Intervjuer

Den kvalitativa delen av undersökningen bestod främst av semistrukturerade gruppintervjuer med några utvalda elever, lärare och pedagoger. Intervjuer genomfördes i början, före projektstart, och i anslutning till avslutat interventionsprojekt. Syftet med de kvalitativa intervjuerna i starten av projektet var att härigenom få en mer djupare syn på hur elever och lärare såg på och upplevde skolans hälsofrämjande arbete före projektstarten. Intentionen med elevintervjuer var vidare att försöka ta reda på och förstå hur barnen själva såg på fysisk aktivitet, kost och hälsa. I anslutning till avslutat projekt lades däremot mer fokus på att undersöka hur de unga upplevt den utökade vardagliga fysiska aktiviteten i skolan och hur de sett på hälsocoachen och insatserna i stort.

När det gällde intervjuer med lärarna och pedagogerna vid T3, riktades uppmärksamhet mot hur de såg på de ungas fysiska aktivitets- och matvanor över tid samt på hälsocoachens roll och skolinterventionen överlag. På så sätt

var förhoppningen att kunna göra kopplingar till avhandlingens teoretiska modell. Intervjuer har också gjorts med de två hälsocoacherna (T2, respektive T3, samt med rektor och skolchef (T3). Dessa skedde enskilt med respektive person. Syftet med att intervjua hälsocoacherna var, som nämnts tidigare, att fånga upp deras upplevelser av sin roll som hälsocoach, de insatser de gjort och elevernas reaktioner på dessa aktiviteter. Med andra ord var tanken här att bland annat utforska vilka faktorer som möjliggjort respektive hindrat dem i deras arbete. Avsikten med de individuella intervjuer som skedde med rektor och skolchef var att försöka identifiera deras attityder, värderingar och framtidsplaner gällande en hälsocoach och hälsofrämjande aktiviteter i skolmiljön. Detta med koppling till den valda teoretiska modellen där organisatoriska faktorer, så som skolledningen och deras inställning och stöttning, också anses vara en nyckelkomponent i hälsofrämjande verksamhet. Att göra dessa intervjuer enskilt ansågs som mest lämpligt för att kunna ställa mer konkreta och specifika frågor utifrån just deras yrkeskategori.

Anledningen till val av gruppintervju som undersökningsmetod, för elever och lärare, berodde delvis på dess tidssparande verkan – det är en effektiv metod för att samla in flera åsikter på samma gång (Cohen et al., 2007; Thomas, Nelson & Silverman, 2005). Dessutom kan respondenterna tycka att det är lättare att uttrycka åsikter i en gruppinteraktion (Kvale & Brinkman, 2009, 2014). I somliga grupper kan det dock bli en ”kamp” om ordet och vissa individer kan då känna olust att ange sin åsikt (Thomas et al., 2005), vilket naturligtvis också kan påverka resultaten. Detta är emellertid inget som hade någon större betydelse för denna avhandling, då frågorna knappast var av den art att de skulle kunna skapa konflikter eller oro.

Det blev gruppintervjuer och inte fokusgruppsintervjuer utifrån att man i fokusgrupper brukar fördjupa sig i ett specifikt tema, medan man i traditionella gruppintervjuer kan vara mer fri till att täcka över flera frågeställningar. Syftet med fokusgrupper är också att undersöka hur individer i grupp reagagerar på varandras åsikter och att försöka få en bild av samspelet i gruppen (Bryman, 2011), vilket inte var avsikten med intervjuerna i denna undersökning. Fördelen med fokusgrupper är enligt Thomas et al., (2005) att individerna kan känna sig tryggare, då de inte behöver oroa sig för att bli enskilt utvärderade. Detta har dock ansetts vara detsamma även i en ”vanlig” gruppintervju. Sägas bör vidare att skillnaden mellan fokusgruppsmetoden och

gruppintervjun inte alltid är särskilt tydlig, och inte alltför sällan används dessa benämningar synonymt med varandra (Bryman, 2011).

