An-Magritt (1940). Båda romanerna ingår i serier – Germinal i Rougon-Macquart-serien som omfattar tjugo romaner som ur olika aspekter och med fokus på olika branscher och samhällsfärer tar grepp på kapitalis-mens utveckling, och An-Magritt i Nattens brød som på ett liknande sätt griper över Norges väg till frihet från främmande makt och den nya tid när Norge ”steg opp av middelalderens mørke”.9 Båda romanerna har en utpräglad hjälte/hjältinna, och utvecklingen hos respektive pro-tagonist, med drag av Kristusgestalt i båda fallen, står i centrum. Båda författarna är föregivet socialistiska, Falkberget kristet-socialistisk,10
och Zola uttalat sekulariserat socialistisk, vilket titeln stöder – Germinal är ett av revolutionens månadsnamn. Lång tid skiljer respektive romans tillkomsttid och deras historiska, såväl som deras nationella kontexter är därför olikartade. Studien är del av ett forskningsprojekt som foku-serar förbindelser och intertexter mellan Zola respektive Dickens och skandinaviska romaner under 1930–1949, och hur textstrategier förs över och används i olika klassrelaterade syften. Fokus ligger i härva-rande studie på retorisk-narratologiska aspekter av arbetsskildringar, och romanernas olikheter stör därför inte undersökningen.
En fruktbar metod i studiet av olika klassers litteratur är att fokusera den retoriska positionen, det vill säga vilken utkikspunkt eller vilket perspektiv berättandet utgår från och hur berättarinstansen hanterar det som skildras.11 Begreppet täcker dels berättarinstansens förhållande till det berättade, tidsmässigt och attitydmässigt, avläsbart i ordval och formaspekter, dels författarens retoriska position i förhållande till stof-fet som skildras. Frågorna till Zolas Germinal och Johan Falkbergets An-Magritt är givna och enkla: hur skildras arbetarna, och hur skildras arbetet? Vilka arbetsformer uppvisar romanerna? Och hur hanteras ar-bete och arbetare i den retoriska positionen?
Émile Zolas roman Germinal (1885) tillhör de storsäljande romaner-na, som har återutgivits eller nyöversatts många gånger i såväl Sverige som Norge.12 Direkta influenser från Germinal till Nattens brød hävdar jag inte, utan stannar vid en motivjämförelse. Någon jämförelse mellan dessa romaner med fokus på arbete, arbetsskildring och föreställningar om arbete har mig veterligen inte gjorts tidigare.13
Lån från arbetsvetenskapen
Hur skall då arbete definieras? Inom arbetsvetenskapen delade Jan Ch Karlsson redan 1986, i Begreppet arbete. Definitioner, ideologier och sociala former, in arbetets idéhistoria i fyra arbetsformer från Aristo-teles och framåt: slaveri, livegenskap, lönearbete och självägande, inte minst på basis av Marx tankegångar.14 Karlssons utredning av
begrep-pet arbete ledde fram till hans egen definition, som fortfarande används inom fältet. Arbete innebär
människans görande i nödvändighetens sfär. Under detta kan man bygga upp ett begreppssystem utifrån empiriskt grundade sociala relationer inom denna sfär, vilka bildar skilda arbetsformer.15
Distinktioner mellan sådana empiriskt grundade sociala relationer som utgör arbetsformer, kan till exempel vara den mellan lönearbete och karriärinriktat lönearbete eller mellan lönearbete och hushållsarbete, domestikt arbete.16 Dessa begrepp från arbetsvetenskapen kan applice-ras på arten av arbete i alla typer av arbetsskildringar, och är i hög grad fruktbara för arbetarlitteraturforskningen ända fram till nyare arbetar-litteratur som Kristina Sandbergs trilogi om Maj.
Aristoteles tog naturen till intäkt för förhållandet överordnad och underordnad eller herre och slav, varefter Thomas av Aquino menade att herre-slav-förhållandet var instiftat av Gud. I den protestantiska eti-ken, som utgår från Luther och Calvin, är arbetet i sig en dygd. Hos Calvin är det också en dygd att tjäna bra på det, och inget hindrar att man nyttjar andra i den strävan. Karlsson menar att man missförstått Marx, när man säger att denne idealiserar den medeltida skråarbeta-ren och betonar att det är den odiffeskråarbeta-rentierade enheten som gäller i det för kapitalistiska samhället. ”Arbetaren är omsluten av sitt arbete, begränsad till den nisch som tilldelas av arbetsdelningen. Samtidigt är arbetaren emellertid ett med sitt arbete, genom att vara engagerad i det. Här har vi det ”bornerade”, ”trivsamma slavförhållandet” till arbetet.”17
Kapitalismen, å andra sidan”, säger Karlsson, ger ”en differentierad icke-enhet mellan arbetarna […] och deras arbete. Arbetaren är avskild från produktionsmedlen och från varje bestämt slag av arbete. Han el-ler hon är inte längre en specialist, eftersom arbetet under kapitalis-men förenklas och fragkapitalis-menteras. Lönearbetaren är fri från arbetets bornerade karaktär i tidigare produktionssätt, men det sker till priset av alienation.”18 Detta skall få betydelse för såväl kopparbrytningen i Rørosområdet i Falkbergets roman som stenkolsbrytningen i Norra Frankrike hos Zola.
Karlsson hänvisar till Erik Schwimmers begreppspar identifikation och alienation, som har använts traditionellt inom marxistisk forsk-ning, men som Schwimmer problematiserar på ett för analysen av Germinal och An-Magritt relevant sätt. Hans antropologiska studie av hur begreppet respektive fenomenet arbete uppfattas på Papua Nya Guinea, men med exempel också från Norge, Shetlandsöarna, Lesotho, Kenya och Colombia, påvisar problemet med att länka identifikation
till självägande av produktionsmedel och alienation till lönearbete eller slaveri. En viktig distinktion är också den mellan arbete i den ekono-miska sfären och arbete i den moraliska sfären – (a) activities whose yield has market (exchange) value; and (b) activities deemed a condition of membership in the ’moral community’”.19 Med identifikation menar Schwimmer ”the free and conscious action of man upon natural resour-ces, in accordance with historically and culturally determined work models” och alienation definieras som att människan är ”radically se-parated from the fruits of his labour, losing control of them and thus of his activity as producer, of his free and conscious action upon nature”20
Det är lätt att förstå detta så att alienation inträder så snart man lämnar jordbruket. Viktigare här är snarare problematiseringen av förbindel-serna mellan bruks- respektive bytesvärde och identifikation respektive alienation. Schwimmer ställer upp en typologi med fyra kategorier: ”A, the ultimate end is the creation of use values; the relation be tween self and the product is identification;/ B, the ultimate end is the creation of use values; the relationship between self and product is alienation;/ C, the utlimate end is the creation of exchange values; the relation between self and product is identification;/ D, the ultimate end is the creation of exchange values; the relation between self and product is alienation.”21
Den tredje kategorin kommenteras av Karlsson: ”Schwimmer betraktar detta tredje fall som en utopi i tredje världens samhällen, en utopi grun-dad i en uppskattning av kapitalismens produktiva fördelar och parad med en rädsla för lönearbetets tendens att förstöra de tidigare sociala relationerna och värdesystemen” som också menar att ”[p]rototypen för” den fjärde kategorin ”är kapitalistiskt lönearbete”.22
I romanernas arbetsskildringar finns inslag av de tidigare stegen i vad som egentligen är bytesvärdesarbete i båda fallen.