Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapporten ” Hälsa på lika villkor”

Den psykiska ohälsan har ökat markant sedan 1990-talet bland vuxna i Sverige. Den största ökningen ses bland yngre kvinnor. Detta ses bland annat på en ökad andel självskattad psykisk ohälsa i befolkningsundersökningar, en ökad användning av mediciner mot ångest och depression samt en ökad sjukskrivningsfrekvens för psykiska diagnoser.

Statens folkhälsoinstitut genomförde år 2004 en nationell befolkningsenkät för att kartlägga det allmänna hälsoläget i Sverige. Halland deltog med ett extra urval individer för att kunna kartlägga hallänningarnas hälsa och för att kunna göra regionala och nationella jämförelser. Enkäten skickades ut till cirka 5600 hallänningar. De halländska resultaten från enkäten finns sammanställda i rapporten ”Hälsa på lika villkor” 2005. I denna enkätundersökning fann man att den yngsta åldersgruppen 18-29 år rapporterade sämst psykiskt välbefinnande av alla åldersgrupper. Flera intressenter bland tjänstemän och politiker har efterfrågat en fördjupad analys för åldersgruppen 18-29 år avseende den psykiska ohälsan.

Psykiskt välbefinnande skattades med ett frågebatteri om 12 frågor GHQ12 (general health questionnaire), vilket mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen.

Inom åldersgruppen 18-29 år var det 146 individer (26 %) som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande. Omräknat för hela Halland motsvarar detta 9600 individer. Övriga 441 individer inom samma åldersgrupp som inte rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande utgör jämförandegrupp. För att få mer kunskap om gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande har GHQ12 korskörts med andra frågor i enkäten. Här presenteras ett urval av de viktigaste

frågorna där resultaten skiljer gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande från jämförande- gruppen.

Urvalets storlek är inte tillräckligt för att göra separata analyser på kommunnivå. Skillnaden i siffror mellan grupperna som presenteras i tabellerna är statistiskt säkerställda (p<0.05).

Resultat

Grupperna med nedsatt psykiskt välbefinnande och jämförandegruppen har båda en medel- ålder på 23 år. En majoritet av dem med nedsatt psykiskt välbefinnande är studerande, 51 %, jämfört med 40 % i den andra gruppen. Gruppen med nedsatt psykisk välbefinnande skiljer sig inte från jämförandegruppen avseende andelen individer som är fysiskt inaktiva, andelen rökare, andelen riskkonsumenter av alkohol eller andelen som provat hasch eller marijuana.

Figur 6. Allmänt hälsotillstånd

Grupp med nedsatt psykiskt välbefinnande (n=146) % Jämförandegrupp (n=441) %

Bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt

4 1

Känner sig mycket stressad 52 10

I gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande är 67 % kvinnor och 33 % män. Kvinnor är således överrepresenterade inom gruppen. Även om det är en liten andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, är en sådan bedömning vanligare bland personer med nedsatt psykiskt välbefinnande. Flera studier visar att självrapporterat dåligt allmänt hälso- tillstånd är starkt kopplat till förtida död.

Hälften av dem som har nedsatt psykiskt välbefinnande känner sig också mycket stressade. Det är fem gånger vanligare att känna sig mycket stressad bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med övriga. Forskning har visat att långvarigt höjda stressnivåer kan påverka kroppens immunförsvar på ett negativt sätt vilket därmed kan leda till ökat in- sjuknande i många av de vanliga sjukdomarna såsom infektioner och hjärt-kärlsjukdomar. Tidigare studier visar att stress bland annat är kopplat till kön, arbetssituation och hem- situation. Vidare har påvisats att det finns en ökad risk för psykisk ohälsa bland unga vuxna inom ”prestationssamhällen”, eftersom valmöjligheterna är obegränsade vilket kan resultera i mycket höga krav och stressnivåer.

Figur 7. Ohälsa

Grupp med nedsatt psykiskt välbefinnande (n=146) % Jämförandegrupp (n=441) %

Har svåra besvär med ängslan, oro eller ångest

15 2

Har svåra sömnsvårigheter 10 3

Har svåra besvär med trötthet 21 4 Har svåra besvär med huvudvärk eller

migrän

13 3

Kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna

51 31

Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller ångest är betydligt vanligare (7 gånger) bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande än bland dem som inte har det. Forskning visar att oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter har ökat bland unga ända sedan mitten av 1990- talet. Likaså att oro och ångest ökar risken betydligt för självmordsförsök och självmord. Såväl självmordsförsöken som självmorden ökar bland unga kvinnor men är oförändrade bland unga män. Självmord är dock fortfarande vanligare bland unga män.

En god sömn är central för hälsan bland annat för att sömnen är nödvändig för kroppslig och mental återhämtning. Studier visar att förekomst av sömnsvårigheter markant har ökat. I ovanstående tabell ses att sömnsvårigheter är betydligt vanligare i gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande än hos jämförandegruppen. Sömnsvårigheter är vanligare såväl hos dem som upplever hög stress som hos dem som besväras av oro, ängslan och ångest. Störd sömn kan även vara ett tidigt symtom på depression. Svåra besvär med trötthet är 5 gånger vanligare hos dem med nedsatt psykisk hälsa. Förutom att trötthet kan vara en följd av sömn- svårigheter så är det ett vanligt symtom vid depression.