En kvalitativ metod är adekvat när det handlar om att försöka förstå en individs uppfattning, resonemang och tankar kring ett fenomen på ett djupare plan. Dessutom kan man som forskare (intervjuare) med denna metod också läsa av individens (respondenternas) reaktioner vid en specifik fråga och/eller område, vilket gör det möjligt att fördjupa sig ytterligare kring ämnet (Kvale, & Brinkman 2009, 2014; Silverman, 2010; Trost, 2010). En mer kvalitativ utvärdering av intressenternas perspektiv sägs också vara särskilt viktig för att kunna förbättra framtida processer i hälsofrämjande arbete (Tayabas et al., 2014). På så sätt framställs en bild av hur unga individer och övriga inblandade sett på hälsocoachens roll och de hälsofrämjande insatser som bedrivits på skolan och hur det arbetet eventuellt har påverkat dem.

Urval - Intervju

I kvalitativa intervjustudier kan det vara svårt att säga hur stort ett urval bör vara. Det beror på syftet med studien samt på hela undersökningsgruppens storlek (Cohen et al., 2007; Kvale & Brinkmann, 2009, 2014). Att säga ett minimumantal är således svårt. Det viktiga är att urvalet är representativt utifrån populationen samt utifrån gruppens konstellation av individer (som exempelvis kön och socioekonomi) (Cohen et al., 2007).

Totalt valdes 29 individer ut till intervju vid första datainsamlingstillfället (baseline, år 1) vilket sågs som ett representativt urval, med tanke på urvalsgruppens storlek och studiens syfte. När det gällde intervjuer med de vuxna tog jag vid första datainsamlingen (T1, VT 2011) hjälp av två klasslärare för att samla ihop lämpliga grupper som kunde representera skolans lärare/pedagoger. Dock valdes ej några av övriga skolans personal in i denna grupp, som exempelvis representanter ifrån elevhälsan eller ifrån skolmatssalen, vilket kan sägas vara en brist i undersökningen. Vid sista datainsamlingstillfället (T3, VT 2013) valdes strategiskt de lärare ut som på något sätt varit involverade i Hälsocoachprojektet. Sammanlagt blev det således fyra gruppintervjuer år 2011, bestående av totalt 13 pedagoger (åtta lärare, fyra fritidspedagoger och en specialpedagog) och endast två lärare år 2013 (klasslärare till interventionsgruppen).

Vid urvalet inför elevintervjuerna (både T1 och T3) i interventionsklasserna togs också hjälp av barnens klasslärare. Detta för att få en mångfald av elever utifrån skilda etniska härkomster samt en fördelning av föreningsaktiva elever (n=8), och icke-föreningsaktiva elever (n=8), fördelat på hälften flickor och hälften pojkar i varje klass. Tanken med detta förfarande var främst att säkra upp att försöka nå de elever som var mest respektive minst fysiskt aktiva i vardagen, utan att de berörda barnen skulle känna sig särskilt utpekade. Studier visar nämligen att de unga som är med i en förening oftast är de som är fysiskt aktiva även utanför föreningslivet (RF, 2005; Wagnsson, 2009) samt också de som är mest aktiva inom ämnet idrott och hälsa (Thedin Jakobsson & Engström, 2008), även om det inte alltid är så (Nielsen, Hermansen, Bugge, Dencker & Andersen, 2013). Det gjordes således ett så kallat möjlighetsurval (Cohen et.al., 2011) som bland annat innebär att de personer som fanns på plats vid det tillfälle intervjuerna var planerade att äga rum, valdes ut till intervju, av respektive klasslärare. Dessutom var urvalet målstyrt, då även hälsocoacher, rektor och skolchef intervjuades, men också eftersom respondenterna valts ut med hänsyn till de forskningsfrågor som var formulerade, vilket är en mycket vanlig metod inom kvalitativ forskning (Bryman, 2011).

