsmedel.

Frågorna till elevernas vårdnadshavare gällande hälsa och matvanor var också de inspirerade utifrån Skolbarns hälsovanor (2005/06)15 (Statens folkhälsoinstitut, 2006), och rörde både hur de bedömer sitt barns hälsa samt hens kostvanor. Dessutom ställdes här ett par frågor om familjens kostvanor och om hur ofta de äter måltider tillsammans i familjen.

Självkänsla

För att undersöka elevernas egenskattade självkänsla16 användes delar av Harters (1985) Self-Perception Profile for Children (SPPC), så som frågor om

14 Svarsalternativen var; 1=Aldrig, 2=Några gånger om året, 3=En gång i månaden, 4=Några gånger i

månaden, 5=Några gånger i veckan, 6=En gång om dagen, 7=Mer än en gång om dagen.

15 Frågorna 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11 och 13 är hämtade med inspiration ifrån Skolbarns hälsovanor.

fysiskt yttre, idrottskompetens och global självkänsla. Dessa domäner tillhör Harters senare och omarbetade version av det tidigare instrumentet/modellen (the Perceived Competence Scale for Children, 1982) (Harter, 2012), där fokus på kompetens inte längre blir lika centralt, då hon efter att ha breddat sin begreppsbildning ändrat om vissa domäner. Istället för att fokusera enbart på barns egen bedömning av sin kompetens, vilken den ursprungliga teorin gjorde, syftar således de nya skalorna mer till att få fram barns bedömning av sin ”självtillräcklighet” (self adequacy) inom områdena; social acceptance, scholastic competence, behavioral conduct, athletic competenc och physical appearance.

Exempelvis har Harter (1985, 2012) gjort om domänen social competence till social acceptance, vilken innefattar huruvida barnet känner sig populär bland vänner, vilket inte har att göra med kompetens kopplat till sociala färdigheter. Hon har också delat upp den fysiska kategorin i två delar; en domän som mer specifikt fortfarande syftar på kompetens, athletic competence, vilken direkt söker svar på barnens upplevelse av sin kompetens inom idrotts- och utomhusaktiviteter, samt en domän där fokus mera ligger på barnens egen känsla av nöjdhet med hur han/hon ser ut, med benämningen physical appearance. De två sistanämnda kan inbegripas inom ramen för begreppet fysisk självkänsla (Lindwall, 2004) som flera andra forskare använder som begrepp (se exempelvis Raustorp, 2006).

Vidare finns ytterligare två domäner med i Harters nya verktyg; scholastic competence (som ersätts av cognitive competence) och behavioral conduct (som är en helt ny subdomän), varav det förstnämnda begreppet endast har fokus på skolrelaterade påståenden, medan det sistnämnda bland annat söker svar på i vilken grad barn gillar det sätt de agerar. Slutligen finns också global self-worth (global självkänsla) med i SPPC (Harter, 1985) som förut, men nu med en tydlig separat särskiljning från kompetensdomänerna. Detta eftersom Harter (1985) senare kommit fram till att barn faktiskt kan ge en mer global bild av sig själv, rent generellt. Dock inte förrän de är åtta år (Harter, 2012). Dessutom har missuppfattningar skett utifrån det tidigare instrumentet, där flera trott att global självkänsla är detsamma som allmän kompetens, vilket Harter noga poängterar att så ej är fallet.

Genom det ”nya” sättet att mäta kan man som forskare även undersöka den allmänna/globala självkänslan kopplat till de domänspecifika kompetens-områdena (Harter, 1985, 2012), vilket är avsikten i denna avhandling. Den fysiska domänen har dessutom visat sig korrelera väl med global självkänsla (Harter, 2012; Klomsten et al., 2004), vilken gör den extra intressant att studera.

Översättningen av instrumentet skedde med hjälp av en kompetent och erfaren engelskkunnig kollega, som i tidigare fall. Båda dessa frågeformulär är validerade på barn i dess ursprungsversion och enligt denna studies pilottest uppfattades de utvalda frågorna som enkla att besvara. För att få en uppfattning om elevernas självkänsla och fysiska kompetens fick de alltså svara på en mängd olika frågor, genom att ta ställning till fyra påståenden för varje fråga, exempelvis:

Även här utfördes sedan ett statistiskt reliabilitetstest (Cronbach's Alpha) för att kunna skapa index. Reliabilitetsvärdet för fysisk kompetens (variabel 16 a, b, c, d, e, f) blev .76 vid mättillfälle 1 (T1) och .88, T3, alfa-värdet för variablerna om fysiskt yttre (variabel 16 g, h, i, j, k, l) hamnade på .93 både vid T1 och T3. Detsamma gällde för global självkänsla (variabel 16 m, n, o, p, q, r) som också blev .93 både vid T1 och T3. Alla index som behandlar självkänsla fick således reliabilitetsvärden över 0.7 – ett värde som alltså anses reliabelt för att kunna användas för analys.

Genomförande

Före enkätdistribution kodades alla enkäter till att bli en siffra, så att enskilda individers svar aldrig skulle kunna komma att bli synliga för andra än för forskargruppen. Individernas namn syns således aldrig någonstans på formuläret, vilket är viktigt ur etisk synpunkt (Cohen et al., 2007; Santelli,

2006). Första enkätutdelningen till eleverna (datainsamling år 1 – T1) skedde i mitten av mars 2011, både på interventionsskolorna och på jämförelseskolorna. Detta efter att vårdnadshavare och barn givit sitt samtycke. Ifyllandet ägde rum i elevernas respektive klassrum och även om PAQ-C anses vara validerat på barn från nio års ålder, fick de unga i årskurs 4 ändå viss hjälp - en eller två forskare fanns alltid tillhands i alla klasser samt en klasslärare. Detta för att vara extra säker på att alla skulle ha möjlighet att fråga, om det för någon elev uppstod oklarheter i formuläret. Samma förfarande skedde även år tre, mars 2013, då den sista datainsamlingen genomfördes.

Enkäten till elevernas vårdnadshavare distribuerades via brev kort efter att elevundersökningen gjorts, både VT 2011 och 2013. Dessa enkäter hade samma kodnummer som elevernas, för att på så sätt kunna urskilja vem som var vårdnadshavare till vilken elev. Då svarsfrekvensen var låg efter första utskicket (gällde vid båda insamlingstillfällen) sändes även påminnelsebrev, både en och två gånger, till elevernas vårdnadshavare, som till slut gav en svarsfrekvens som ökat till vad som ansågs vara en godkänd nivå17(Trost, 2012).