Förekomst av marknadsmisslyckanden

Förekomst av marknadsmisslyckanden utgör ett vanligt argument för offentliga interventioner. Generellt kan marknadsmisslyckaden sägas uppstå om den fria marknaden, via prismekanismen, misslyckas med att fördela begränsade resurser på ett effektivt sätt. Det kan resultera i såväl över- som underproduktion av varor och tjänster och i såväl över- och underkonsumtion av varor och tjänster – jämfört med vad som kan anses utgöra samhällsekonomiskt optimala nivåer.

Att fastställa graden av marknadsmisslyckade är komplicerat. Det finns såväl teoretiska som empiriska svårigheter med att observera, mäta och kvantifiera hur stora eventuella effektivitetsförluster är.

Det förutsätter också att man har lyckats bestämma en utgångspunkt som bedöms vara samhällsekonomiskt optimal.

Marknadsmisslyckanden kan bland annat bero på förekomsten av externa effekter och informationsasymmetrier.

Externa effekter

Externa effekter uppträder frekvent på bostadsmarknaden och kan vara en förklaring till att marknadsmisslyckanden uppstår.¹⁵ Externa effekter förekommer när hushålls och organisationers konsumtion och produktion av varor och tjänster påverkar en tredje part, dvs.

aktörer, som inte är direkt involverade i aktiviteterna. Resultatet blir att det konsumeras eller produceras för lite eller för mycket i för-hållande till vad som anses vara samhällsekonomiskt optimalt.

Externa effekter kan vara både positiva och negativa. Konsumen-ter och producenKonsumen-ter som skapar positiva exKonsumen-terna effekKonsumen-ter genererar positiva nyttor för tredje part. Vid positiva externa effekter blir konsumtionen eller produktionen för låg, eftersom de som fattar

15 Rossi-Hansberg, E och Sarte, P-D, 2012: Economics of housing externalities. International Encyclopaedia of Housing and Home.

konsumtions- och produktionsbesluten inte tar hänsyn till den posi-tiva nytta som andra får. Exempelvis kan nyproduktion av bostäder i ett mindre attraktivt område leda till förbättrad framtidstro om områdets utveckling hos de boende i området, vilket i sin tur kan göra att fler hushåll väljer att stanna kvar och göra boendekarriär i området. Kompletteringsbebyggelse i resurssvaga och nedslitna bo-stadsområden kan ha flera positiva externa effekter, som t.ex. att status, stabilitet och trygghet ökar för boende i sådana områden.

Förekomsten av positiva externa effekter kan i sin tur leda till att olika typer av affärsrisker för hyresvärdarna minskar, vilket i sin tur kan leda till lägre avkastningskrav och därmed högre marknads-värderingar.¹⁶

På motsvarande sätt innebär negativa externa effekter att det konsumeras eller produceras för mycket av varor och tjänster som påverkar tredje part negativt, eftersom de fulla kostnaderna inte bärs av konsumenter respektive producenter. Nyproduktion kan t.ex.

kräva att attraktiva gröna ytor behöver tas i anspråk eller att buller och miljöföroreningar ökar, vilket i sin tur kan leda till att värdet på befintliga bostäder sjunker.

”Merit goods”

Att bostäder anses vara merit goods utgör ett traditionellt motiv för att subventionera bostadmarknaden. Med ”merit goods” avses varor eller tjänster som vid konsumtion inte bara gynnar enskilda individer och hushåll utan även samhället i stort.¹⁷ Andra vanliga exempel på merit goods är sjukvård och utbildning. Konsumtion av merit goods skapar positiva externa effekter.