Genomförande

Alla gruppintervjuer, vid datainsamling T1 (VT 2011) och T3 (VT 2013), genomfördes av mig, på skolan i en avskild, lugn och trygg miljö, vilket sägs vara viktigt (Bryman, 2011; Silverman, 2006) – och då framförallt i undersökningar med barn (Cederborg, 2000; Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Varje intervjusituation inleddes med att berätta om syftet med intervjun, användningen av Mp3-spelare och om att enskilda individers svar bara kommer att vara kända för intervjuaren (Cederborg, 2000; Kvale & Brinkman 2009, 2014). Intervjuerna spelades in för att inte missa väsentlig information, som kan vara lätt att göra om man endast skriver ner respondenternas utsagor för hand (Doverborg et al., 2000; Yin, 2001), men också för att som intervjuare kunna koncentrera sig till fullo på själva frågorna (Kvale & Brinkman 2009, 2014). Vissa anteckningar gjordes emellertid under själva intervjun för att veta vem som sagt vad om något skulle behöva förtydligas eller förklaras ytterligare.

Intervjuguiden till barnen (se bilaga 1) inleddes med några mer allmänna frågor om trivsel och vilket ämne de tycker bäst om i skolan, medan intervjuguiden till lärarna (se bilaga 2) inleddes med frågor om deras befattning, anställning och hur länge de arbetat på skolan. Detta för att få respondenterna mer avslappnade – något som är av extra betydelse i intervjuer med barn (Doverborg et al., 2000). För barnen följde sedan frågor om hälsa, fysisk aktivitet och matvanor vid första datainsamlingstillfället (VT 2011), medan frågorna vid det andra (och sista) intervjutillfället, VT 2013, riktades mer mot deras upplevelser av hälsocoachen och de aktiviteter som bedrivits i projektet. Vid båda tillfällena gjordes försök till att ha så öppna frågor som möjligt, för att inte leda in eleverna på något specifikt svar och påverka deras berättelser, vilket annars lätt kan bli fallet (Cederborg, 2000). Lärarna fick vid mättillfälle 1 frågor om hälsofrämjande arbete, deras uppfattning om barnens fysiska aktivitetsnivå och matvanor. Vid mättillfälle 2 berörde frågorna främst erfarenheter och tankar kring hälsocoachen, de aktiviteter som bedrivits samt deras involvering i projektet i stort, relaterat till studiens teoretiska modell. Intervjun med den första hälsocoachen skedde i respondentens hemmiljö för att på bästa sätt försöka skapa en avslappnad och bekväm atmosfär. Den andra hälsocoachen fick också själv välja lämplig plats att bli intervjuad på av samma skäl, vilket då blev ett isolerat läge i ett bibliotek. Intervjun med skolchefen, och så även med rektorn, ägde rum i separata kommunhus i ett avskilt rum där vi kunde prata ostört. Liksom tidigare intervjuer inleddes även dessa samtal med några inledande, uppvärmande frågor, för att sedan komma in på mer centrala områden utifrån avhandlingens syfte och frågeställningar, samt med koppling till valda teoretiska utgångspunker (se bilaga 3, 4 och 5). Alla intervjuer avslutades med att fråga respondenterna om de hade något de ville belysa ytterligare eller undrade över (Kvale & Brinkman, 2009, 2014). Tätt inpå efter varje intervju genomfördes själva transkriberingen, vilket är av vikt för på så sätt kunna upptäcka brister och göra åtgärder av sin datainsamling i tid (Silverman, 2010), som att exempelvis förtydliga något svar.

Analys

Den här studiens analysförfarande har utgått från den kvalitativa innehållsanalysen, med stöd ifrån Graneheim och Lundman (2004). En innehållsanalys kan användas på flera olika sätt, med olika mening, procedurer och tolkningar, eftersom vi alla uppfattar verkligheten så olika. Huvudsakligen används metoden dock vid studier som syftar till att beskriva ett fenomen (Hsieh & Shannon, 2005), vilket ansågs passande med hänseende till mitt syfte och mina forskningsfrågor. Innehållsanalysen är vidare detaljerad och systematisk och går ut på att söka efter bakomliggande teman, mönster eller mening (Bryman, 2011) – något som rimmar väl ihop med en fallstudiedesign (Yin, 2014). Främst har jag i min analys av intervjuerna fokuserat på det manifesta innehållet, som handlar om att beskriva det mest synliga och uppenbara som visar sig i texten, men i vissa fall ansågs det även relevant att leta efter det latenta innehållet – den mer underliggande betydelsen av respondenternas utsagor (Graneheim & Lundman, 2004).

