Begreppet coaching har de senaste åren utvidgats markant och används numera i en rad skilda sammanhang inom olika arenor (Gjerde, 2012). Ordet coach är dock inget nytt begrepp, då det uppkom redan tidigt på 1500-talet. I en av de tidigare kända formerna av begreppet är betydelsen med en enkel översättning från engelskan, vagn (Berg, 2007). En coach är således något som ”… fraktar människor från en plats till en annan…” (Ibid. s. 73). Begreppet blev senare populärt inom idrottsvärlden, men numera existerar det alltså på flera håll i samhället (Berg, 2007; Gjerde, 2012; Palmer, Tubbs & Whybrow, 2003). Definitionen av termen coaching kan dock skilja sig åt, liksom de teorier och metoder som är kopplade till coachingbegreppet (Berg & Karlsen, 2007). Enligt Gjerde (2012) ser vissa coaching som ett samlat begrepp för allt som görs för att ”… frigöra människors potential.”, medan andra ser det mer som ett välavgränsat tillvägagångssätt, som består av ett särskilt sätt att tänka och
handla. En mer vardaglig definition av coaching är Bergs (2007), som menar att coaching handlar om:
Att uppmuntra och stödja en individ eller ett team att utveckla sitt sätt att tänka, vara och lära, samt utveckla sina positiva känslor, för att nå viktiga personliga mål och/eller organisationsmässiga mål. (Berg, 2007, s. 15)
Ett begrepp som är länkat från coaching är hälsocoaching och hälsocoach som i likhet med coachingbegreppet idag figurerar på åtskilda platser i vårt svenska samhälle. Detta utan att det egentligen finns någon klar definition av dess betydelse. Palmer et al. (2003) beskriver dock ordet på ett tillämpbart sätt i sin studie, där de menar att hälsocoaching (health coaching) handlar om att ha ett coachande förhållningssätt till hälsoutbildning och hälsofrämjande arbete i praktiken, för att på så sätt kunna stärka individers välmående och underlätta samt stödja dem i deras ansträngningar i arbetet med att nå sina hälsorelaterade mål:
Health coaching is the practice of health education and health promotion within a coaching context, to enhance the wellbeing of individuals and to facilitate the achievement of their health-related goals. (Palmer et al., 2003, s. 92)
Med denna definition i åtanke bör en hälsocoachs arbetsuppgifter inrymma både utbildande och främjande aktiviteter. Uppfattningen av vad en hälsocoach är och gör, skiljer sig troligtvis något åt i praktiken, men den allmänna uppfattningen är relativt likartad - att det är en person som hjälper andra individer att främja sin hälsa. Att hälsocoach blivit ett modeord råder det i alla fall inget tvivel om, då det vid en sökning på Google inte gav mindre än 184 000 träffar (2016-05-12). Även i nationella studier kan man finna begreppet hälsocoach (health coach). Främst verkar begreppet/rollen användas en hel del inom primärvården. Kreitzer et al. (2008) framhåller dock att health coaches numera anställs allt mer inom olika organisationer, så förutom inom sjukvården, på friskvårdsanläggningar, i privat praktik och inom företag. Hälsocoacher har bland annat använts i interventionsstudier utförda på arbetsplaster med fokus på hälsofrämjande arbete (Baker et al., 2008). Detta för att bland annat hjälpa individer att göra hälsosamma livsstilsförändringar:
[…] the focus is on helping clients make choices and behavior changes that will promote their overall health and well-being. […] A major focus is on increasing the self-efficacy of the client. (Kreitzer, Victor, Sierpina & Lawson, 2008, s. 154).
Dock görs inte alltid en beskrivning av vilken form av utbildning som krävs för att vara hälsocoach. Det verkar kunna vara allt ifrån exempelvis en sjuksköterska, medicinsk assistent (Bodenheimer & Laing, 2007; Laing et al., 2008) och dietist till en certifierad personlig tränare, certifierad hälsoutbildare, eller en person tillhörande en annan yrkesgrupp med utbildning i psykologi och hälsorelaterade områden (Baker et al., 2008). Framställningen av den huvudsakliga arbetsuppgiften är emellertid ofta densamma – att hjälpa individer till beteendeförändringar mot ett hälsosammare leverne. Hälsocoachens uppgift är alltså att stödja individer till att sätta upp och uppnå hälsomål samt i flera fall även att stimulera lärande om olika främjande levnadsvanor och metoder. Med andra ord kan en ”hälsocoach” i grunden ha olika utbildningar, även om arbetsuppgifterna är av samma art.
Ett närliggande begrepp till health coach är wellness coach, som också används flitigt i nationella studier, men inte i lika hög grad som health coach (en sökning på google scholar gav 25 500 träffar, till skillnad från health coach som gav 299 000 i sökresultat, 2016-05-12). Extra populärt verkar det vara att använda wellness coach-begreppet (särskilt personal wellness coach) när det gäller coaching via mobilapplikationer nationellt. Även health coach är ett ofta använt begrepp inom detta gebit. Här blir då coachen en person som visar övningar eller kan spåra användarens rörelser, registrera steg etc. (Buttussi & Chittaro, 2008).
Definitionen av hälsa och wellness skiljer sig dock åt, då begreppet hälsa är betydligt bredare och mer vetenskapligt förankrat. Wellnessbegreppet brukar i stort kopplas till harmoni i kropp och själ (Smith & Puczkó, 2009). Liksom
health coach-begreppet görs heller inte alltid en begreppsförklaring av wellness coach i alla studier. En beskrivning av arbetsuppgifterna (Swarbrick, Murphy,
Zechner, Spagnolo & Kenneth, 2011) görs däremot oftare vilka är snarlika med hälsocoachens – att hjälpa individer uppnå uppsatta mål till livsstilsförändringar. Enligt min mening har emellertid ordet wellness coach inte riktigt fått något genomslag i Sverige ännu, och av den anledningen valdes begreppet hälsocoach istället, i denna studie.
Mot ovanstående bakgrund, där en exakt definition av begreppet hälsocoach är svårfångad, och då särskilt med tanke på att studiens hälsocoach har fokus på barns hälsofrämjande utveckling, valdes en egen begreppsförklaring. Dock
med påverkan av framhållna närliggande begrepp och tolkningar. En hälsocoach i skolan med fokus på barn bör helst ha en pedagogisk utbildning med god kunskap om ungas psyko-sociala och fysiologiska utveckling. En hälsocoach i skolan med uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete bör också med fördel ha kunskaper om ungas hälsa och hälsofrämjande aktiviteter. Detta för att på ett relevant sätt kunna utbilda, motivera, inspirera och stödja elever (och lärare/pedagoger) till att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysiska aktiviteter och andra hälsofrämjande levnadsvanor. Dessutom bör en hälsocoach i skolan kunna bemästra att skapa en främjande miljö som möjliggör för individen att själv lyckas påverka sin hälsa i en för honom/henne gynnsam riktning.