Sammanfattningsvis bör betonas att mitt syfte varit att försöka visa hur vi i Sverige i dag har arbetare som fått en så förändrad arbetssituation att den mer liknar trasproletärernas i Gorkijs noveller än arbetarnas i statarberättelserna. För vissa grupper av arbetare har alltså utveckling-en vänt och gått många steg tillbaka. Dutveckling-en arbetarlitteratur som skildrar denna situation har samtidigt fått ett existentiellt drag som inte ingår i konventionella föreställningar om arbetarlitteratur. Genom att använ-da den franska existentialismen som ett mellanled har jag försökt visa hur den rörliga Nietzschenihilismen utgör en röd tråd i samtliga texter från Gorkijs, genom Camus’ och Sartres, till Lundbergs. Karaktärerna utvecklas i riktning mot en aktiv nihilism. Naturligtvis är denna utveck-ling grundligast framställd i de franska existentialisternas texter – och Sartres Äcklet är den text som idémässigt mest liknar Yarden.
Syftet har alltså inte varit att förvandla Lundbergs berättelse till filo-sofisk betraktelse över existensen utan att lyfta fram den kraft och vilja att förändra arbetsvillkoren som enligt min mening finns i berättelsen. Det är därför som jämförelsen med Gorkijs noveller och Nietzsche-nihilismen varit viktig för mig.
Viljan att förändra glimmar till i Yarden när berättarjaget inser att han inte är ensam i sin situation: ”Jag undrar bara var alla ni andra är. Jag undrar bara varför det är så tyst. Jag sänder ut detta som ett nöd-bloss i natten, en raket av stjärnor och färgade ljus mot den svärtade himlen för att säga att jag är här, att ni kan komma nu, att vi kan samla oss.” (59f.).
I Yarden, ännu mer än i Gorkijs noveller, skildras med hjälp av nihilis-men hur styrkan och livsviljan kan återvinnas och därmed hur ett första steg kan tas i kampen mot orättvisorna. I slutet av Yarden när berättarja-get promenerar genom parken i Kirseberg skulle han kunna slå följe med Kuvalda och gå mot ett fritt, aktivt liv bortom alla auktoriteter – och därefter med styrka slåss tillsammans med trasproletärerna.
Noter
1 Kristian Lundberg, Yarden. En berättelse (Stockholm, 2015 [2009]), 9. 2 Yarden har behandlats i Åsa Arping, ”Att göra skillnad. Klass, kön och
etnicitet i några av det nya seklets svenska uppväxtskildringar”, 194; Anna Forssberg Malm, ”Solidaritet, identifikation eller gudomlig vrede. Om retoriska utgångspunkter i arbetarlitteratur”, 97. Båda uppsatserna finns i Bibi Jonsson, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic (red.): Från
Nexø till Alakoski. Aspekter på nordisk arbetarlitteratur (Lund, 2011). Se
också Christine Hamm, ”’Ett nödbloss i natten’. Melodrama og skeptisisme i Kristian Lundbergs Yarden (2009)” i Bibi Jonsson, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic (red.): Från Bruket till Yarden (Lund, 2014). 3 Samtliga noveller finns i Maksim Gorkij, Urspårade och andra noveller
(Stockholm, 1974 [1897]).
4 Se redogörelsen för Nietzsches nihilism och dess avgörande betydelse för den franska existentialismen i min avhandling Sivar Arnér – den
livs-bejakande nihilisten (Lund, 1993). Se vidare följande verk: William Barrett: Irrational Man (New York, 1962), 203f.; Harald Beyer: Nietzsche og Norden, band 1–2 (Bergen, 1959 och 1962); Gunnar Brandell: Den euro-peiska nihilismen (Stockholm, 1943), 9ff.; Eike Brock: Nietzsche und der Nihilismus (Berlin/München/Boston, 2015), 326–351; Reudiger Hermann
Grimm: Nietzsche’s Theory of Knowledge (Berlin/New York, 1977), 191; Inge Houmann: Nihil ismen (København, 1982), kap I–III; Georg Lukàcs:
Die Zerstörung der Vernunft i Georg Lukàcs Werke, Band 9 (Luchterhand,
1962), 347f.; Bernd Magnus: Nietzsche’s Existential Imperative (Blooming-ton/London, 1978), 12, 21; Keith M. May: Nietzsche and Modern
Litera-ture (Basingstoke/London, 1988), 18f.; Pangle, Thomas L.: ”The Roots
of Contemporary Nihilism and its Political Consequences according to Nietzsche” i Tracy B. Strong (red.): Friedrich Nietzsche (San Diego, 2009 [1983]). Stanley Rosen: Nihilism. A Philosophical Essay (New Haven/ London, 1969), 107f.; Ofelia Schutte: Beyond Nihilism (Chicago/London, 1984), 96f., 209 not 47.