Tillvägagångssättet för denna analysmetod utgår ifrån några olika steg; först läser man igenom sitt utskrivna material (transkriberingen) utan att analysera något, därefter läser man igen och gör markeringar i texten, och skriver nyckelord i marginalen (Graneheim & Lundman, 2004; Hsieh & Shannon, 2005), som beskriver det som har med syftet att göra. Det är också viktigt att sedan gå igenom sina ”koder” och försöka göra begränsningar. Några koder kanske kan kombineras och utgöra kategorier och andra kan bli underkategorier. Underkategorierna kan således sorteras och flyttas till en kategori eller så kan kategorier delas in i underkategorier - allt beroende av vad som betraktas vara mest lämpligt för att kunna få så uttömmande indelningsgrupper som möjligt.

Att skapa kategorier är i alla fall själva kärnan i kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004) – ett förfarande som idag tillhör den vanligaste formen vid analys av intervjudata (Kvale & Brinkmann, 2014). Slutligen bör alla kategorier ses över igen och organiseras i en hierarkisk struktur om det är möjligt. Analysprocessen över hur koder och kategorier har framträtt i denna studie visas i tabell 2.

Tabell 2. Exempel på hur koder och kategorier utvecklades utifrån de meningsenheter som framkom av innehållet i intervjuerna.

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod

Sub-kategori

Kategori Om man tittar nu och läser i alla, vad

man ska göra, så står det att eleverna ska röra sig varje dag och då funderar man ju på hur man ska, vem ska, hur ska?

Eleverna ska röra sig varje dag, men hur och vem ska ansvara

Ingen tar ansvar för fysisk aktivitet

Ansvarsbrist

Jo jag kan känna det där du säger va, att gör man för mycket så får man dåligt samvete för man hinner inte med, och hur går det med matten egentligen, kan de det där och nej vi kan nog inte göra det eller vi kan nog inte göra det för att alla mål ska ju ha nåtts liksom […]

Gör man för mycket så får man dåligt samvete för man hinner inte med de andra ämnena

Hinner inte med hälsofrämjande arbete

Tidsbrist Hindrande faktorer

[…] det gäller ju också att ha med rektorerna alltså, inget ont om dom alls, men om dom skulle vara mer tillgivna med tid och försökte… att fått lite draghjälp utav dom tror jag, med personalvård och så vidare, så tror jag att det hade gått ännu smidigare.

Gäller att ha med rektorerna, som draghjälp, med tid för personalvård och så vidare, så hade det gått smidigare. Arbetet hade gått smidigare om rektorerna varit mer hjälpsamma Stöttande rektor underlättar arbetet Stöd och samverkan Aeah, cafeterian försökte jag (skrattar

lite), men det var inte så lätt, och inte skolmatsalen heller. Eeeh, jag fick sätta upp planscher, de (syftar på eleverna) hade ritat kostcirkeln, det var okej, men det var lite känsligt det där, fick jag reda på. Man skulle inte komma där och tro att man kunde ändra på något inte, för det hade varit så länge (skrattar igen). Lite den mentaliteten var det tyvärr.[…] så när man fick nej två-tre gånger så… så la jag ner det […]. Så det var lite som att slå huvet i väggen där.

Försökte påverka cafeterian och skolmatsalen men det var inte så lätt. Man skulle inte komma där och tro att man kunde ändra på något. Var lite som att slå huvudet i väggen. Svårt att ändra på något i cafeteria och skolmatsal. Svårt att påverka och samverka

Svaren man får från respondenterna ska därefter beskrivas genom de identifierade koderna/kategorierna, diskuteras och eventuellt också jämföras med tidigare forskning och teorier (Hsieh & Shannon, 2005). Detta i likhet med det förfarande som även gäller för en fallstudiedesign där också sortering, kategorisering och tolkning ingår (Thomas et. al., 2005).