”Paternalism”

Med paternalism avses åtgärder från den offentliga sektorns sida i syfte att påverka olika aktörers beslut för deras eget bästa. Paternalism anses vara berättigad om individer förmodas sakna viktig information och

16 Lind, H och Nordlund, B; 2016: Rapport med vägledning avseende tänkbara synergieffekter vid nyproduktion av bostäder.

17 Även i den svenska litteraturen används normalt begreppen ”merit goods” eller ”merit

kunskap om den egna och samhällets nytta av att konsumera merit goods. Offentliga ingripanden motiveras då av att de gynnar både hushållens och samhällets välfärd. Men det finns också de som fram-håller att den offentliga sektorn inte bör sätta sina egna behov över enskilda aktörers och att offentliga interventioner många gånger inskränker på individers frihet och självbestämmande.

Offentliga interventioner kan beskrivas utifrån tre varianter av paternalism:¹⁸

• Stark paternalism. Den offentliga sektorn intervenerar genom regleringar och förbud. Exempel är byggregler, bullernormer och hyresregleringar.

• Medelstark paternalism. Den offentliga sektorn intervenerar genom subventioner och skatter. Exempel är investeringsbidrag och miljö- och energiskatter.

• Mjuk paternalism. Den offentliga sektorn intervenerar genom information, utbildning eller föreskrifter om att det ska finnas information som kan influera individers beslutsfattande. Exempel är krav på att fastighetsmäklare ska tillhandahålla en potentiell bostadsköpare med objektsbeskrivning och skriftlig boende-kostnadskalkyl.

Exempel på positiva externa effekter

Den internationella litteraturen har identifierat flera positiva externa effekter av att alla hushåll har tillgång till bostäder av rimlig storlek och med acceptabel standard i trevliga bostadsområden. Det finns t.ex. forskning som pekar på att förhållandet att hushåll bor i sämre bostäder i mindre attraktiva områden inte bara innebär sämre levnads-förhållanden för enskilda hushåll utan även medför större kostnader för samhället, till exempel på grund av problem med hälsa, utbild-ning, säkerhet och trygghet.¹⁹ Utifrån ett merit good-resonemang bör den offentliga sektorn på olika sätt subventionera vissa bostads-segment, eftersom det annars finns en risk att vissa hushållsgrupper

18 Kirchgässner, G, 2017: Soft paternalism, merit goods, and normative individualism. Euro-pean Journal of Law and Economics, 43(1), s. 125–152.

19 Se exempelvis Barnes, M, Cullinane, C, Scott, S, & Silvester, S, 2013: People living in bad housing: Numbers and health impacts.

inte i tillräckligt stor utsträckning kommer att bo i bra bostäder i attraktiva bostadsområden.²⁰

Förbättrad folkhälsa

Förbättrad folkhälsa har historiskt varit ett viktigt skäl för offentliga ingripanden på bostadsmarknaden.²¹ Till exempel kan minskad trång-boddhet resultera i bättre hygieniska förhållanden och förbättrade möjligheter till sociala aktiviteter i den egna bostaden. Vidare är folk-hälsa relaterad till känslan av att bo i tryggt bostadsområde med till-gång till gemensamma utrymmen av god standard. Förbättrad folk-hälsa kan i sin tur gynna produktiviteten i ett samhälle.

Förbättrade skolresultat

Förbättrade skolresultat för barn och ungdomar är ett annat område som den internationella forskningen betonar som skäl för en aktiv bostadspolitik. Förbättrade skolresultat förknippas ofta med bättre möjligheter att erhålla attraktiva arbeten.

Socialt stabila bostadsområden

Social och samhällelig stabilitet kan utgöra mål i sig för subventioner, då kostnaderna för förekomsten av socialt instabila områden kan bli stora både för dem som bor i sådana områden och för samhället i stort.²²

I en aktuell rapport från OECD framhävs just bostadspolitiska åtgärder som viktiga för att uppnå övergripande socialpolitiska mål, som att förebygga fattigdom, motverka social exkludering samt främja allas lika möjligheter.²³

20 King, P, 2015: The principles of housing.

21 Se t.ex. Boverket, 2016: Trångboddheten i storstadsregionerna (och de referenser som hän-visas till där).

22 Hoek-Smit, Marya C, 2009: Housing Finance Subsidies. In Housing Finance Policy for Emerging Markets, edited by Loic Chiquier and Michael Lea, pp. 417–461. World Bank.