Kroppsliga besvär är också överrepresenterade hos dem med nedsatt psykiskt välbefinnande t.ex. är svåra besvär med huvudvärk 4 gånger vanligare och med ryggsmärtor 3 gånger vanligare. Eftersom såväl kroppsliga som själsliga besvär är vanligare hos unga vuxna med nedsatt psykiskt välbefinnande är det en naturlig följd att de oftare varit i kontakt med sjuk- vården jämfört med övriga. Tidigare forskning visar att personer som har depression eller ångest, oftast anger ett kroppsligt besvär som orsak till besöket. Att man inte uppger sina psykiska besvär vid kontakt med sjukvården leder till att många inte får hjälp med sin grund- problematik.

Figur 8. Bemötande och upplevelsen av kontakten med andra människor

Grupp med nedsatt psykiskt välbefinnande

(n=146) %

Jämförandegrupp (n=441)

% Blivit kränkt flera ggr senaste 3 månaderna 9 2 Har ingen att dela sina innersta känslor med

och anförtro sig åt

17 8

Anser sig inte kunna lita på de flesta människor

Att ha blivit behandlad eller bemött på ett kränkande sätt flera gånger senaste 3 månaderna var fyra gånger vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med övriga. Forskning visar att oavsett vilket skälet är för kränkning så skapar detta diskriminerande bemötande, stress och psykisk ohälsa hos individen.

Det är dubbelt så vanligt bland dem som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande att inte ha någon att dela sina innersta känslor med samt att inte ha någon att anförtro sig åt. Det finns ett stort antal studier som ger belägg för goda sociala relationers hälsofrämjande inverkan. Goda relationer ger en större trygghet, eftersom de ger individen en möjlighet att anförtro sig till någon eller att be om hjälp när det verkligen behövs. Då psykisk ohälsa, särskilt depressioner, kan leda till att man drar sig undan från sociala kontakter kan detta även orsaka begränsade sociala relationer.

Sverige tillhör en liten grupp av länder där individens tillit till andra människor är som mest utvecklad. I denna studie framkommer att det är vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande, att ha en känsla av att inte kunna lita på de flesta människorna i sin omgivning. Annan forskning stöder sambandet mellan tillitsbrist och psykisk ohälsa.

Diskussion

Ett stort antal ungdomar och unga vuxna i Halland, såväl som i övriga Sverige, mår psykiskt dåligt. De psykiska besvären har dessutom ökat de senaste åren. En del av de psykiska besvären är sannolikt kopplat till kriser. De med psykiska besvär är mer sårbara och behöver därför extra mycket stöd vid kriser. Det kan också vara så att det är traumatiska kriser eller utvecklingskriserna i sig som har framkallat vissa av dessa unga människors psykiska ohälsa. Vad som är hönan eller ägget går inte att utläsa av dessa rapporter.

Samhällets olika aktörer behöver bli bättre på att upptäcka människor som befinner sig i kris för att tidigt kunna sätta in åtgärder. För gruppen som mår psykiskt dåligt, speciellt när de drabbats av en kris, behövs riktade insatser av olika aktörer i samhället. För att hitta möjliga vägar att erbjuda hjälp till dem är det viktigt att vända sig till professionella behandlare som är vana och har kompetens att möta människor i kris. Det är också viktigt med ett långsiktigt stöd.

Förutom riktade insatser mot gruppen som mår psykiskt dåligt eller med nedsatt psykiskt välbefinnande behövs generella insatser. I ett folkhälsoperspektiv är generella insatser riktade mot befolkningen mer verksamma än riktade i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. I detta fall kan generella insatser vara mot ungdomar och unga vuxna som har psykisk hälsa men som hamnat i en utvecklingskris, och därmed blivit mer sårbara. Rent konkret kan det vara att de i skolan får lära sig hur de på olika vis kan stärka sin förmåga att hantera påfrestande situationer i livet.

Referenser

Barn och ungas hälsa - ett uppslagsverk. www.fhi.se

Folkhälsopolicy för Halland 2002-2008. Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland 2001.

Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.

Folkhälsopolitisk rapport 2006. Statens folkhälsoinstitut. Stockholm 2006.

Förslag till nationellt program för suicidprevention. Befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. www.socialstyrelsen.se, december; 2006.

Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät. Rapport 8, 2005. Landstinget Halland, Region Halland; 2005.

Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm: Socialdepartementet; 2002.

Nykvist K. Boström G. Syfte och bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälso- enkäten 2004. Stockholm; Statens folkhälsoinstitut; 2004.

Socialstyrelsen. Vad vet vi om flickor som skär sig? www.socialstyrelsen.se, 2004.

Socialstyrelsen. Förslag till nationellt program för suicidprevention. Befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. www.socialstyrelsen.se, december 2006. SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder.

Slutbetänkandeav Utredningen om ungdomars psykiska hälsa. Stockholm, 2006.

Särbehandlad och kränkt. En rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2005:49; 2006.