5 De viktigaste verken under mellanperioden är
Menschliches-Allzumensch-liches I–II (1878), Morgenröte (1881) och Die fröliche Wissenschaft (1882).
6 ”Gud är död; han dog av sitt medlidande med människorna” (84). När jag framöver citerar från Also Sprach Zarathustra, gör jag det från en svensk översättning, nämligen Friedrich Nietzsche: Så talade Zarathustra (Stock-holm, 1963 [1883–91]).
7 Friedrich Nietzsche. Werke in drei Bänden I–III, utg. Karl Schlechta, München, 1954, del III, 558; III, 621; I, 17; III, 567 och III, 558. 8 Uttrycket ”omedvetet” har jag hämtat från Houmann, som skriver om
”u bevidst eller latent nihilisme”: ”Denne betegnelse anvendes ikke af Nietzsche selv, men selve sagen behandles hyppigt i hans skrifter uden præciseret terminologi. Da fænomenet imidlertid vil blive omtalt indgående i det følgende, har jeg fundet det formålstjenligt at navngive det”. Se Inge Houmann, Nihilismen (København, 1982), 18.
10 Jean-Paul Sartre: Flugorna i Bengt Lewan (red.): Världsdramatik 3. Det
moderna dramat (Lund, 1990 [1943]), 163.
11 Albert Camus: Främlingen (Stockholm 1962 [1942]), 72. Här i Sigfrid Lind-ströms översättning heter huvudpersonen Mersault – inte Meursault som i de senare översättningarna.
12 Nietzsche: Så talade Zarathustra, 17. 13 Nietzsche: Så talade Zarathustra, 40. 14 Nietzsche: Så talade Zarathustra, 59.
15 Albert Camus: Myten om Sisyfos (Stockholm, 1987 [1943]), 99. 16 Jean-Paul Sartre: Äcklet (Stockholm, 2004 [1938]), 7.
17 Sartre: Äcklet, 22. 18 Sartre: Äcklet, 117. 19 Sartre, Äcklet, 206.
abstract
Birthe Sjöberg
Are We Yet Again at the Shores of Volga?
A comparison of Maksim Gorkij’s short stories and Kristian Lundberg’s Yarden
The purpose of this investigation is to discuss which historical conceptions of working-class literature that are guiding Swedish working-class literature of today. Today’s variants mostly portray the lumpenproletariat of the society, and thus seem to have more in common with Maxim Gorkij’s short stories from the 1890s than with the Swedish classic-canonical working-class depictions from the 1930s. Why is it so? What does this literature tell us about the worker’s changed situation of the time before revolutions or reformations – via the interwar period – and up to the present time? What does it tell us about the concept of working-class literature? The emphasis of the analysis is on the worker’s collective struggle and their view on existential questions, as well as the function of such questions in working-class literature. Nietzschean nihilism and French existentialism are of great importance for the analysis.
Four texts will be focused in the analysis, even though other texts will also be taken into account. The four main texts are Kristian Lundberg’s Yarden.
En berättelse [Yarden. A story] (2006) and Maksim Gorkij’s ”Urspårade”
[Creatures that once were men], ”Konovalov” and ”Tjugosex och en” [Twenty-six men and a girl] – all in the collection of short stories called Urspårade och
andra noveller [Creatures that once were men, and other short stories] (1897).
Key words: working-class literature, lumpenproletariat, Nietzschean nihilism, existentialism, Maxim Gorkij, Kristian Lundberg