Washington, D.C.

Informationsasymmetri och finansiellt gap

Marknadsmisslyckanden kan även bero på informationsasymmetrier.

När parter som planerar en ekonomisk transaktion, exempelvis en affärsuppgörelse, inte har tillgång till samma information, som är viktig för transaktionen och inblandade parter, förekommer asym-metrisk information. Informationsasymmetrier är vanligt förekom-mande vid transaktioner. Asymmetrisk information kan leda till att transaktioner inte genomförs, vilket i sin tur kan leda till att projekt som är samhällsekonomiskt lönsamma inte blir av. Det kan motivera ett offentligt ingripande.

Att omvandla sparande till finansiering utgör ett av det finansiella systements viktigaste uppgifter. En effektiv finansmarknad ska t.ex.

kunna allokera sparande till finansiering av lönsamma byggprojekt.

I de fall som företag inte får extern finansiering, efter att en eller flera potentiella finansiärer med god tillgång till relevant information har gjort noggranna analyser av lönsamhet och återbetalningsförmåga, anses inga problem föreligga. Om däremot ett kreditvärdigt företag på grund av informationsproblem inte erhåller finansiering för ett sam-hällsekonomiskt lönsamt projekt föreligger ett marknadsmisslyckande.

Finansiellt gap innebär att företag och hushåll inte kan erhålla extern finansiering med rimliga villkor för sina lönsamma invester-ingar och projekt. Storleken på det finansiella gapet speglar skill-naden mellan hur mycket finansiellt kapital ett företag efterfrågar och den mängd kapital företaget har möjlighet att erhålla. Det här problemet är särskilt påtagligt när det gäller mindre och medelstora företags förutsättningar att erhålla extern finansiering.²⁴

Ett närliggande problem är kreditransonering som kan förekomma på marknaden för banklån och andra krediter. När kreditgivare tillämpar kreditransonering kommer låneansökningar från några av en grupp synbarligen identiska företag att avslås, trots att dessa före-tag är beredda att betala en ränta som är lika hög eller högre än den ränta som betalas av de företag som får sina låneansökningar be-viljade. Kreditransonering innebär med andra ord att kreditgivare, trots att efterfrågan på krediter överstiger utbudet vid rådande marknadsräntor, avstår från att höja utlåningsräntan till dess att

24 Se exempelvis den Europeiska kommissionens webbplats om ”Access to finance for SMEs”.

efterfrågan matchar utbudet.²⁵ Förekomsten av kreditransonering är väl dokumenterad och det grundläggande problemet är asymmetrisk information.²⁶ I en marknadssituation utan imperfektioner borde även låntagare och projekt med högre risk kunna erbjudas krediter, om än till en högre ränta.

Enligt dåvarande Bostadskreditnämnden fanns det tydliga tecken på kreditransonering i det svenska finansiella systemet under finans-krisen 2008.²⁷ Speciellt små företag med kortare historik och företag som har otillräckliga materiella tillgångar eller helt saknar säkerhet har svårt att få krediter.²⁸

Förekomsten av marknadsmisslyckanden som beror på asymme-trisk information mellan finansiärer och byggaktörer kan utgöra motiv för staten att spela en kompletterande roll på finansmarknaden.²⁹ Det kan t.ex. ske genom statliga kreditgarantier eller statliga topplån.

En orsak till brister i information för att bedöma ett företags kreditvärdighet kan vara att antalet lokala bankkontor blivit färre.

Den parlamentariska landsbygdskommittén framför just att minsk-ningen av antalet bankkontor i Sverige speciellt har skett i lands-bygder och på småorter och att bristen på lokala bankkontor särskilt missgynnar unga företagare. ³⁰