Förhindra och hantera överskuldsättning

På det hela taget får man intryck av att det mer handlar om isolerade initiativ och åtgärder än om breda strategier. Endast i ett fåtal nationella handlingsplaner läggs verkligen strategisk vikt vid delaktighet i IT-samhället (Grekland, Portugal, Spanien, Sverige), medan de flesta nationella handlingsplaner är inriktade på andra prioriteringar. Program och åtgärder som är inriktade på särskilda grupper eller områden genomförs ofta verkligen i medlemsstaterna, men det redogörs inte för dem i de nationella handlingsplanerna. I vissa fall hänvisas endast till andra nationella strategier och dokument. Man missar alltså ett tillfälle att utbyta erfarenheter och politiska åtgärder.

FYRA INSATSER FÖR ATT FRÄMJA E-INTEGRATION (GREKLAND)

1. Kvinnor och informationssamhället: Programmet ”Informationssamhället” har en tvådelad strategi. Det omfattar allmänna åtgärder för att underlätta spridning av teknik och informationsvetenskap (t.ex. inom utbildning och i mycket små företag) och särskilda åtgärder för kvinnor. Projekten har en könskvotering till förmån för kvinnor (70/30), bland annat när det gäller program för att utveckla kunskaper inom nya yrken.

2. En arbetsgrupp som skall behandla frågor om ett användarvänligt informationssamhälle för alla tillsattes 2002 för att utforma ett allmänt system för funktionshindrade personers delaktighet. Följande åtgärder har föreslagits: avancerade euroområdestjänster för funktionshindrade, särskild utbildningsutrustning, främjande av lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och utveckling av system för hälso- och sjukvårdsinformation för äldre och funktionshindrade, utveckling av utbildningsprogram, tillhandahållande av telekommunikationstjänster för funktionshindrade, delaktighet i utformningen av det nationella nätverket ”e-accessibility.gr”, som ingår i EDeAN.

3. Införande av ny teknik på utbildningsområdet: Utbildningsministeriet samordnar en rad åtgärder för att se till att informations- och kommunikationsteknikens potential tillvaratas i den dagliga undervisningen. Initiativet är utformat kring tre huvudlinjer: 1) Utveckling av utrustning 2) Utveckling av digitalt innehåll 3) Vidareutbildning av lärare.

4. I landsbygdsområden kommer unga lantbrukare att få bidrag för datorinköp och Internetabonnemang.

Frankrike, Grekland, Portugal och Spanien presenterar indikatorer för e-integrationens utveckling under perioden 2003–2005. Den här frågan ges i allmänhet något större utrymme än i de nationella handlingsplanerna från 2001, även om det är långt till ett system med indikatorer som skulle göra det möjligt att verkligen följa upp framstegen på nationell nivå.

utestängning. Överskuldsättning innebär att det blir svårt att få arbete eftersom arbetsgivare vet att det blir deras uppgift att dra av skulden från arbetstagarens lön, med alla de rättsliga och administrativa procedurer som detta medför (Österrike).

Avregleringen av finansmarknaderna, lägre räntor, intensiva reklamkampanjer och i vissa fall ett oansvarigt uppmuntrande av konsumenterna att ta lån för att få omedelbar tillgång till varor och tjänster (Portugal) ledde i en del medlemsstater till att konsumentkrediterna under 1990-talet ökade i en omfattning som saknar motstycke.

Några av de främsta orsakerna till det växande problemet med överskuldsättning i vissa medlemsstater (ökande antal skuldsatta, stigande skuldnivåer) sägs vara arbetslöshet eller otrygg anställning (Finland), familjerelaterade händelser som separation eller skilsmässa (Danmark), vissa låginkomstfamiljers svårighet att undvika att dra på sig flera skulder (Förenade kungariket) och vissa ungdomars okunnighet om riskerna med att köpa varor och tjänster med hjälp av den nya tekniken, t.ex. Internet eller mobiltelefon (Belgien).

Medlemsstaterna tillämpar två typer av åtgärder, även om det inte alltid sker på samma sätt: dels förebyggande åtgärder – främst information, rådgivning och utbildning – dels avhjälpande åtgärder, däribland stränga regler om utmätning, enklare återbetalningssystem och skuldavskrivning.

Information, rådgivning och utbildning:

– Luxemburg och Belgien kommer att genomföra informationskampanjer om risker med att ådra sig skulder.

– Portugal planerar att utvidga sitt nätverk för konsumentupplysning genom att ansluta utbildningsinstitutioner och införa lokala upplysnings- och informationstjänster där sådana ännu inte finns. Den belgiska regionen Vallonien kommer att fortsätta att stödja 125 ”konsumentskolor”.

