Konsekvenser för statsbudgeten

De av utredningens åtgärdsförslag som har direkta effekter på stats-budgeten är i första hand förslagen om statligt topplån och start-bidrag för byggemenskaper. Därutöver kan det krävas ett anslag för en viss subvention av avgifterna för hyresförlustgarantin.⁶

4.2.1 Breddade kreditgarantier

Utredningen föreslår att kreditgaranti ska kunna lämnas för lån till renovering och för utgifter i projekteringsskedet samt att schablon-beloppet för produktionskostnaden ska höjas. Dessa förändringar bedöms rymmas inom Boverkets befintliga ram för kreditgarantier.

Avgiften för kreditgarantier ska följa självkostnadsprincipen. Där-med har förslaget inga statsfinansiella konsekvenser.

4.2.2 Statliga topplån

För att kunna genomföra förslaget om statligt topplån behövs både administrativa resurser och ett särskilt anslag till Almi lånefond.

Kostnader för administration av topplån till bostadsbyggande Almis organisation är idag anslagsfinansierad. Hur Almi får använda det statliga anslaget styrs via ägaranvisningen till Almi.⁷ Anslaget får användas till drift av verksamheten (personal, hyra m.m.) vid såväl moderbolaget som dotterbolagen i vilka låneverksamheten bedrivs.

I ägaranvisningen anges inte något om hur ränteintäkter ska använ-das och därmed finns det inte krav att långivningsverksamheten ska bäras av ränteintäkter.

För att kunna hantera även statliga topplån till bostadsproduktion kommer Almi att behöva utveckla sin organisation, inte minst ifråga om nödvändig kompetens för att kunna bedöma affärs- och kredit-risker som är speciella för utlåning till bostadsprojekt. Utifrån antaganden om omfattningen av arbetsinsatsen för Almi gör utred-ningen följande bedömning av kostnaderna för organisationsutveck-ling och ny infrastruktur:

• Antal personer (kredithandläggare) som behöver kompletterande utbildning: 150. Kostnad per handläggare: 20 000 kronor. Kostnad 150 x 20 000 = 3 miljoner kronor. Därtill licenser och annan nöd-vändig infrastruktur: 2 miljoner kronor. Totalt 5 miljoner kronor.

• Antal låneansökningar per år: 100–200, där varje projekt består av 10–20 bostäder.

• Antal nya helårstjänster à 1 miljon kronor: 8–10. Total årlig kost-nad: 8–10 miljoner kronor. Behovet av nya tjänster är dock bero-ende av antal projektansökningar.

7 Relevanta paragrafer i ägaranvisningen är: § 6, § 7 punkt 2 b och § 8.

Utökade statliga anslag till Almis utlåningsportfölj

För att kunna låna ut pengar till bostadsbyggande behöver Almi även utökade anslag till låneportföljen. Den nya låneverksamheten bör inte konkurrera med utlåningen till innovativa små och medelstora företag utan utredningen föreslår att staten tillskjuter nytt kapital, som öron-märks för marknadskompletterande statliga topplån till bostads-utvecklingsprojekt. Som underlag för bedömningen av behovet av statligt anslag har följande antaganden gjorts:

• Antal kvadratmeter per lägenhet: 65 kvm.

• Produktionskostnad per kvadratmeter: 30 000 kr/kvm.

• Antal bostäder per år med statligt topplån: 2 000.

• Total produktionskostnad för 2 000 lägenheter: 3,9 miljarder kronor.

• Statligt topplån på 20 procent av produktionskostnaden.

• Hela topplånet används under hela byggtiden.

• Byggtid från beviljat bygglov till inflyttning: 1 år. En genom-snittlig byggtid kan vara 2 år, men då beräkningen förutsätter att hela beloppet lånas av byggaktören under hela byggtiden – vilket bör vara en överskattning – kan ett antagande om en byggtid på 1 år neutralisera detta antagande.

Baserat på dessa antaganden föreslår utredningen ett anslag på 780 miljoner kronor för det statliga topplånet. Storleken på det anslag som bedöms behövas kan bli större med andra antaganden, exempel-vis en större andel statligt topplån, reservationer för kreditförluster, högre produktionskostnader eller större efterfrågan på det statliga topplånet, men också mindre, med antaganden om färre bostäder eller mindre lägenhetsstorlekar. Eftersom Almi är ett helägt statligt bolag och under förutsättning att Almi behåller den nominella låne-fonden intakt är utredningens bedömning att förslaget inte har några statsfinansiella konsekvenser.

Känslighetsanalys

Budgetkonsekvenserna beror på antalet projektansökningar. Budget-konsekvenser vid olika antaganden om efterfrågan på topplånet:

• Huvudalternativ: 2 000 bostäder per år, baserat på ett antagande om 20 bostäder per kommun i 100 kommuner. Låneram: 780 miljoner kronor. Behov av 8–10 handläggare: totalt 8–10 miljoner kronor.

• Minimialternativ: 1 000 bostäder per år, baserat på ett antagande om 10 bostäder per kommun i 100 kommuner. Låneram: 390 miljoner kronor. Behov av 4–5 handläggare: totalt 4–5 miljoner kronor.

• Maximialternativ: 3 000 bostäder per år baserat på ett antagande om 30 bostäder per kommun i 100 kommuner. Låneram: 1 170 miljoner kronor. Behov av 12–15 handläggare: totalt 12–15 miljoner kronor.

Kostnaden för administrationen genom Almi ligger i alla tre alterna-tiven på 4 000–5 000 kronor per lägenhet.

