Det blir tydligt utifrån intervjuerna att informanterna reflekterar över de olika rollerna som de har. Att vara mamma är en av de största rollerna anser de men samtidigt vill de inte enbart förknippas med den rollen. Att vara sambo och väninna är ytterligare två roller som informanterna tar upp som väsentliga. Det blir viktigt att påvisa att de är en flickvän och därigenom har en kärleksrelation med en man med romantiska middagar, mysiga hemmakvällar och allt vad ett förhållande innebär. Genom att lyfta fram det faktum att de är en väninna visar de även att de har ett eget socialt nätverk. Informanterna talar om att de går ut och festar ihop och även bara umgås. Dessa två roller tycks dels återspegla informanternas nuvarande men även deras tidigare liv och verkar lite som ett ”bevis” på att de inte bara är mammor. Det är viktigt att få leva ut alla sina roller även om de ibland sammanfaller. Till exempel tar informanterna ibland med sig sina barn hem till en väninna för en fika, då de på så vis kan slå två flugor i en smäll- träffa sina vänner och samtidigt låta barnen leka med sina kompisar. Vilken miljö informanterna befinner sig i utgör också en viktig del för rollerna, i skolan är man student och man följer till viss del den jargong som finns på skolan, precis som att man uppträder på ett vis när man är på dagis och ska hämta barnen. Enligt informanterna verkar det finnas ett flertal olika roller att inträda, en informant beskriver det som:
…[ ] en roll som mamma, en roll som kompis med gamla kompisar, en roll med nya kompisar, en roll i skolan, en annan med sin pojkvän och så vidare, men rollen som mamma är alltid densamma.
Citatet visar på en mängd roller informanten iklär sig, men trots alla dessa roller, är rollen som mamma alltid bestående. Det finns alltså bara en roll som mamma enligt informanterna. Vidare fortsätter informanten med att förklara att i grund och botten är man alltid en mamma, även om
man inte alltid beter sig som en i alla situationer, och därför kan det vara svårt att koppla bort sin mammaroll. En annan informant menar att hon är tvungen att koppla bort sin roll som mamma när hon inte behöver vara en mamma på grund av att hon annars tror att hon skulle ”oroa ihjäl sig” och bara sitta och sakna barnen när hon inte var tillsammans med dem. En tredje informant förklarar att hon är väldigt bra på att koppla bort tankar kring barnen när hon inte är tillsammans med dem. Genom att kunna koppla bort tanken kring dem menar hon att hon får möjlighet att bara fokusera på sig själv och slappna av och detta är något som hon tror är mycket viktigt för att må bra.
Samtliga informanter berättar att de har förlorat kontakten med många av de gamla vännerna. Detta, tror informanterna, främst beror på att de gamla vännerna inte har barn och på så sätt har de inte längre lika mycket gemensamt. När de väl ses, fortsätter informanterna, går de oftast ut och festar tillsammans och gör saker som de tidigare gjorde ihop. Informanterna beskriver hur det är förståeligt att vännerna ”tröttnar” på dem när de ständigt pratar om sina barn. En informant förklarar:
Jag har inte så många gamla kompisar kvar, det är några stycken men de umgås man ju bara med när man är barnfri och går ut och festar och det blir ju inte så ofta längre. Sen beror det lite på dem också, det är klart att de tröttnar på att man pratar blöjor och nappar hela tiden.
Jag tycker mig ana en önskan ifrån informanternas sida att ibland få återgå till de gamla rollerna, då de umgås utan barnen och hittar på saker som de brukade göra tillsammans. Kanske är detta ett försök till att få bekräftelse om att de fortfarande är ”gamla roliga barndomskompisen” och på så vis kanske det finns ett behov av att kunna identifiera sig med de gamla rollerna. Detta skulle även kunna ses som ett sätt att, för en stund, koppla bort sin roll som mamma.
Brembeck förklarar att det ur hennes intervjuer framstod en stark vilja att framhäva sig själv samt motståndet till att falla in i några schablonmässiga mammaroller. Det viktigaste för dessa kvinnor tycktes vara att få vara sig själva.73 Detta resonemang påminner om hur denna studies informanter beskriver sig och sina roller. Samtidigt som de hävdar att de till största delen av tiden är en mamma vill de ändå inte enbart identifieras, utifrån andra, som bara en mamma. Detta skulle kunna kopplas till Giddens resonemang om autencitet, en strävan efter att vara sann mot sig själv.74 För kanske är det just det här detta handlar om, att i strävan efter att vara sann mot sig själv också vilja bli sedd som ”sig själv”, en individ med en mängd olika egenskaper, karaktärsdrag och roller och därmed inte bli kategoriserad in i stereotypa mammabilder.