– Frankrike undersöker åtgärder för att se till att konsumenter får mer saklig och rättvisande information, särskilt i reklam.

– Från och med den 1 juni 2003 har Belgien inte bara en databas över betalningsanmärkningar, utan även en databas över beviljade lån. Frankrike planerar reformer på dessa områden och stränga regler för revolverande lånekrediter.

– I Belgien, Finland, Förenade kungariket, Irland, Portugal, Tyskland och Österrike finns planer på att förstärka de myndigheter som erbjuder rådgivning, utbildning och vägledning för skuldsatta personer.

– I Belgien (regionen Vallonien) finns planer på att inleda försök med hypotekskassor, Groupes Épargnes Crédit (baserat på system som redan finns i andra medlemsstater, t.ex. ”Credit Union” i Irland), som innebär att lokala medlemmar slår ihop sina resurser och därmed kan tillgodose sina ekonomiska behov bättre, samtidigt som de delar risker och ansvar.

Behandling av överskuldsättning

– I enlighet med de åtaganden som gjordes i den nationella handlingsplanen för perioden 2001–2003 införde Tyskland 2002 nya bestämmelser som reformerade förfarandet för personlig konkurs.

– Bättre anpassade åtgärder för att begränsa utmätningar (tak för utmätningsfrihet, avyttring av tillgångar osv.) har införts i Tyskland i enlighet med de åtaganden som gjordes i den nationella handlingsplanen för perioden 2001–2003. Belgien har aviserat liknande åtgärder, samt en ny lag om indrivning av skulder i godo (förbud mot metoder som kränker den skuldsattes privatliv, heder eller mänskliga värdighet).

– Belgien och Frankrike har inlett en omorganisering av de fonder som har inrättats för att hjälpa personer med skulder, särskilt hyresskulder.

– Ett förfarande för personlig konkurs (i Frankrike kallat ”rétablissement personnel”), som innebär att hederliga personer som aldrig kommer att ha tillräckliga resurser för att kunna återbetala sina skulder kan få dem avskrivna, har införts i Tyskland, är föremål för en ny lag i Frankrike, diskuteras i Belgien och planeras ingå i ett reformpaket i Finland som även skall omfatta skuldsanering och utmätningsförfaranden.

TJÄNSTEN FÖR EKONOMISK RÅDGIVNING OCH BUDGETPLANERING (IRLAND)

Tjänsten för ekonomisk rådgivning och budgetplanering (Money Advice and Budgeting Service) är rikstäckande och finansieras av departementet för sociala frågor och familjefrågor. Den sköts av 52 lokala företag med styrelsemedlemmar från den offentliga sektorn och frivilligsektorn. Genom denna tjänst får i första hand familjer med låga inkomster som är skuldsatta eller riskerar att ådra sig skulder kostnadsfri och konfidentiell rådgivning. Tonvikten ligger på praktiska, budgetmässiga åtgärder som hjälper människor att långsiktigt komma ur ett beroende av penningutlånare och i stället få lågkostnadslån genom de lokala kooperativa lånekassorna. Kooperativa lånekassor är ekonomiska kooperativ som ägs och drivs av medlemmarna. Medlemmarna i en kooperativ lånekassa har gemensamma band som baseras på var de bor (bostadsområde) eller var de arbetar (yrke). Tjänsten för ekonomisk rådgivning och budgetplanering har en särskild överenskommelse med de kooperativa lånekassorna som har särskilda konton som gör det möjligt för klienten att återbetala skulder och spara små belopp. En lånegarantifond som kan ge ”krislån” finns som ett alternativ till penningutlånare. Syftet med tjänsten är att hjälpa människor att återfå kontrollen över sin ekonomi och lägga upp en budget för framtiden. De får hjälp att göra en budgetplan och kontakta fordringsägare för att fastställa nya återbetalningsplaner. En ekonomisk rådgivare hjälper också klienten att maximera sina inkomster, prioritera skulderna och kan vid behov kontakta eller hänvisa till andra stödorgan. Tjänsten ingriper ofta för att förhindra utmätning av familjers hem eller att gas och elektricitet stängs av. Tjänsten och det irländska bankförbundet enades nyligen om ett pilotprogram för skuldreglering, som även stöds av många andra långivare. Pilotprogrammet erbjuder ett alternativ utanför rättssystemet för att hantera ärenden som omfattar flera konsumentkrediter, som sannolikt skulle visa sig vara omöjliga att lösa eller annars sluta i domstol. Genom programmet införs flera innovativa åtgärder som är nya på detta rättsområde, bland annat en fast tidsperiod för återbetalningsplaner, frysning/sänkning av räntor och avskrivning av den resterande skulden när planen har fullföljts. Gäldenärens privata bostad får inte bli föremål för tvångsförsäljning eller utmätning.