4.2.3 Hyresförlustgaranti

Om hyresförlustgarantin lämnas mot en riskavspeglande avgift har åtgärden inga konsekvenser för statsbudgeten. Om avgifterna där-emot behöver subventioneras, för att garantin ska fylla den avsedda funktionen tillkommer en kostnad för staten. För att kunna göra en bedömning av hur stor den kostnaden i så fall blir, behöver Boverket först fastställa hur hög garantiavgift som behöver tas ut för att täcka statens risk.

Administrativa kostnader för Boverket

Hyresförlustgarantin bör hanteras av Boverket. De administrativa kostnaderna ska huvudsakligen täckas av garantiavgifter. Förslaget är dock förenat med vissa startkostnader, som bedöms uppgå till ungefär 2 miljoner kronor, bland annat för information om garantin.

4.2.4 Startbidrag för byggemenskaper

Utredningen föreslår ett startbidrag om 300 000 kronor per nystartad byggemenskap. Därmed är de statsfinansiella konsekvenserna direkt korrelerade till antal byggemenskaper som kommer att söka bidraget.

Det är oklart hur många byggemenskaper som är på gång i Sverige.

Föreningen för byggemenskaper i Sverige har totalt 15 byggemen-skaper registrerade som medlemmar. Ytterligare 8 byggemenbyggemen-skaper befinner sig i planeringsstadiet med oklart eller passerat startår för byggandet.⁸

Utredningen bedömer (se avsnitt 11.4.2) att det kan finnas en efterfrågan på mellan 5 och 15 projekt med mellan 50 och 300 lägen-heter per år, vilket skulle motsvara mellan 1,5 miljoner kronor och 4,5 miljoner kronor. Under antagande om 15–20 lägenheter per pro-jekt ligger kostnaderna för startbidraget på 15–20 000 kronor per lägenhet, förutsatt att alla föreningar får högsta möjliga belopp.

Administrativa kostnader för Boverket

Startbidraget till byggemenskaper bör hanteras av Boverket. Hur stora de administrativa kostnaderna blir är delvis en funktion av i vilken utsträckning stödet efterfrågas. Utredningen bedömer att genom-förandet av förslaget kommer att kräva ungefär en kvarts helårstjänst, till en kostnad av cirka 250 000 kronor per år plus löneökningar. Där-utöver ett engångsbelopp på cirka 2 miljoner kronor för information, IT-infrastruktur, framtagande av rutiner m.m.

4.2.5 Översyn av K3-regelverket

Översynen av K3-regelverket föreslås genomföras av Bokförings-nämnden. Utredningen bedömer att det kan göras inom ramen för myndighetens nuvarande uppdrag.

4.2.6 Tidigare utbetalning av investeringsstödet till hyresbostäder och studentbostäder

Enligt gällande regler betalas investeringsstödet ut när huset är fär-digbyggt. En tidsmässig förskjutning av stödet kan ha en effekt, framförallt om det innebär att stödet flyttas mellan budget-åren. Detta är dock bara en engångseffekt, förutsatt att det totala byggandet med investeringsstöd är oförändrat. Stödet kommer – beroende på byggtiden – att betalas ut ett till två år tidigare än enligt nuvarande regler. Givet att den avsedda effekten är att öka byggan-det av hyresrätter och studentbostäder med investeringsstöd så ökar belastningen på statsbudgeten i motsvarande grad, men aldrig över det budgeterade anslaget på 3,2 miljarder kronor per år från 2018.

Förslaget innebär en viss risk att stöd utbetalas till projekt som inte blir av. Detta kan inte hända vid nuvarande hantering, eftersom hela bidraget betalas i efterskott. Den nya ordningen kan förväntas öka de administrativa kostnaderna, genom behov av hantering av två utbetalningstillfällen i stället för ett samt hantering av ett antal åter-krav. Att fler byggaktörer förväntas ansöka om investeringsstöd till följd av att nyttan av stödet ökar, bör också öka de administrativa kostnaderna för Boverket och länsstyrelserna. Boverkets och läns-styrelsernas administration av bidraget bedöms dock rymmas inom det budgeterade anslaget.

4.2.7 Sammanfattning statsfinansiella effekter De statsfinansiella konsekvenserna uppskattas uppgå till:

• I huvudalternativet 8–10 tjänster på Almi för att bygga upp och hantera utlåningsverksamheten på Almi. Den beräknade kostna-den ligger på 8–10 mnkr/år, plus årliga löneökningar.

• Initial finansiering motsvarande 5 miljoner kronor för att ut-veckla Almis organisation och befintliga medarbetares kompe-tens, samt infrastruktur i form av lokaler, IT-stöd och annat som behövs för att även kunna erbjuda lån till bostadsprojekt.

• Startkostnader för hyresförlustgarantin på cirka 2 miljoner kronor.

• Kostnader för en eventuell subvention av avgiften för hyresför-lustgarantin.

• En kvarts årstjänst i fem år på Boverket för hantering av start-bidraget för byggemenskaper och information till berörda aktörer i samband med lanseringen av detta tillfälliga stimulansbidrag, motsvarande 0,25 mnkr/år.

• Ett engångsbelopp till Boverket på cirka 2 miljoner kronor för information, IT-infrastruktur, framtagande av rutiner i samband med startbidraget för byggemenskaper.

• Kostnaden för startbidraget för byggemenskaper bör budgeeras till högst 5 miljoner. Utgifterna beräknas dock hålla sig inom ett intervall på 1,5 mnkr/år och 4,5 mnkr/år. I huvudalternativet upp-skattas utgifterna till 3 mnkr/år.

I tabell 4.4 sammanfattas de statsfinansiella konsekvenserna. Därtill kommer engångsanslaget på 780 miljoner kronor till Almi.

* Om avgiften skulle behöva subventioneras tillkommer kostnaden för subventionen.

4.3 Ekonomiska konsekvenser för andra aktörer