Mina etiska utgångspunkter för denna studie grundar sig i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer55 och jag har med största noggrannhet tagit dem i beaktande vid möten med fältet. Mina informanter har, från min sida, tydligt tillhandhållits relevant information särskilt kring individskyddskravets fyra delar, informations-, samtyckes-, konfidentialitets-, och nyttjandekravet, för att i sin tur ge mig sitt frivilliga samtycke för sin medverkan i studien. Utifrån denna information hade informanterna därmed valmöjligheten att avbryta eller ångra samarbetet utan att känna sig obekväma i situationen, om så önskades. Då intervjuer kan komma att beröra privata områden är det även viktigt att informanterna kan känna att materialet är i trygga händer samt att de förblir anonyma genom studiens gång.
Då några av mina informanter var bekanta till mig kan detta ifrågasättas ur en forskningsetisk synvinkel. Det skulle kunna tyckas att jag redan har en förförståelse kring moderskapet och att detta i sin tur ramar in mitt tänkande som vidare påverkar mig i mitt arbete. Jag har även reflekterat över att informanterna kanske inte vågar berätta sina djupaste tankar för mig eller att de vill förmedla en bild av sig själva som de tror sig passa in på den föreställning som jag har av dem samt att vår relation kan komma att förändras efter en intervju. Å andra sidan har jag valt dessa informanter på grund av att jag vet att de är verbala och har många åsikter kring moderskapet. Jag vet även att de informanter som jag tidigare är bekant med är vana vid att reflektera över livet och sin roll som mamma. Efter noga övervägning föll beslutet på att använda mig av dessa informanter då jag ansåg att mitt material skulle berikas av deras medverkan.
Jag har även valt att inte spekulera kring huruvida mina informanter talar sanning eller enbart vill förmedla en bild som de anser är korrekt då, enligt min mening, det är både tidskrävande och troligtvis något som man aldrig kan få svar på. Således har jag tagit allt mina informanter har sagt med största allvar och jag har därmed utgått från att det som har presenterats för mig är deras verklighet.
54 Gunilla Guvå, Ingrid Hylander, Grundad teori – ett teorigenererande forskningsperspektiv, (Stockholm 2003) 55 www.vr.se, 2006-02-26, kl.13.06
Teoripresentation
Inför denna studie har jag valt att använda mig av teorier av den engelske sociologen Anthony Giddens, sociologerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann samt sociologen Richard Jenkins på grund av att de bland annat beskriver hur den identitetsskapande processen kan se ut i vårt samhälle. Giddens belyser vikten av, att i vår tid, senmoderniteten, hitta sin självidentitet. Sökandet efter självidentiteten fortlöper i och med ett reflexivt tänkande då individen tolkar självet utifrån bakgrund av sin biografi. Självförverkligandets moraliska tråd är autencitet och för att hitta sig själv är det viktigt att vara sann mot sig själv.56
Berger och Luckmann beskriver hur man genom två socialisationsstadier, den primära och den sekundära, socialiseras och utifrån detta formar sin identitet. Den primära socialisationsfasen kännetecknas av den tidiga barndomen då den närmsta familjen blir de signifikanta andra som individen identifierar sig med och lär sig grundförutsättningarna för regler och normer i samhället av, vilket i sin tur blir en förutsättning för det sekundära socialisationsfasen. I den sekundära fasen får individen möjlighet att utifrån de regler och normer som denne har fått lära sig, tillämpa dem på nya miljöer och omgivningar.57
Richard Jenkins beskriver hur den sociala identiteten formas utifrån hur man ser på sig själv och genom hur andra ser på en. Samt kommer jag att använda mig av hans resonemang kring kategorisering och gruppidentifikation.58
Anna-Liisa Närvänen, Fil. Dr och forskare i hälsa och samhälle, resonerar kring Berger och Luckmanns begrepp biografiska scheman. Biografiska scheman kan förklaras som, enligt Närvänen, typiska, möjliga eller för- givet- tagna livsfaser som har socialt ursprung och uppfattas som normativa. Mot dessa scheman tolkar och utvärderar individer sina liv. Med andra ord kan biografiska scheman ha betydelse för vad individen uppfattar som möjligt och omöjligt för framtida val, och i denna studie handlar dessa möjligheter om att skaffa barn.59
Dessa teoretiker och sociologer kommer alltså att användas utifrån resonemang kring den identitetsskapande processen, socialisation, kategorisering och de biografiska schemans betydelse för individens framtid. Som komplement till mina intervjuer har jag tagit del av etnologen Helene Brembecks studie kring unga mammor och läkaren samt forskaren kring spädbarn och moderskap Daniel N. Sterns bok En mor blir till (1999). Brembecks studie fokuserar bland annat på unga kvinnor som vägrar kategoriseras in i stereotypa mammaroller och som vill visa att de inte bara är mammor.60 Stern beskriver hur moderskapet förändrar en kvinna för resten av sitt liv och jag har bland annat använt mig av delar då Stern beskriver dels psykologiska orsaker till
56 Anthony Giddens, Modernitet och självidentitet – självet i samhället i den senmoderna epoken, (Göteborg 1999)
57 Peter L. Berger och Thomas Luckmann, Kunskapssociologi, hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, (Falun
1998)
58 Richard Jenkins, Social identity (London, 2005)
59 Anna-Liisa Närvänen, Temporalitet och social ordning: en tidssociologisk diskussion utifrån vårdpersonalsuppfattningar om
handlingsmöjligheter i arbetet, (Linköping 1994)
60 Helene Brembeck, Inte bara mamma – en etnologisk studie av unga kvinnors syn på moderskap, barn och familj (Göteborg
känslor som oro och rädsla för barnets välmående och dels hur nya egenskaper utvecklas genom omhändertagandet av sitt barn.61
När jag talar om begreppet identitet menar jag hur individen förhåller sig till sig själv som mamma utifrån de upplevelser och kunskaper som hon har fått erfara under sitt livsförlopp. Identitetsskapandet är en ständigt pågående process som genom interaktion med andra människor, formas, utvecklas samt omskapas. Identiteten är således inte bestående utan föränderlig. Identiteten konstrueras genom reflektion, hur man ser på sig själv och hur andra ser på en. Barndomen och uppväxtmiljön har stor del i den identitetsskapandeprocessen då individen lär sig förstå sig själv genom identifiering med sin familj och sina närstående. I denna studie kommer jag att undersöka hur mina informanter idag uppfattar och ser på sig själv som mammor.