Psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna
Del 1: Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapporten ”Ung i Halland”
I rapporten ”Ung i Halland” från 2006 beskrivs utvecklingen av hälsosituationen hos 13-17 åringar i Halland. I denna del av kapitlet görs även jämförelser med rapporten ”Ungdomars liv och hälsa i Halland” 2001. ”Ung i Halland” baseras på en enkätstudie bland 2600 elever i års- kurs 7, 9 och åk 2 på gymnasiet (åk 7 och 9 i Halmstad deltog ej). En tydlig trend som fram- kom i undersökningen var att de psykiska besvären ökat mycket sedan 2001, särskilt hos flickor. Flera intressenter bland tjänstemän och politiker har efterfrågat en fördjupad analys om psykisk ohälsa.
Nedan presenteras fördjupade analyser av dem som mår psykiskt dåligt. Gruppen har identi- fierats utifrån svaren på följande fråga:
Figur 1. Upplevd oro, ängslan eller nedstämdhet
”Har du under de sista 12 månaderna haft så mycket besvär av oro, ängslan eller nedstämdhet att du eller någon annan i omgivningen ansett att du skulle behöva söka hjälp?”
Ja Nej 301 st. (11 %) 2302 st. (89 %) Grupp som mår psykiskt dåligt Jämförandegrupp
Resultaten i studien bygger på ett urval av drygt en femtedel av alla elever i Halland i årskurs 7, 9 och åk 2 på gymnasiet. Omräknat för hela Halland så utgörs gruppen som mår psykiskt dåligt av cirka 1400 elever. Om man skulle ta med alla årskurser av elever i Halland blir gruppen av dem som mår psykiskt dåligt betydligt större.
För att få fram mer kunskap, om den grupp som mår psykiskt dåligt, har ovanstående fråga korskörts med andra frågor i enkäten. Nedan följer ett urval av de viktigaste frågorna där resultaten skiljer sig mellan gruppen som mår psykiskt dåligt och jämförelsegruppen.
Urvalets storlek är inte tillräckligt stort för att göra separata analyser på kommunnivå. Skillnader i siffror mellan grupperna som presenteras i tabellerna är statistiskt säkerställda (p<0.05).
Resultat
I gruppen som mår psykiskt dåligt är 72 % flickor och 28 % pojkar. Således är flickor kraftigt överrepresenterade bland dem som mår psykiskt dåligt.
Figur 2. Psykisk ohälsa och relationen till anhöriga/vuxna.
Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301)
%
Jämförandegrupp (n=2302)
% Tycker att föräldrar sällan/aldrig har
tillräckligt med tid
16 4
Har sällan/aldrig det bra hemma 9 1 Ofta/ alltid bekymrad för
syskon/förälder
32 13
Litar inte på vuxna 13 3
Forskning visar att goda relationer mellan barn och föräldrar ökar möjligheterna till en god hälsa under hela livet. Miljön i hemmet och goda relationer mellan barn och föräldrar blir därmed en bestämningsfaktor respektive indikator på hälsa. Av dem som mår psykiskt dåligt i denna studie är det 4 gånger vanligare att tycka att föräldrarna sällan eller aldrig har till- räckligt med tid för dem.
Man ser också att det är nästan 9 gånger vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt att sällan eller aldrig ha det bra hemma. Likaså är det ca 2½ gånger så vanligt bland dem som mår psykiskt dåligt att ofta eller alltid vara bekymrad för något syskon eller någon av föräldrarna. Tillitsbrist, att inte våga lita på vuxenvärlden där föräldrarna är de främsta före- trädarna, är mer än fyra gånger så vanlig bland dem som mår psykiskt dåligt.
