Kommunerna kan informera allmänheten på flera olika traditionella sätt före, under och efter en krissituation. De informationskanaler som vi nämnt tidigare är kommunens egen hemsida, särskild upplysningscentral, extra telefonväxel och uppsökande verksamhet. Viktig informa- tion kan sändas ut genom s.k. VMA-meddelande (viktigt meddelande till allmänheten). Det finns två olika typer av VMA, dels varningsmeddelande som skall sändas omedelbart vid omedelbar risk för skada på liv, egendom eller miljö, dels informationsmeddelande för att förebygga och begränsa skador. Lokalradio och lokaltidningar utgör massmediala kanaler. Till sist, om infrastrukturen inte fungerar, kan information spridas via flygblad, dörrknackning och högtalarbilar eller särskilda kontaktpersoner och anslagstavlor.
Ett resultat av studierna om stormen Per visar att kommunerna blivit bättre på att publicera viktig information på sina hemsidor – dock ofta i ett sent skede. Hylte kommun lyfts fram som en förebild genom att man har upprättat särskild informationsplan (Lindfjord 2007:26). Generellt sett är tilltron till Internet stor trots problem med elavbrott. Ingen av kommunerna har målgruppsanpassad information till invandrare eller personer med funktionshinder.
Tabell 6. Sammanfattning av informationshanteringen i de halländska kommunerna under stormen Per. Källa: Lindfjord 2007.
Kommun
Informationshanteringen:
Viktiga kanaler; Riktad information
Informationshanteringens brister Laholm Stormen betraktades inte som extraordinär
därför användes traditionella kanaler;
Televäxeln öppnade först på måndagen; Vissa brister i informationen på hemsidan; Bristande kontakt med Radio Halland Ingen riktad information
Halmstad Stormen betraktades inte som extraordinär därför användes traditionella kanaler; Viss information på hemsidan på sönd, Upplysningscentral inrättades på månd; Pressmeddelanden till medierna
Televäxeln öppnade först på måndagen; Ingen riktad information
Hylte Stormen betraktades inte som extraordinär därför användes traditionella kanaler; viss affischering och värmestugor; Har upprättad informationsplan
Televäxeln öppnade först på måndagen; Info på hemsidan först på måndagen; Bristande kontakt med Radio Halland; Ingen riktad information
Falkenberg Stormen betraktades inte som extraordinär därför användes traditionella kanaler; Upplysningscentral inrättades på månd
Televäxeln öppnade först på måndagen; Viss info på hemsidan på måndagen; Ingen riktad information
Varberg Stormen betraktades inte som extraordinär därför användes traditionella kanaler; Information på hemsidan på sönd
Televäxeln öppnade först på måndagen; Ingen riktad information
Kungsbacka Väl fungerande hemsida
Pressmeddelanden till alla medier
Televäxeln öppnade först på måndagen; Ingen riktad information
Länsstyrelsen använder en s.k. dagbok på Internet som man kan öppna upp under kriser eller större olyckor. Denna dagbok har dock inte allmänheten tillgång till men väl kommunerna, SMHI, räddningstjänsten, berörda företag som el- och telebolag. Man kan här lägga in läges- rapporter, vädervarningar, uppgift om när elen förväntas återkomma, viktiga telefonnummer eller annan relevant information. Detta är ett sätt för samhällsviktiga aktörer att samarbeta och hålla varandra uppdaterade under en kris (Länsstyrelsen Rapport 2007-01-14). Anmärknings- värt nog hade inte Radio Halland tillgång till denna dagbok, men enligt Länsstyrelsen kommer man att ha det i framtiden (Lindfjord 2007:39).
Under en krissituation där elen är utslagen blir lokalradion en viktig kanal för många med- borgare. En förutsättning är att man har tillgång till en batteridriven radio. En annan förut- sättning är att lokalradion får information för att täcka det behov som finns. Stormen Per härjade som värst söndagen 14 januari och under den dagen betraktades informationen vara tillräcklig, däremot var det sämre dagen efter, på måndagen, då frågan var om skolorna skulle vara öppna eller inte. Radio Halland kom inte i kontakt med Länsstyrelsen förrän kl 8 då telefonväxeln öppnade och då var informationen inte relevant längre (Lindfjord 2007:35). I ett brev till Länsstyrelsen påpekade lokalradiochefen Stellan Sturesson dessa förhållanden:
/…/ Trots att det bara är två år och sex dagar sedan Gudrun härjade som värst, verkar inte beredskapen att informera ha förbättrats. Det gäller t.ex. kommunerna: vi tvingades lägga en massa tid på att ringa runt för att ta reda på huruvida skolor hade stängts som en följd av stormen och strömlösheten. På samma sätt hade vi problem att få information från de mindre elleverantörerna. SHK kom själva med information, men sent. Medan t.ex. Varbergsortens El inte gav någon information av sig själv.
Det känns angeläget att påpeka att förbättringar måste ske på olika håll, eftersom trycket på oss, den lokala kanalen, att komma med relevant och kontinuerlig information är extremt stort. I det sammanhanget var SJ:s information, eller snarare brist på information, ett exempel på hur information fungerar när den fungerar som sämst. Det är helt enkelt inte rimligt att ett stort företag så totalt lämnar sina kunder i ovetskap huruvida tågen går eller ej.
(Brev till Länsstyrelsen 2007-01-18 från kanalchef Stellan Sturesson, SR Halland)
Från kommunernas sida anser vissa att Radio Halland inte alltid lyssnar på vad kommunerna lägger ut på hemsidan, utan man vill ha informationen på traditionellt sätt som via fax. Man vill också ofta ha mer information än vad som finns att ge (Lindfjord 2007). Ett problem är, menar några företrädare för kommunerna, att medierna ibland förstorar upp kriser. Laholms respektive Falkenbergs kommun medger att man av olika anledningar brast i kommunika- tionen med Radio Halland under stormen Per. I vissa fall informerade skolorna föräldrarna direkt om dagsläget, men man gick inte via sin förvaltning och vidare till lokalradion. För Hyltes del brast kommunikationen genom att man använde fel e-postadress vilket korrigera- des först på måndag fm. I Falkenbergs kommun inträffade en allvarlig olycka varvid felaktiga uppgifter inrapporterades och publicerades i tidningen. Dessa uppgifter korrigerades sedan aldrig, vilket är en form av misstag som kan leda till allvarliga missförstånd (Ibid.:37). Företrädare för Halmstads kommun menar att man hade en bra och tidig kontakt med medier- na, inklusive Radio Halland. Pressmeddelanden mailades ut till medierna och sedan följde man upp med lokalradion att informationen nått fram (ibid.:38).