Under arbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen har det allmänna intresset för frågor relaterade till ett förändrat klimat dramatiskt ökat och det är synnerligen tveksamt om någon statlig utredning någonsin rönt ett sådant intresse som just denna. Klimatfrågan har inte bara varit aktuell på nationellt nivå utan också fått stor internationell uppmärksamhet, bland annat via Al Gores film ”En obekväm sanning” samt Sternrapporten. Den sistnämnda är en analys av ett förändrat klimat där katastrofrisker inkluderas på ett mycket omfattande sätt, därför innefattas potentiellt mycket stora kostnader i analysen som sträcker sig ända fram till år 2200. Sternrapportens resultat visar på en global BNP per capita minskning. Massmedia har gjort sitt för att förstärka intresset ytterligare, dock inte enbart på ett positivt sätt. Ofta skiljer inte massmedia på väder och klimat, något som är olyckligt då de två begreppen bör separeras. Klimat är inte enskilda isolerade väderhändelser såsom en storm eller en regnig dag, det är ett mer långsiktigt begrepp.
Klimat- och sårbarhetsutredningens analys baseras på två övergripande globala klimat- scenarier samt regionala klimatmodeller baserade på de två globala scenarierna. I utredningen benämns scenarierna som A2 och B2 där den förstnämnda gör antaganden om en frag- menterad värld med ökande befolkning och långsam teknikspridning. B2 scenariot förutsäger en utveckling relativt sett mer med fokus på en hållbar utveckling. A2 scenariot förutspår en större ökning av utsläpp än B2, bland annat för att den globala befolkningsökningen är större i A2 och på grund av att B2 sceneriet gör antagandet att kolfria energislag ökar. Den faktiska energianvändningen ökar i båda scenarierna, men samtidigt anser båda att energieffektiviteten ökar vilket medför att energianvändningen därför minskar med cirka 50 procent. De två scenarierna ger inte samma resultat men det finns en samstämmighet om i vilken riktning vi rör oss som gör att de kan fungera väl som underlag för analys.
En signifikant effekt av klimatförändringen enligt de scenarier som utredningen baserar sina analyser på är en höjd medeltemperatur. De två nedanstående bilderna visar hur mycket medeltemperaturen under sommaren i Europa år 2071-2100 beräknas att öka i jämförelse med referensperioden 1961-1990. Två scenarier redovisas, till vänster illustreras den största beräknade differensen, till höger den minsta. I det extrema exemplet blir delar av Central- och
20 Denna artikel är en sammanfattning av Bengt Holgerssons föreläsning gjord av Henrik Bengtsson, projekt-
sekreterare på Region Halland.
Med utgångspunkt från det övergripande temat, ”Hur skapar vi ett hållbart samhälle?”, bjöds ordföranden för Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60), Bengt Holgersson, in till konferensen ”Säkerhet och sårbarhet” på Högskolan i Halmstad 2008-04-17. Utredningens uppdrag var att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar. Resultatet av utredningen är en konsekvensanalys för trettio olika samhällssektorer och utifrån analysen ge förslag på stöd och styrmedel med syftet att nå en minskad sårbarhet. Avsikten med denna artikel är inte att ge en heltäckande bild över Klimat- och sårbarhetsutredningens slut- betänkande, utan sammanfattningen strävar efter att med utgångspunkt från Bengt Holgerssons föreläsning presentera utvalda delar ur dess omfattande innehåll.
Sydeuropa i det närmaste obeboeligt. Ur ett vinterturismperspektiv kan särskilt den 6-8 gradiga genomsnittliga temperaturökningen i Alperna noteras. Den svenska vinterturismen analyseras också i utredningen och tros påverkas kraftigt.
Figur 1. Beräknad ökning av medeltemperatur under sommaren i Europa år 2071-2100 Scenario 1: Högsta beräknade ökningen Scenario 2: Minsta beräknade ökningen
Klimat är inte bara temperatur utan även andra variabler är relevanta, t.ex. förutses neder- börden förändras med explicita effekter som följd. Nästa två bilder belyser de beräknande nederbördsförändringarna i Europa för perioden 2071-2100 i jämförelse med referens- perioden. Den vänstra figuren illustrerar förändringen vad avser sommarhalvåret, den högra figuren vinterhalvåret. Av bilderna går det tydligt att se en aggregerad nederbördsminskning för Europa under sommarhalvåret parallellt med en ökning under vinterhalvåret, stora delar av Medelhavsområdet dock undantaget. I jämförelse med södra Europa och andra delar av världen kommer Sverige att drabbas relativt skonsamt. Vissa samhällssektorer kan till och med komma att gynnas, en ökad turism på Medelhavsområdets bekostnad, en större virkes- produktion och förbättrade förutsättningar för jordbruk är tre exempel.
Låt oss snabbt skifta perspektiv från Europa till Sverige och klimatförändringens effekter på vårt närområde. De fyra bilderna nedan ger mer detaljerad bild över hur medeltemperaturen beräknas förändras med en uppdelning baserad på de fyra årstiderna.
Figur 3. Beräknad förändring av medeltemperaturen i Sverige per årstid
Vår Vinter
Höst Sommar
Den övre bilden till höger visar medeltemperaturförändringen vintertid, bredvid vintertid illustreras förändringen under våren och under dessa två presenteras temperaturförändringen för sommar respektive höst. Medeltemperaturen spås totalt öka med mellan 3-5 grader fram till 2100. Av bilderna ovan kan man utläsa att ökningen blir störst vintertid och att för- ändringen blir större ju längre norrut i Sverige man kommer. Motsatsen gäller sommartid, om än svagare, då den största temperaturhöjningen beräknas ske i södra Sverige. Som referens- period används medeltemperaturen under perioden 1961-1990.
Förändrade nederbördsmönster beräknas ge mellan 50 och 100 procents ökning av neder- börden under vintern fram till slutet av seklet samtidigt som sommarnederbörden tros minska med upp till 30 procent. Den vänstra bilden nedan illustrerar hur nederbördsökningen förutses
fördela sig över Skandinavien i januari månad under 2080-talet. Högerbilden visar min- skningen i relation till referensperiod för juli månad. Sveriges västkust kommer att påverkas mycket av de förändrade nederbördsmönstren då vi kommer att uppleva både den största ökningen under vintern samt den största minskningen under sommarhalvåret.
Figur 4. Beräknade nederbördsmönster vinter- och sommartid under 2080-talet
Vinter Sommar
Av relevans är också att frekvensen av intensiv nederbörd från 3-4 mm per timme, något vars samhälleliga konsekvenser tas upp mer utförligt i nästa avsnitt, den frekvensen beräknas öka kraftigt med 20 procent till år 2020 och en 50 procentig ökning till nästa sekelskifte. Bilden till vänster nedan visar referensperioden 1961-1990, medan till höger visas förändringen fram till 2080-talet.
Figur 5. Frekvensen av intensiv nederbörd
Detta var en överblick över de beräknande klimatförändringar som ligger till grund för utred- ningens analys. Den resterande delen av rapporten fokuserar på hur de ovan beskrivna klimat- förändringarna kommer att påverka samhället. Klimatförändringarnas påverkan på över- svämningar, rasrisker och skred samt konsekvenser för befolkningens hälsa, hav och sjöar kommer att behandlas översiktligt innan utredningens slutsatser kort sammanfattas.