73 Helene Brembeck, Inte bara mamma – en etnologisk studie av unga kvinnors syn på moderskap, barn och familj (Göteborg
1998) s. 14
Sammanfattning
Det är uppenbart att informanterna har förändrats och utvecklat nya egenskaper i och med moderskapet. Dessa nya egenskaper har betydelse på flera plan då de färgar av sig på vardagslivet. En känslig och orolig sida har väckts hos informanterna som genomsyrar hela deras identitet då det inte enbart påverkar mammarollen. Utvecklandet av en naturlig ansvarskänsla har uppenbarat sig när det gäller vardagens praktiska göromål men även när det gäller tankegångar kring livets alla frågor. Man är beredd att satsa mer tid och energi på planering, relationer och försörjningsätt, och man är även villig att ge upp saker för ”barnets bästa”. En vuxen karaktär växer fram där man fungerar som både mamma och som förebild för barnet. Trots oroskänslor och ett stort ansvarstagande är det märkbart att informanterna omfamnar och välkomnar dessa nya egenskaper och ser detta som ett tecken på personlig mognad och utveckling. Det gör sig även tydligt att de använder sig och tillämpar dessa egenskaper för att kunna upprätthålla en stabil och kärleksfull tillvaro för familjens bästa. Emellertid sker inte dessa förändringar över en natt, utan förändringarna skapas och omskapas successivt i takt med omhändertagandet av barnet. Med andra ord är det de nya livsvillkoren som följer moderskapet som öppnar upp och bringar mammorna ett helt nytt perspektiv på livet.
Att finna sin identitet som mamma är inget man gör över en natt, att beskriva och förklara hur man uppfattar sig själv som mamma är även det svårt. Den identitetskapande processen är lång och omfattande och precis som ordet avslöjar är skapandet av en identitet just en process. Den börjar först innan barnet är fött och fortsätter med all säkerhet under hela ens livstid. Den egna mamman är för informanterna den stora förebilden som de beundrar och vill efterlikna. Informanterna förklarar att den trygghet och kärlek de skänktes under barndomen och fortfarande är mottagare av i det vuxna livet är oslagbart. Den primära socialisationsfasen har varit en viktig del för informanterna då den egna mamman redan under barndomen var den signifikanta andra som de kunde identifiera sig med. Trots att informanterna har passerat den primära socialisationsfasen och således befinner sig i den sekundära socialisationen är den egna mamman fortfarande den signifikanta andra för informanterna. Det går att diskutera huruvida det sociala ursprunget har betydelse för informanternas val att skaffa familj framför karriär. Utifrån informanternas biografiska scheman och de val de har gjort, skulle man kunna påstå att det biografiska schemat har betydelse.
Genom reflexivitet och strävan efter att vara sann mot sig själv verkar en slags individualiserad mammaidentitet ha växt fram. Informanterna väljer att i första hand lyssna till sig själva i fostrandet och vårdandet av sina barn och väljer även att inte ta till sig av de fördomar och tillskrivna identiteter de möts av på grund av att de är unga mammor. Trots att en individualiserad mammaroll börjar ta form, finns fortfarande ett behov av att få känna samhörighet och gemenskap med andra mammor. Här gör sig även vikten av den sekundära socialisationsfasen sig påmind för den identitetsskapande processen. Det lättillgängliga Internet med chattrum för mammor, dagiset som barnen går på samt mamma- grupper är populära omgivningar som informanterna söker sig till för att få prata av sig med kvinnor som kan relatera
till deras vardag. Den identitetsskapande processen som mamma sker således bland annat genom identifiering med förebilder, interaktion med andra mammor, reflexivitet och till viss del även genom hur nära och kära ser på dig som mamma. Men till största delen är det, enligt informanterna själva, barnet som står i centrum av moderskapet som bidrar till identitetsskapandet. Alltså är det omhändertagandet av det egna barnet som formar och skapar, omvandlar och utvecklar dig till den du är och blir som mamma.
Det finns en mängd roller som informanterna iklär sig i olika situationer, men den största och bestående rollen är den som mamma. Informanterna förklarar att i grund och botten är de alltid mammor och detta kan bidra till att det kan bli svårt att koppla bort rollen som mamma, även om de tror att det är nödvändigt ibland. Att återgå till gamla roller med till exempel vänner är viktigt för informanterna då detta belyser att de är mer än bara mammor. Viljan att bli sedd som ”sig själv”, en person med många olika egenskaper, kvaliteter och roller verkar vara en stark önskan och något som eftersträvas enligt informanterna.