Främja omfattande insatser för områden präglade av utestängning

insatser och en rad olika former av stöd. Vikten av att upptäcka de särskilda problem som en del barn har betonas. Det kan vara minderåriga flyktingar, barn från familjer med väsentliga övergrepp eller psykisk sjukdom, barn som är sexuellt utnyttjade och barn med funktionshinder. Finland understryker vikten av att utveckla kvaliteten och kvantiteten när det gäller fosterhem och av att integrera barn med särskilda vårdbehov i vanliga skolor. I Förenade kungariket har den lagstiftande församlingen i Wales inrättat en hjälpfond för barn och ungdom. Den fungerar med hjälp av partnerskap inom varje lokal myndighet och syftar till att ge riktat stöd för att förbättra möjligheterna för barn och ungdomar från missgynnade familjer. I Italien betonas stöd för utveckling av fosterfamiljer och adoptionspolitik, och i planen för barn 2002–2004 planeras olika former av fosterhem. I Irland inrättas en rad samhällsbaserade tjänster för barn med avsevärda behov.

målsättningar när det gäller landsbygdsområden är att förbättra transporttjänster och tillgång till sysselsättning, sjukvård, utbildning och bostäder för landsbygdsinvånare.

I den österrikiska planen slås det fast att en balanserad regional utveckling är ett viktigt mål för ett mer sammanhållet samhälle och man beskriver en del åtgärder som har vidtagits för att motverka fattigdom och social utestängning i landsbygdsområden.

I den portugisiska handlingsplanen betonas de växande skillnaderna mellan perifera och kustnära landsbygdsregioner som är en följd av att den ekonomiska utvecklingen har lett till en utflyttning från landsbygdsområdena inne i landet. Ett program för integration och utveckling kommer därför att lanseras för att bekämpa isolering, utflyttning och utestängning i krisdrabbade landsbygdsområden.

I Frankrike skulle ett lagförslag om förbättring av landsbygdsområden leda till en utbyggnad av servicen för familjer och äldre och till en större ”regionalisering” av vårdpolitiken.

I Spanien planeras integrerade planer för att förbättra bostäderna i landsbygdsområden. I den nationella handlingsplanen nämns också ekonomiskt stöd till icke-statliga organisationers program i utsatta landsbygdsområden.

I Förenade kungariket har ett särskilt mål satts upp om att minska produktivitetsskillnaderna mellan de minst produktiva landsbygdsområdena och det nationella genomsnittet senast 2006, samt att förbättra landsbygdsbefolkningens tillgång till service.

Åtgärder för att hjälpa eftersatta områden och bostadsområden

I Tyskland har arbetet med en aktiv och integrerad politik för stadsområden sedan 1999 förstärkts genom programmet ”Die soziale Stadt” (Den sociala staden), som går ut på att gynna eftersatta stadsområden genom en integrerad strategi (som omfattar bostadspolitik, näringspolitik, sysselsättningspolitik och socialpolitik).

I Nederländerna har man fastställt ett särskilt mål för missgynnade stadsområden som innebär att 30 städer från och med 2005 erbjuds hjälp att utforma integrerade lokala strategier för att vända den negativa situationen i sådana stadsdelar.

Den spanska nationella handlingsplanen stödjer främjandet av integrerade planer för eftersatta bostadsområden och missgynnade områden, samt ekonomiskt stöd till icke-statliga organisationers integrerade program i utsatta stadsområden.

Frankrike uppmärksammar särskilt skapandet av ekonomisk livskraft i 751 nedgångna stadsområden. Ett annat viktigt inslag i planen är den nyligen antagna lagen om stadsplanering och stadsförnyelse (”loi d’orientation et de programmation pour la ville et la rénovation urbaine”). Inga särskilda åtgärder verkar planeras för de utomeuropeiska territorierna.

Danmark bekräftar att de initiativ som har lanserats för stads- och bostadsområden med stora sociala problem kommer att fortsätta. En första utvärdering visar att det fysiska, ekonomiska och sociala förfallet i dessa områden har minskat. I framtiden kommer åtgärderna i högre grad att inriktas på prioriterade områden och på riskgrupper.

I Portugal kommer det ovannämnda ”programmet för integration och utveckling” även att främja marginaliserade och nedgångna stadsområdens integration. Dessutom planeras ett projekt för att organisera och utveckla olika områden i Lissabons kommun, vilket skall följas upp av permanenta observationsorgan.

I Förenade kungariket kommer en ”nationell strategi för förnyelse av bostadsområden”, som lanserades i januari 2001, att rikta in allmänna program mot de särskilda behoven i de mest eftersatta områdena. Det långsiktiga syftet är att inom 10–20 år undanröja orättvisor och geografiska nackdelar. Tonvikten ligger på att integrera samtliga politikområden, inte bara lokala, sektorsbaserade initiativ.

LOKALA UTVECKLINGSAVTAL FÖR ATT FÅ BUKT MED SEGREGATIONEN I STORSTÄDERNA

(SVERIGE)

År 1998 beslutade riksdagen om en ny nationell storstadspolitik. Samtidigt introducerades lokala utvecklingsavtal som ett instrument för att genomföra den nya politiken. Att bryta segregationen i en stadsdel kräver breda insatser under lång tid. Det kräver också delaktighet, målmedvetenhet och systematisk samverkan mellan boende, näringsliv, ideella krafter, intresseorganisationer, kommunala och statliga myndigheter, media och andra. För att effekterna av samverkan skall bli långvariga behöver utvecklingsarbetet även leda till strukturell påverkan – det vill säga förändringar i aktörernas ordinarie verksamheter. En positiv utveckling kräver med andra ord en strategi som omfattar lokal, regional och nationell nivå.

En viktig uppgift för storstadspolitiken är att utforma och utveckla det lokala utvecklingsavtalet som strategiskt instrument för samverkan. Avtalen kännetecknas av en målstyrd lär- och förbättringsprocess som främjar både individers och stadsdelars möjligheter till utveckling.

Effekterna av utvecklingsarbetet skall vara positiva för de boende i stadsdelen eller för stadsdelen som sådan. En insats kan därför göras med utanförstående personer eller organisationer så länge det leder till resultat i stadsdelen. På grund av mycket omflyttningar har det varit svårt att följa och mäta effekterna av insatser som görs för individer. För att förbättra möjligheterna att följa utvecklingen både avseende individer och stadsdelar pågår arbete med bland annat indikatorer.

Det lokala utvecklingsavtalet består av en avtalskappa och ett antal bilagor. Avtalskappan reglerar kommunens och statens åtaganden, parternas mål och ansvariga utvärderare. Bilagorna innehåller t.ex. åtgärdsplaner, samverkansavtal, framtidsbilaga och utvärderingsprogram. Åtgärdsplanerna kan alltmer ses som stadsdelarnas egentliga utvecklingsprogram med nulägesbeskrivning, analys, strategi och val av insatser. I avtalet redovisas en sammanhängande målkedja. Den innehåller övergripande nationella mål beslutade i riksdagen och lokala effektmål som kommunen tagit fram i samverkan med andra aktörer. Utvärdering görs både på nationell och kommunal nivå.

8. HUVUDSTRATEGIER FÖR MÅL 4. ”MOBILISERA ALLA RELEVANTA AKTÖRER”