Figur 3. Uttryck för psykisk ohälsa
Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301) % Jämförandegrupp (n=2302) % Mår allmänt dåligt/ mkt dåligt 35 3 Trivs inte bra med livet just nu 37 4 Huvudvärk > 1 gång /vecka sista 6 månaderna 38 16 Ont i magen > 1 gång /vecka sista 6 månaderna 32 11 Svårt att somna > 1 gång /vecka sista 6 månaderna 49 24 Känt sig nere > 1 gång /vecka sista 6 månaderna 65 15 Sökt hjälp för oro/ängslan/nedstämdhet de senaste
12 månaderna
44 2
Medvetet självskadat sig de senaste 12 månaderna 41 4
Känner sig ofta/alltid ensam 34 8
Att må allmänt dåligt är 12 gånger vanligare och att trivas sämre med livet 9 gånger vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt. Man ser förutom att psykiska symtom är vanligare inom gruppen även att kroppsliga besvär är vanligare. Huvudvärk och sömnsvårigheter är dubbelt så vanligt och magont 3 gånger så vanligt bland dem som mår psykiskt dåligt. Att känna sig nere minst en gång per vecka är det mest vanliga besväret, vilket upplevs av två tredjedelar inom gruppen.
I rapporten ”Ung i Halland” redovisas att andelen ungdomar som 2006 sökt hjälp för psykiska besvär fördubblats jämfört med 2001. Trots detta så är det endast 4 av 10 av dem som anser sig behöva söka hjälp som har gjort det. Det finns således en stor grupp som behöver söka hjälp men som inte gör det.
Fyra av tio inom gruppen som mår psykiskt dåligt har medvetet skadat sig själv. De flesta som självskadar sig genom att skära sig eller ta tabletter har inte någon avsikt att ta sitt liv. Många självskadar sig för att få en lindring från sin ångest.
Det är också mer än fyra gånger vanligare i gruppen som mår psykiskt dåligt att ofta eller alltid känna sig ensam. Man kan dock lida av ensamhetskänslor trots att man har människor omkring sig.
Vidare är det nästan hälften av dem som mår psykiskt dåligt som är missnöjda med sin vikt medan knappt var tredje är det i jämförande gruppen. Forskning visar att flickor strävar efter att bli smala och pojkar efter att bli muskulösa. Denna strävan kan skapa missnöje med den egna kroppen.
Figur 4. Psykisk ohälsa och skolan
Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301) % Jämförandegrupp (n=2302) % Känner sig ganska mycket/mycket
stressad av skolarbetet
64 34
Ställer för höga krav på mig själv i skolan 31 13
Mobbad i skolan 9 2
Forskning visar att känna stress av skolarbetet och att känna höga krav på sig själv i samband med skolan och skolarbetet ökar i takt med åldern, samt att fler flickor än pojkar rapporterar stress och höga krav. Det är betydligt fler i den grupp som mår psykiskt dåligt som känner sig stressade av sitt skolarbete och som ställer höga krav på sig själv i skolan i jämförelse med andra.
Av dem som mår psykiskt dåligt är det 9 % som rapporterar att de blivit mobbade en gång i veckan eller mer vilket gör det nästan 5 gånger så vanligt i jämförelse med dem som inte mår psykiskt dåligt. Studier visar att kränkningar, framförallt i form av mobbning, kan leda till psykisk ohälsa eller nedsatt psykiskt välbefinnande.
Figur 5. Drog- och alkoholvanor
Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301)
%
Jämförandegrupp (n=2302)
% Röker nästan dagligen/ dagligen 17 4
Druckit alkohol någon gång 86 71
Berusad varje/nästan varje gång de dricker alkohol
50 43
Någon gång haft lust att prova narkotika 26 9 Har använt narkotika någon gång 14 6
Andelen ungdomar som röker dagligen har minskat kraftigt under senare tid. I denna rapport framkommer dock att daglig rökande är 4 gånger vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt jämfört med övriga. De har också provat alkohol i större utsträckning och berusar sig oftare. Även lusten att prova narkotika och faktiskt göra det är vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt. Nikotin och alkohol samt vissa narkotiska preparat har alla en viss lugnande och ångestminskande effekt. Det finns risk för att de som mår psykiskt dåligt använder drogerna som en form av självmedicinering. En kortsiktig lindring av sina besvär med hjälp av droger leder tyvärr i hög grad till ett beroende och därmed en ytterligare belastning.