Maria Olsson
Inledning
Talet är en av de mest viktiga och elementära ting som finns hos en individ. Att kunna uttrycka sig, göra sig förstådd och att föra en dialog utan hinder är en självklarhet för många, dessutom kräver vår samtid att vi ska kunna fungera verbalt. Om vi utbildar oss ska vi också kunna framföra och presentera muntligt och det blir allt vanligare att man måste kunna uttrycka sig väl i både tal och skrift när man söker arbete. Att kunna gå på restaurang för att beställa den mat man vill ha, att svara i telefon eller vara social och träffa nya människor kräver också att man har ett fungerande tal. De här sistnämnda exemplen är vardagliga ting som många ser som självskrivna men hos en del människor kan detta jämföras med bergsbestigning. Med andra ord kan dessa situationer upplevas som svåra, krävande och ångestladdade, för tänk om syret tar slut. I min studie har jag belyst talsvårigheter, med främst fokus på stamning. Valet föll sig naturligt på detta forskningsområde då jag själv har stammat sedan jag var barn.
Uppsatsens disposition
Min uppsats inleds med syfte och frågeställningar som sedan följs av diverse avsnitt som berör studiens metod, etiska förhållningssätt och teoretisk inramning. Därefter kommer uppsatsens huvudsakliga del som är analysen och till sist avslutar jag med en slutdiskussion där jag gör en återkoppling till studiens syfte.
Syfte och frågeställningar
Utifrån mina informanters erfarenheter har jag ämnat undersöka hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten och identitetsskapandet. I studien behandlas informanternas berättelser om hur de själva upplever sin stamning samt hur de uppfattar omgivningens attityder gentemot dem själva och deras stamning. Utgångspunkten har varit det empiriska materialet som sedan har underbyggts av teoretiska resonemang. De frågeställningar som har formats utifrån syftet är således:
– Hur uppfattar informanterna sin egen stamning?
– Hur upplever informanterna omgivningens attityd mot stamning?
– Hur upplever informanterna att det sociala samspelet med andra individer påverkas?
Metod
Studien inleddes med att jag kontaktade en lokal förening för stamning genom e-post och blev både vänligt och positivt bemött. Martyn Hammersley och Paul Atkinson skriver i Etnography –
principles in practice (1995) att en forskare ska vara medveten om att det finns en risk för att informanter kan känna sig exploaterade och därmed utnyttjade när de ska delta i en studie.82 Därmed var det en lättnad att få motta en sådan god respons av denna förening. En orsak till denna goda respons kan ha varit att jag presenterade mig själv i det informationsbrev jag sände ut. Jag skrev att jag själv stammade och det kan ha bidragit till det goda bemötandet från föreningens sida, då de kanske kände gemenskap med mig. Den som jag först fick kontakt med var föreningens ordförande och han kom också att verka som min gatekeeper. Hammersley och Atkinson förklarar att en gatekeeper är den som tillåter forskaren att få inträde till forskningsfältet.83 Genom honom fick jag en ovärderlig kontakt med fältet på grund av all den hjälp jag fick för att finna informanter och att jag dessutom fick närvara på ett av föreningens möten. Utan denna dyrbara kontakt så skulle säkerligen studiens resultat ha blivit något helt annat på grund av det tillträde jag fick till fältet och för det intresse och den välvilja som mina informanter visade mig.
För att skydda mina informanters identitet har jag använt mig av fingerade namn. De benämns i studien som Anders, Carl, Siv och Ann. Det enda som jag har tagit hänsyn till i min analys är ålderperspektivet då Anders och Carl tillhör ålderskategorin 25-40 och Siv och Ann i kategorin 50-65. Bakgrunden till detta var att jag ville se om de olika åldrarna på informanterna spelade någon roll utifrån hur de upplever sin stamning. Andra perspektiv så som genus, etnicitet eller klass valde jag medvetet bort på grund av att frågan kanske skulle bli mer komplex om jag var tvungen att se till olika genusperspektiv eller beakta etniska och kulturella skillnader.
Innan intervjuarbetet utförde jag en deltagande observation med Ann. Syftet med min observation var att följa med Ann en så kallad ”vanlig dag” för att se om hon blev bemött på något avsevärt sätt på grund av hennes stamning. I samspråk med Ann gick vi först och fikade och sedan följde jag med henne till en matbutik. Jag valde således att göra en deltagande observation som innebär att forskaren är aktiv och engagerad i samspel med informanten.84 Orsaken till detta val av observation var att jag ville ställa frågor till Ann allt eftersom då hon exempelvis stammade till när hon skulle beställa fika på caféet, vad hon tyckte hon fick för reaktioner av cafébiträdet, vad hon kände och så vidare. Att ha en utfört en deltagande observationen ser jag enbart som positivt då den har verkat som upphov för en del av mina intervjufrågor.
När det kom till intervjuerna fick informanterna själva bestämma både tid och plats. Dels för att jag trodde att detta kunde skapa en större trygghet på grund av att informanten kände till platsen och dels för att intervjusituationen skulle bli avdramatiserad. Jag har uppfattat mina intervjuer som lyckade och jag tror att en bidragande orsak kan ha varit att informanterna har fått befinna sig i en miljö där de kan känna sig hemma och trygga när intervjuerna har utförts. En annan anledning kan åter igen ha varit att informanterna kände sig säkra med mig som forskare
82 Martyn Hammersley & Paul Atkinson, Etnography - principles in practice, (London 1995) s. 273 83 Ibid. s 34 ff.
för att jag stammar själv och att jag kan relatera till deras erfarenheter. Inför intervjuerna skapade jag en intervjuguide som innebär att man använder sig av formulerade frågor eller teman under intervjun.85 Innan varje intervjutillfälle har jag antingen e-mailat ut min frågemall eller gett ut frågorna före intervjun. Detta på grund av att jag vid tidigare intervjusammanhang har upplevt att informanten har gett mer utförligare svar om de har sett frågorna innan. Förutom detta ville jag att informanterna själva skulle få chansen att se vad mina frågor handlade om, så att de kunde säga till om det var någon fråga de inte vill svara på som kanske kändes stötande eller känslomässigt svår vilket kunde bidra till obehag hos informanten.
När intervjuarbetet var klart transkriberades alla intervjuer och därefter kodade jag mitt material utifrån Grounded Theory, GT. Kodning är det redskap som forskaren använder sig av när han ska välja ut och sammanställa relevant information från sin datainsamling och de insamlade bitarna ska sedan generera nya teoretiska förklaringsmodeller.86 Processen inleddes med att jag scannade intervjuerna, med andra ord så strök jag under ord eller meningar från det transkriberade materialet som jag tyckte var viktiga att lyfta fram och som var relevanta för mitt syfte. Sedan så kategoriserade jag de ord och citat som hade lyfts fram för att sedan kunna fortsätta med mitt analysarbete.