6.2 Intervjuer med lärare, pedagoger, elever och hälsocoacher på
6.3.3 Matvanor
Näringsrik mat, eller som i denna studie valts att kallas nyttig mat, som frukt och grönt, har visat sig ha flera positiva hälsoeffekter (WHO, 2012). Elevers dagliga frukt- och grönsaksintag minskar dock med åldern, medan mer onyttiga livsmedelsval som godis har visats sig öka med åldern (Folkhälsomyndigheten, 2014). Därtill kan oregelbundna matvanor (frukost lunch, middag och kvällsmål) kopplas till lågt intag av frukt och grönt (Pedersen et al 2012). Mot denna bakgrund ansågs det intressant att undersöka dessa variabler även för denna undersökningsgrupp och hur deras vanor förändrats över tid. Av resultatet att döma uppgav eleverna sig äta likartat med onyttig mat vid både T1
och T3, sett till hela gruppens medelvärde23 (MT1=3.84, Sd=.76, MT3=3.84, Sd=.76, n.s.). Däremot sjönk medelvärdet något för nyttig mat mellan mätningarna (MT1=4.27, Sd=.91, MT3=4.12, Sd=1.06; p<.05), vilket är i linje med tidigare forskning, som belysts ovan.
Förutom intag av frukt och grönt har frukostvanor visat sig vara en friskfaktor för ungas hälsa. De som äter frukost minskar bland annat risken att utveckla övervikt i ungdomsåren (Merten et al., 2009). Frukostintag är något som också visat sig sjunka med stigande ålder (Folkhälsomyndigheten, 2014). I likhet med elevernas intag av nyttig mat i denna undersökningsgrupp sjönk andelen elever som äter frukost (T1=89%; T3=81%) och lunch (T1=96%; T3=80%) regelbundet24. Att barnen åt frukost i något mindre utsträckning i årskurs 6 jämfört med årskurs 4 var inte ett överraskande resultat i sig, eftersom WHO (2012) också har pekat på dessa trender utifrån tidigare gjorda undersökningar. Skillnaden över tid gällande de elever som åt middag regelbundet var dock inte stor (T1=94%; T3=92%). Barnen åt middag hemma i ungefär samma utträckning vid T3 som vid T1. Däremot sjönk frekvensen något mellan mätningarna då det gäller elevernas intag av mellanmål (T1=72%; T3=65%). Vid en jämförelse mellan skolorna vad gäller onyttig mat, gick det inte att utläsa några signifikanta skillnader. Det fanns vidare inga signifikanta avvikelser över elevernas intag av onyttig mat mellan skolorna över tid (från mättillfälle T1-T3). Liknande resultat gick också att upptäcka för indexet över nyttig mat, där man likaså inte kunde se några signifikanta skillnader mellan skolorna.
När det gäller elevernas intag av frukost visade resultaten inte heller på några större skillnader mellan skolorna, och inte heller mellan de två mättillfällena, T1 och T3 (Intervention: T1=84%; T3=78%; Kontroll 1: T1=95%; T3=81%; Kontroll 2: T1=90%; T3=85%). Andelen elever som åt frukost minskade på samtliga skolor, trots att interventionsskolans elever fått lära sig mer angående frukostens betydelse för hälsan. När det gäller lunchintaget fanns det dock en
23 Barnen fick ta ställning till sju svarsalternativ i stigande skala i enkäten: 1=Aldrig; 7=Mer än en
gång om dagen. Se 5.2.4 i metodkapitlet för mer info.
24 Barnen fick ta ställning till fyra svarsalternativ i enkäten, gällande frukost-, lunch-, middag- och mellanmålsintag: 1=Aldrig, 2=Sällan, 3=De allra flesta dagar, 4=Varje dag. Vid analyserna sammanfogades sedan svarsalaternativen ”De allra flesta dagar” och ”Varje dag”, för samtliga ”matvanevariabler”, för att ge dig som läsare en mer övergripande bild av elevernas matintag per vecka.
skillnad mellan skolorna, där en större andel elever från interventionsskolan och elever ifrån kontrollskolan 2 uppgav sig äta lunch, till skillnad från eleverna på kontrollskola 1 (Intervention: T1=100%; T3=84%; Kontroll 1: T1=90%; T3=73%; Kontroll 2: T1=98%; T3=82%). Däremot kunde inga stora skillnader upptäckts mellan skolorna över tid - alla elever hade minskat sitt lunchintag. Vidare gick det inte att finna några specifika skillnader mellan skolorna över tid när det gäller deras middagsintag. Andelen elever som åt middag var relativt konstant från T1 till T3 (Intervention: T1=92%; T3=92%; Kontroll 1: T1=95%; T3=98%; Kontroll 2: T1=95%; T3=97%).
Vid en granskning av barnens förtäring av mellanmål, sågs inte heller där några stora tydliga skillnader mellan de olika klasserna. Alla elever i årskurs 6 hade rapporterat att de åt mellanmål i lägre grad än vad de gjorde i årskurs 4. Det var dock något fler elever från kontrollskola 1 som minskat sitt intag av mellanmål (Intervention: T1=72%; T3=70%; Kontroll 1: T1=81%; T3=61%; Kontroll 2: T1=62%; T3=62%), men även eleverna från interventionsskolan hade alltså gjort det, även om hälsocoacherna i projektet arbetat extra med detta.
Jämförelse mellan flickor och pojkar
Enligt Rasmussen et al (2006) kan ungas intag av nyttig mat (t ex frukt och grönt) ha ett samband med kön, då det visat sig att flickor i högre grad tenderar att äta mer av denna livsmedelsgrupp än vad pojkar gör. Resultaten i denna studie visar förvisso att flickorna rapporterat sig äta mer nyttig mat vid både T1 och T3 (T1: MFlickor= 4.45, Sd=.87; MPojkar= 4.11: Sd=.91; T3: MFlickor=4.30, Sd=.95; MPojkar= 3.96, Sd=1.13; F1, 128=4.93, p<.05), medan flickorna och pojkarna rapporterat sig äta mer likartat vad gäller onyttig mat (T1: MFlickor= 3.90, Sd=.71; MPojkar= 3.79: Sd=.81; T3: MFlickor=3.75, Sd=.74; MPojkar= 3.93, Sd=.78; n.s.). Vad gäller elevernas intag av frukost, lunch, middag och mellanmål, under dagen kunde inga könsskillnader upptäckas. Det visade sig heller inte finnas några könsskillnader mellan skolorna över tid.
Sammanfattning av elevernas matvanor
Elevernas intag av onyttig mat verkar vara bestående över tid, men däremot sjönk medelvärdet signifikant för deras förtäring av nyttig mat mellan mätningarna. Vidare visade analysen att elevernas frukost- och lunchintag
sjönk signifikant mellan T1 och T3. Något som däremot inte skilde sig så mycket åt mellan mätningarna, var elevernas rapporterade förtäring av middag och mellanmål.
Vid en jämförelse mellan skolorna visade analysen inte på några signifikanta skillnader vare sig för intaget av onyttig eller nyttig mat, förtäring av frukost, lunch, middag eller mellanmål över tid. Det fanns heller inga könsskillnader över tid. Med andra ord verkar de insatser som bedrivits på interventionsskolan, för att främja barnens matvanor, inte haft någon särskild påverkanseffekt enligt dessa resultat.